Det har varit stressiga dagar för världens mest produktiva Wikipediaförfattare. När Dagens ETC når Sverker Johansson, som med sina nästan tio miljoner inlägg skrivit flest artiklar på Wikipedia i hela världen, har han just medverkat i P4 till ära för svenskspråkiga Wikipedias 25-årsdag förra veckan. 

– Det finns ingen användare som är i närheten sett till antalet artiklar, säger han. 

Sverker Johansson är också anledningen till att födelsedagsbarnet svenskspråkiga Wikipedia är, sett till antalet talare av svenska, oproportionerligt stort. Det finns nämligen över 2,6 miljoner artiklar på svenska, vilket gör det till den femte största språkversionen i världen. Franska versionen klår den svenska med bara cirka 120 000 inlägg. 

Skriver helst om djur

De miljontals artiklarna har Sverker Johansson genererat med hjälp av en bot – inte att förväxla med exempelvis ChatGPT, betonar han – som sedan 2012 laddar ner information från databaser med fakta om exempelvis alla världens djurarter och geografiska platser. 

– De här databaserna är tillgängliga för alla, men inte begripliga för vem som helst eftersom det bara är massa siffror. Så det min bot gör är att översätta och paketera alla siffror i läsbar form. 

Använder förbjuden metod

När boten körs för fullt kan den generera 10 000 artiklar om dagen, vars innehåll kontrolleras genom stickprover. Sedan några år tillbaka genererar den dock inga fler artiklar på svenska, efter att svenskspråkiga Wikipedia beslutat att endast tillåta handskrivna artiklar. 

– Det var trist. Exempelvis finns nu bara halva världens geografi på svenska Wikipedia, så det kan störa mig att det är halvfärdigt. Mycket av poängen med Wikipedia är enligt mig att det ska vara komplett.

Med boten blir det enligt Sverker Johansson enklare att bekämpa snedfördelningen i vilka ämnen som omskrivs. 

– Mycket på Wikipedia skrivs av unga, vita manliga nördar och artiklar återspeglar unga, vita manliga nördintressen. Det finns exempelvis fler artiklar om personer från Sagan om ringen än om personer från Vietnamkriget. 

– Men jag tycker det är viktigt att det finns lika mycket information om alla berg i Sydsudan som alla berg i Sverige. Då blir det mer balanserat i tillgången till kunskap. 

Sverker Johansson har dock inte slutat använda programmet, utan kör det även på cebuano – hans frus modersmål, som utgör den näst största språkversionen i uppslagsverket. Han uppskattar att han står för 99 procent av artiklarna. Språket talas på Filippinerna av ungefär 20 miljoner personer.

Konkurrerar med AI

Sedan Wikipedia grundades januari 2001 har hemsidan funkat på ungefär samma sätt – det är gratis, reklamfritt och oberoende. Men resten av internet har förändrats, och Sverker Johansson menar att det finns risk för att uppslagsverket blir utkonkurrerat av AI-sammanfattningarna som nu introducerats högst upp i sökmotorerna. 

– Förut var Wikipedia träffen som kom högst upp. Nu kommer alltför många lita på AI-sammanfattningen och inte gå vidare och läsa på ordentligt. Samtidigt tar AI-företagen mycket information från Wikipedia, och om Wikipedia hamnar i skuggan kommer det inte finnas lika mycket människoskriven text att skörda längre. 

För den som själv kanske inte är särskilt insatt i uppslagsverket men vill att det ska finnas kvar är Sverker Johanssons uppmaning att själv börja bidra. 

– Bara att klicka sig förbi AI-sammanfattningen och läsa Wikipedia-artikeln är bra. Men framför allt behövs skribenter, och alla kan hjälpa till med något. 

Den vanligaste missuppfattningen om Wikipedia är att det ”samlas massa skit” eftersom vem som helst får bidra till Wikipedia. 

– Vem som helst kan skriva, men vem som helst kan också ändra, rätta till och städa bort. Och det är många som städar, så klotter försvinner väldigt snabbt – snabbare än i era kommentarsfält.