Inrikes.

2020-03-19 16:37
  • Högisoleringsrum på infektionskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.  Foto: TT/Claudio Bresciani
    Högisoleringsrum på infektionskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.
  • Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell och socialminister Lena Hallengren (S) under en pressträff i onsdags.  Foto: Ali Lorestani/TT
    Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell och socialminister Lena Hallengren (S) under en pressträff i onsdags.
Puffetikett
Dagens ETC

Vården kraftsamlar: Så ska Sverige ducka för Italien-scenariot

I norra Italien tvingar covid-19 ned sjukvården på knäna, och läkare väljer bort patienter som bedöms ha lägre chans att överleva. Kommer Sverige också att hamna där? Dagens ETC har frågat två intensivvårdsexperter.

Ingen vet hur coronavirusets spridning kommer att utveckla sig. Men enligt Joacim Rocklöv, epidemiologiprofessor vid Umeå universitet, kan toppen av antalet smittade komma i slutet av maj och då skulle 500–1 000 personer kunna behöva intensivvård bara i Stockholm, den region som hittills tros ha drabbats hårdast av corona­viruset.

Akut brist på platser

Idag finns omkring 90 platser i Stockholmsregionen, och drygt 500 intensivvårdsplatser i hela landet.

Sverige har skurit ned på intensivvården sedan 1990-­talet. Vi har idag en lägre andel intensivvårdsplatser än EU-genomsnittet. Enligt en del beräkningar kan vi ligga i den absoluta botten.

Allt detta vet Johnny Hillgren mycket väl, eftersom han är intensivvårdsläkare och ordförande i den ideella organisationen Svenska intensivvårdsregistret. Redan innan covid-19 fanns konstaterade han att intensivvården har pressats hårt under lång tid och att patienter far illa på grund av det. Det var alltså i ett normalläge – och nu kan Sverige hamna i en situation där över 1 000 personer mer än normalt kan behöva intensivvård samtidigt.

Sjukvården ställer om

Trots det menar Johnny Hillgren att Sverige nu är väl rustat för en kommande anstormning på intensivvårdsavdelningarna. Anledningen är att hela den svenska sjuk­vården kraftsamlar.

– Vi ställer nu om väldigt mycket verksamheter, man ställer till exempel om allt utom akutoperationer på de flesta ställen. Det frigör en hel del personalresurser och medicinteknisk utrustning, säger Hillgren som utöver sitt sidouppdrag för Svenska intensivvårdsregistret arbetar som verksamhetschef för anestesi, operation och intensivvård i Region Gävleborg.

Att utbilda en intensivvårdssjuksköterska tar många år, men enligt Hillgren kan stora delar av personalen med specialistkompetens snabb­utbildas för att kunna bistå inom intensiv­vården.

– För vår del gör vi det på mindre än en vecka.

Hillgren medger att ett behov av 1 000 intensivvårdsplatser i Stockholmsregionen i slutet av maj – om det skulle krävas – skulle vara svårt att tillgodose. Utmaningen är hur hela sjukvårdspusslet ska läggas. Vilka kan friställas från deras ordinarie verksamhet för att snabbutbildas, och när? Var i landet finns störst behov – och när? Vad kan regionerna lära av varandra? Frågor som dessa har stormat över landets decentraliserade sjukvård i veckor – utan att hitta fram till raka svar.

Avgörande besked

Därför var det glädjande att socialminister Lena Hallengren under onsdagen meddelade att regeringen ger en samordnande uppgift till Socialstyrelsen. Det anser Annette Nyberg, ordförande för Svensk förening för anestesi och intensivvård, samt överläkare på anestesi­kliniken på Alingsås lasarett. I föreningens namn mejlade hon socialministern igår kl 10.14 och begärde exakt det som ministern presenterade mindre än tre timmar senare.

– Jag är nöjd, säger Annette Nyberg.

– Nu kommer vi sannolikt att få en samlad bild vilket vi inte har fått tidigare.

– Det blir mycket lättare nu, för vi har ingen sådan nationell synkning annars, tillägger Johnny Hillgren.

– Bilden jag har är att vi har en väldigt god beredskap i Sverige. Även om det blir ansträngt har vi en kapacitet att kunna hantera en hel del intensivvårdspatienter.
 

Fem utmaningar om läget blir lika akut som i Italien

Det finns en brist på personal idag men det går att utbilda många inom sjukvården på mindre än en vecka för att de ska kunna jobba på en intensivvårdsavdelning. Det säger Johnny Hillgren, ord­förande för Svenska intensivvårdsregistret.

 

Medicinteknisk utrustning

– Vi har ganska mycket medicinteknisk utrusning, och i och med att man drar ner operationsverksamhet har vi också fler respiratorer tillgängliga. Så det finns möjlighet att bygga upp en kapacitet på relativt kort tid, säger Hillgren.

Uthållighet

Det svåra lär bli att klara av en kris som kan pågå
i 2–3 månader, menar Hillgren. Därför är den nationella samordningen som Socialstyrelsen nu har i uppdrag så viktig, så att regioner kan hjälpa varandra på bästa sätt.

Skyddsmaterial

Bristen på skyddsmaterial i Sverige är omskriven och allvarlig, eftersom smittan kan spridas i onödan till personal och patienter på sjukhusen. Regeringen uppger att de prioriterar att ordna leveranser till Sverige.

   – Försörjningen på skyddsmaterial är hyggligt god trots allt, säger Hillgren.

   – Men i förlängningen, om vi får samma spridning som i Italien så kan det bli begränsat med sjukvårdsmaterial överlag.

Allas ansvar

– Det är otroligt viktigt att alla människor i Sverige verkligen beaktar det som Folkhälsomyndigheten ger som riktlinjer, säger Hillgren.

   – För kan vi plana ut den här smittan så att inte alla kommer samtidigt kommer vi att ha helt andra förutsättningar att hantera det här inom hela hälso- och sjukvården, även intensivvården.