Coronakrisen sätter press – nu väcks röster för ett babyloniskt jubelår

Banker som sprängs en efter en till tonerna av Pixies låt ”Where is my mind”. Så ser den ikoniska slutscenen ut i David Finchers film Fight Club från 1996. Varför de här byggnaderna? Varför kreditkortsföretag? Den frågan ställs av polisen till filmens berättar-jag, som tillverkat sprängmedlet i badkar i sin källare. Svaret: ”Om man raderar ut skulderna, så är vi tillbaka på noll allihop.”

Det kanske låter som en idé som borde stanna på bioduken och i skönlitteraturen. Men Tylor Durden (Brad Pitts rollfigur i Fight Club) är i gott sällskap av verkliga personer som genomfört idén. Med i klubben är bland annat kung Uruinimgina i Mesopotamien, som lät utlysa en allmän skuldamnesti där utestående lån annullerades i samband med nyårsceremonierna år 2350 f Kr. och kung Hammurabi i Babylon som skrev av skulderna med syftet att se till att de starka fordringsägarna inte skulle kunna förtrycka de svaga gäldenärerna. Efter att judarna infört regelbundna skuldavskrivningar som en central del av den mosaiska rätten fick fenomenet benämningen ”skuldjubileum” eller ett ”jubel­år”, eftersom det markerades av en trumpetfanfar – som på hebreiska heter yobel.