Våldsvågen i Stockholm: Kritik mot rödgrönas krishantering

”Funkat väldigt bra”

Under förra mandatperioden införde Stockholms stad en krisplan för stadsdelarnas ­krisberedskap som Jan Jönsson var med och tog fram, och som används än idag.

– Den handlar om att snabbt var på plats med stödresurser efter en allvarlig händelse, både fysiskt och på telefonmottagningar, säger han och berättar mer konkret vad krisplanen innebär:

– Förstärkning av ungdoms­jour, längre öppettider på fritidsgårdarna och att personal i förskola och skola är mer uppmärksamma på hur barnen där påverkas. Dessutom handlar det om att mer aktivt gå ut och erbjuda avhopp via de sociala insatsgrupperna. Vi vet att precis när de här dåden sker så skapas det en rädsla inom de här grupperna då det finns ett motivationsfönster att hoppa av.

Alexander Ojanne (S) är nöjd med de krisorganisationer som finns i varje stadsdelsområde.

– Det har funkat väldigt bra när det inträffat allvarliga händelser. Vi lyssnar först med polisen, sen sätter vi in insatser där mycket handlar om trygghetsskapande på plats med trygghetsvärdar, fältassistenter, uppsökande krisstöd, förlängda öppettider för parklekar, fritidsgårdar, Röda korset med mera dit man kan komma för att få stöd och information, säger han.

Nu drabbas innerstaden

Men erfarenheten av att hantera grova våldsdåd ser väldigt olika ut i de 13 stadsdelsområdena. Jan Jönsson tar stadsdelarna i nordvästra staden runt Järva och Hässelby-Vällingby som exempel.

– De har ju, tyvärr, sedan 2013 haft många sprängningar, skjutningar och mord. Och det har gjort att de har kommit väldigt långt i sitt arbete med att utveckla särskilda team och komma ut med snabb respons. Det gäller ju även Skärholmen och Enskede-Årsta-Vantör som också haft väldigt mycket elände. Medan innerstaden har varit förskonad under lång tid, men nu har det börjat hända saker även där. Och då har man kanske inte samma praktiska erfarenheter av att hantera de här händelserna.

Enligt Alexander Ojanne är skillnaderna små mellan stadsdelarnas krisberedskap.

– Erfarenheterna kan säkert skilja sig åt, men jag tycker ändå att det som hänt nu senaste tiden har visat att alla stadsdelar är på tårna och har löst situationen bra efter för­utsättningarna.

”Vi sätter in krisstöd”

Farsta är en av de stadsdelar som tidigare inte varit lika hårt drabbat av våldet, men som drabbats hårdast av den senaste våldsvågen, med sex händelser i form av skjutningar och sprängningar den senaste månaden.

Gunilla Ekstrand är stadsdelsdirektör i Farsta.

– Jag tror alla ser allvarligt på det som hänt i staden och kranskommunerna de senaste veckorna, säger hon.

Varför just Farsta varit plats för ett antal av händelserna kan hon inte svara på.

– Det är polisens sak att utreda.

Hon berättar om hur de jobb­ar konkret efter händelserna och hur resurserna ser ut.

– När något sådant här händer har vi alltid en nära samverkan med polisen, civilsamhället och andra aktörer inom staden. Vi sätter in krisstöd och för­stärker våra verksamheter på olika sätt. Vi kommunicerar detta via våra sociala medier, genom våra verksamheter och samarbetspartners. Vi har de resurser vi behöver i dagsläget men skulle det behövas så kan vi samarbeta över staden, säger Gunilla Ekstrand.

Borttagen skyddsfond

En sak som Jan Jönsson är kritisk mot är att den nya rödgröna majoriteten i Stadshuset har tagit bort den skyddsfond med riktade pengar till utsatta områden, som Jönsson var med om att införa.

Skyddsfonden fördelade extra pengar, totalt 35 miljoner kronor, till de sex stadsdelar som har särskilt utsatta områden, bland annat för att kompensera stadsdelarna för den höga kostnaden för att placera ungdomar på Sis- och HVB-hem.

– Den tar man nu bort, och så smetar man ut pengarna över alla stadsdelar. Det ­betyder att de utsatta ­områdena fått 13 miljoner mindre i år. Då måste man hitta de pengarna någon annanstans, och då blir det lätt att de tas ifrån förskolan eller andra förebyggande insatser.

På det stora hela är dock Jan Jönsson positiv till hur den nya majoriteten fortsätter jobba med trygghetsarbetet.

– I mångt och mycket är vi ändå eniga om den övergripande inriktningen vad det gäller betydelsen av förebyggande arbete.

Moderaterna rasar

Desto mer kritiska är Moderaterna som rasar mot de rödgrönas beslut om att kraftigt minska på antalet ordningsvakter.

– Man har sagt upp över 100 av de 180 ordningsvakter vi har i stan, och minskat de mobila trygghetsteamen från 27 till sex stycken. Det känns som en osedvanligt dålig tajming på den typen av åtgärder, säger Christofer Fjellner, gruppledare och oppositionsborgarråd i Stadshuset, till SVT.

Hans partikamrat, riksdagsledamoten och före detta polisen, Fredrik Kärrholm går ännu längre i sin kritik:

”Beslutet är obegripligt dumt och ansvarslöst”, skriver han på Twitter.

Sanningen är dock att neddragningen av antalet ordningsvakter träder i kraft först 1 februari och därmed inte har haft någon påverkan på de senaste veckornas våldsvåg i Stockholm.

– Och ordningsvakter har aldrig använts mot organiserad brottslighet och gäng­kriminalitet, utan mot ­ordningsstörningar. Vid händelser som de här skjutningarna i trappuppgångar till exempel så är det ju inte där ordningsvakter har befunnit sig tidigare, säger Alexander Ojanne och tillägger:

– Stockholm har för få ­poliser, vi kan inte kompensera det med ordningsvakter. Dessutom har vi satsat på fler socialsekreterare, fält­assistenter och föräldrastöd. Det är 130 ­miljoner mer på trygghets­skapande åtgärder.