Det säger Luisa Pariente, som själv äger lägenheter i Barcelonas innerstad. Hon är upprörd över den nya hyreslegleringen som infördes förra året. Ada Colau är Barcelonas progressiva borgmästare. Lagen har dock drivits igenom i regionsparlamentet.
Det senaste årtiondet har hyrorna i Barcelona skenat. Mellan 2014 och 2020 gick snitthyran upp med 34 procent till omkring 10 000 kronor i månaden. Under samma period steg lönerna med bara fyra procent vilket lett till att över 40 procent av hyresgästernas lön gick till boendet, enligt en studie utförd på uppdrag av bostadssajterna Fotocasa och Infojobs. Den växande klyftan mellan inkomst och levnadskostnader i Spanien var den högsta inom OECD 2019 och bidrog till en kraftigt försvagad ekonomi för hushållen. Det såg ut att förvärras om inget gjordes.
– Det var goda år absolut, men vi fastighetsägare med erfarenhet vet att marknaden ändrar sig och det kan inte fortsätta i all evighet. Men jag förstår inte varför inte folk som har råd ska ha rätt att välja var de vill bo, säger Luisa Pariente.
2020 röstades en lag om hyresreglering igenom i Kataloniens regionala parlament, på initiativ från Kataloniens hyresgästsyndikat och borgmästaren Ada Colau. Det utvecklades ett ”hyresindex” med tak som nu är olagliga att överskrida. Hyrorna räknas ut efter olika kriterier, som bostadens storlek, standard och området den ligger i.
Ska skydda hyresgäster
I de fall hyrorna är högre kan hyresgästen med stöd i lagen kräva av ägaren att sänka hyran men när kontrakt förnyas kan inte hyran höjas, även om den skulle vara lägre än indexet visar – vilket är ovanligt men förekommer.
– Jag föredrar att ha stabila hyresgäster. Jag lägger mina hyror någonstans där jag vet att de blir långvariga. Men det är för att jag har en personlig relation med dem. De större bolagen tycker inte att de har mycket att förlora på kortvariga kontrakt. Det är väl upp till var och en, säger Luisa Pariente.
När en lägenhet hamnar på hyresmarknaden får dock inte hyran längre anpassas till marknaden utan till det nya indexet – som dessutom måste nämnas i annonser och kontrakt.
– Det är för att skydda hyresgästen och garantera en värdig bostadssituation. Lagen fryser hyrorna och gör det möjligt för hyresgäster att planera framåt, säger Jaime Palomera från den katalanska Hyresgästföreningen, drivande bakom lagen.
Han är bara delvis nöjd och menar att kryphålen är för många. Hyresgästföreningen motsätter sig bland annat att ägarna kan lägga på fem procent extra på hyran om bostaden har exempelvis hiss, parkering, centralvärme och luftkonditionering, om det finns gemensamma utrymmen som trädgård, lekpark, portvakt, etcetera. Hyresvärdar för nybyggda bostäder eller bostäder som genomgått omfattande renovering undantas lagen de första tre åren och bostäder större än 150 kvadratmeter samt kontrakt underskrivna före 1995 undantas helt.
Podemos blockerar överklagan
Detta gäller även mindre hyresvärdar som personligen inte tjänar mer än 2 000 euro i månaden (cirka 20 000 svenska kronor), hyran inkluderat. De har dessutom rätt att höja hyran om den är lägre än de stipulerade indexhyrorna.
– Det smarta att göra i det här läget är att renovera sin bostadspark och sedan hoppas på att lagen dras tillbaka om några år, säger Luisa Pariente.
Den nya lagen möter stort motstånd, särskilt från högern och fastighetslobbyn men även socialdemokratiska PSC (Partit dels Socialistes de Catalunya). Högerpartiet PP (Partido Popular) har anmält lagen till konstitutionella rådet. För att det ska kunna leda till att lagen dras tillbaka måste den spanska centralregeringen överklaga. Det är inte helt uteslutet eftersom hyresreglering inte hör till de autonoma regionernas kompetenser. Men trots att den spanska regeringen leds av PSC socialdemokratiska systerparti PSOE, som motsätter sig hyresregleringen – så samregerar de med vänsterpartiet Podemos som för närvarande blockerar överklagan med hänvisning till det avtal som skrevs vid regeringsbildningen – en av punkterna som Podemos fick igenom var just hyressänkningar.
Hyresvärdar riskerar böter
Hyresvärdar som bryter mot lagen riskerar böter på ungefär 30 000 upp till 90 000 svenska kronor.
– Jag tycker att det är orättvist. De flesta människor köper sina egna bostäder och kan man inte det eller betala hyran så finns det sociala bostäder utanför Barcelona. Det kanske måste finnas fler sådana men det är skandalöst att jag inte ska kunna hyra ut en bostad som jag äger till ett pris som hyresgästen är beredd att betala, säger Luisa Pariente.
– Argumentet att hyresboende är något för ungdomar eller socialt utslagna är något vi motsätter oss, säger Jaime Palomera från hyresgästföreningen och fortsätter:
– Över en halv miljon människor i Katalonien idag hyr sin bostad, ur alla åldersgrupper och livssituationer. Människor i allmänhet kan inte köpa sina bostäder utan bostadslån. Det här har lett till att stora delar av arbetarklassen har belånat sig långt över sina tillgångar och vi såg ju hur det gick under finanskraschen 2008 när arbetarklassen fick betala för åtstramningspolitiken och inte längre kunde betala av banklånen. De vräktes i massor, säger Jaime Palomera