Trots larmen – antalet vårdplatser i Sverige fortsätter minska

Krisen är global

Problemet är inte unikt för Sverige. En global undersökning av vårdpersonal genomförd av organisationen UNI global union visar en fördjupad bemanningskris inom vård- och omsorgssektorn. I rapporten slås fast att faktorer såsom kronisk underbemanning, fattigdomslöner och ökande våld på arbetsplatsen driver många bort från yrket. 

– Vi har stora personalgrupper som gått i pension under de senaste åren, samtidigt som antalet personer i yrkesverksam ålder har minskat och prognostiseras fortsätta minska, vilket har gjort det svårare att rekrytera. Samtidigt ligger vi i Sverige bättre till än andra jämförbara länder, som har större utmaningar vad gäller befolkningens demografi, påpekar Johan Kaarme. 

Han bedömer att det ändå finns goda möjligheter att uppnå en balanserad vårdplatssituation inom kommande år. 

– Att fortsätta arbete för fler vårdplatser är en del av lösningen, men viktigt är också att fortsätta utvecklingen att kunna göra fler ingrepp i form av öppenvård, klara vård med kortare vårdtillfällen eller ge vård i patientens hem och samverka nära kommuner och primärvården så att färdigvårdade patienter kan lämna sjukhusen.

”Riskerar patientsäkerheten”

Hos Sveriges läkarförbund är tongångarna inte lika optimistiska. 

– Den undersökning som vi genomförde bland våra medlemmar förra året visar entydigt att bristen på vårdplatser fortsätter att skapa stora problem inom hälso- och sjukvården. Bland annat uppger var fjärde tillfrågad läkare att man måste skicka hem patienter för tidigt, säger Lars Rocksén, intensivvårdsläkare och vice ordförande för Sveriges läkarförbund.

Han berättar att den pressade situationen får konsekvenser för både patienter och vårdpersonal. 

– Ju högre beläggning man har desto mer ökar riskerna för patientsäkerheten. Exempelvis genom att patienter hamnar på vårdavdelningar som inte är optimala, där man inte får vård av rätt personal, beskriver han. 

För läkarnas del handlar det om en arbetssituation som inte går ihop. 

– Det sliter väldigt mycket att se att patienter tar skada för att det saknas resurser. I den frustrationen finns en risk att man går sönder, etiskt och moraliskt, konstaterar Lars Rocksén. 

Vill se mer aktiv stat

För att komma till rätta med problemet vill Sveriges läkarförbund se ett förändrat system där en större del styrningen av hälso- och sjukvården lyfts från regionerna till nationellt plan. 

– Samtidigt som vi nu ser vissa satsningar på sjukvården från nationellt håll så bromsar regionerna och varslar om uppsägningar. Det går inte ihop, säger Lars Rocksén. 

En annan del av problemet, anser han, handlar om personalpolitiken. 

– Man har under lång tid lagt fokus på andra platser i verksamheten än den patientnära vården. Administrationen har tillåtits växa okontrollerat samtidigt som vårdpersonalen har fått allt mindre inflytande på arbetsplatsen.

Att vårdplatsbristen till stor del handlar om brist på personal med rätt kompetens stämmer inte, enligt Lars Rocksén.

– Vi har aldrig haft så mycket vårdpersonal som vi har idag, både vad gäller läkare och sjuksköterskor. Att många inte arbetar inom den patientnära vården är ett misslyckande för regionerna som arbetsgivare och ett resultat av att man inte prioriterat frågor som kompetensutveckling, fortbildning och rimliga lönenivåer.