Inrikes.

2015-06-01 11:27
"Det beror förstås på strukturell diskriminering, på transfobin i samhället", säger RFSL-ordföranden Ulrika Westerlund om att så många transpersoner mår dåligt. Bild: Robin Haldert/TT
"Det beror förstås på strukturell diskriminering, på transfobin i samhället", säger RFSL-ordföranden Ulrika Westerlund om att så många transpersoner mår dåligt.

Var tredje transperson har haft självmordstankar

Var tredje transperson har allvarligt funderat på att ta sitt liv det senaste året, enligt en ny undersökning från Folkhälsomyndigheten.
   – Det beror förstås på strukturell diskriminering, på transfobin i samhället, säger Ulrika Westerlund, ordförande för RFSL.

Självmordstankar, kränkningar och våld. Det är vardag för transpersoner i Sverige. Mer än var tredje transperson har under det senaste året allvarligt övervägt at ta sitt liv, varannan har blivit kränkande behandlad under de tre senaste månaderna och var femte har blivit utsatt för våld på grund av sin transidentitet. Det visar en ny undersökning från Folkhälsomyndigheten som Dagens Nyheter rapporterar om.

– Det beror förstås på strukturell diskriminering, på transfobin i samhället. Vi på RFSL brukar påpeka att Sverige är dåliga på att göra riktade åtgärder, vilket vi tycker att man borde. Generellt görs det oftare breda, allmänna satsningar i Sverige, som kanske inte alltid är det mest effektiva sättet att tackla problem som finns hos en viss grupp, säger Ulrika Westerlund, ordförande för RFSL.

Unga mår sämst

800 transpersoner deltog i undersökningen, som är den största som gjorts i Sverige. Senast en liknande undersökning gjordes i Sverige var för tio år sedan, 2005. Även då visade resultatet att gruppen är väldigt utsatt. Enligt årets undersökning har situationen blivit värre inom vissa områden sedan 2005.

En av tre i årets undersökning har blivit utsatt för psykiskt våld och fler än hälften, 65 procent, uppgav att de avstår från olika aktiviteter på grund av risken att utsättas för kränkningar. Enligt undersökningen mår den yngre gruppen, 15–29 år, sämst.

Ulrika Westerlund säger att det krävs riktade insatser och ett tydligt hbtq-perspektiv för att få till en förändring.

– Om man gör satsningar som handlar om suicidprevention måste det finnas ett tydligt hbtq-perspektiv, till exempel. När man tittar på unga hbtq-personers hälsa så ser man att transpersonerna är de i gruppen som mår sämst. Att svara på hur det ska förändras är en stor fråga. Det är som att svara på hur vi får bort transfobin. Här krävs ett omfattande arbete på ett samhälleligt plan, säger hon.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

800 deltagare

Folkhälsomyndighetens undersökning var den största i Sverige av transpersoners hälsa – 800 personer deltog. De flesta bor i storstadsregionerna. 31 procent i Stockholm, 19 procent i Västra Götaland och 13 procent i Skåne.