Bostad först kallas den modell som både Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner (SKR) rekommenderar för att motverka hemlöshet. Med Bostad först-modellen medföljer inga andra krav på de boende än de som ställs på andra hyresgäster, det vill säga att betala hyran i tid och inte störa grannarna.
Erbjudandet om bostad ges utan några krav på att vara nykter eller drogfri. I stället ses boendet som en förutsättning för att komma tillrätta med andra problem. Den boende får också ett individuellt anpassat stöd av till exempel en coach, myndigheter och socialtjänst.
Forskning visar att kring 80 procent av de hemlösa som fått ett boende via Bostad först-modellen även lyckas behålla boendet långsiktigt. I Finland har man exempelvis lyckats minska hemlösheten med 35 procent sedan modellen infördes nationellt 2008.
Sträng metod i Sverige
Trots det är det få kommuner och städer i Sverige som infört Bostad först. Bara 20 av landets 290 kommuner använder modellen aktivt i sin verksamhet.
Marcus Knutagård, som är universitetslektor på Socialhögskolan vid Lunds universitet, efterlyser en nationell strategi där Bostad först ingår även i Sverige.
– Bostadspolitik har varit en osynlig del i svensk nationell politik. I Finland var de ganska pragmatiska och bestämde sig för att om man ska lösa hemlösheten så behöver folk någonstans att bo. Därefter har de nationella strategierna avlösts varandra och de har haft ett tydligt fokus på att bygga, köpa och hyra ut bostäder till de som behöver det, säger han.
I Sverige dominerar fortfarande den äldre och strängare så kallade trappstegsmetoden, eller bostadstrappan. Den innebär att de hemlösa måste kvalificera sig stegvis, via tillfälliga boenden och övningslägenheter, för att till slut nå till det översta nivån som innebär eget boende. Den hemlöse som missköter sig, dricker alkohol eller använder droger och får börja om från början.
– Den här typen av arbetssätt har blivit mer eller mindre institutionaliserat över tid vilket gör det ganska svårt för en ny metod som Bostad först att bli det generella arbetssättet, säger Marcus Knutagård.
Dyra lösningar
Han berättar att det också blir väldigt dyrt att låta de hemlösa slussas runt mellan olika kortvariga boenden.
– Det här är väldigt kostsamma lösningar, jag kallar det för varaktig kortsiktighet.
Den 18 februari i år antog Socialförvaltningen i Stockholm ett nytt hemlöshetsprogram som ska göra att Bostad först blir starkare förankrat hos myndigheterna. Stockholms stadsmission har arbetat med metoden sedan 2009 och i samarbete med Stockholms stad sedan 2016. Nu kommer troligen modellen få starkare genomslag i staden.
Flera andra kommuner har infört Bostad först i liten skala men Marcus Knutagård tycker att det går för långsamt.
– Det ser positivt ut i den bemärkelsen att många kommuner vill prata om och har påbörjat Bostad först. Men det har skett i en ganska liten skala i förhållande till helheten. 2009 var den första inledande konferensen om Bostad först så det har pågått länge.
Ann Henriksson blev alkoholist som tonåring och har flyttat runt mellan pojkvänner och olika stödboenden. Nu har hon äntligen fått ett eget hem.
Ann Henriksson tittar nöjt på fönsterkuverten som ligger i en hög på byrån i hallen. Det står hennes namn på alla.
– Och på dörren finns en skylt med mitt efternamn.
Hon har precis fått sin första egna lägenhet. I år fyller hon 56 år.
I juni har Ann varit nykter i tre år efter att ha supit i hela sitt vuxna liv.
– Det har varit 32 års gravt drickande. Jag har varit den alkoholisten som alla sett, högljudd utåtagerande och pinsam. Det har varit ett sätt att hävda sig. Alkoholism är en väldigt mansdominerad värld, säger hon.
Ann är uppvuxen i Huddinge, utanför Stockholm. Hon flyttade hemifrån efter föräldrarnas skilsmässa redan som 16-åring och började jobba på krogen.
– På 80-talet gick det att tjäna pengar på krogen. Folk hade pengar och gav dricks och det blev många eftersläckare, berättar hon.
Efter några år var Ann djupt nere i alkoholismen. Hon blev mamma redan som 21-åring och levde i en destruktiv relation.
– Barnets pappa kom hem från en restaurangmässa och jag hade en kompis hemma som råkade vara en kille. Det blev värsta svartsjukedramat och han hotade mig med en pistol, rakt i tinningen. Jag tog min handväska, gick och kom aldrig mer tillbaka.
Den kvällen lämnade hon både sin pojkvän och sin bebis som fick växa upp hos farföräldrarna.
Steg med 10 procent
Antalet bostadslösa kvinnor i Stockholm ökar. Mellan 2016 och 2018 steg antalet hemlösa kvinnor i staden med 77 personer eller 10 procent. Hemlöshet drabbar kvinnor hårdast eftersom de har lägst inkomster och ofta utsätts för våld och sexuella övergrepp.
Ann Henriksson berättar att hon flyttat från pojkvän till pojkvän och har aldrig helt stått på gatan.
– Jag har alltid haft lätt att träffa manliga vänner, men man blir ganska äcklad av sig själv till slut.
Periodvis har hon bott på olika stödboenden men de hårda reglerna och krav på nykterhet har gjort att hon åkt tillbaka till det destruktiva alkoholistlivet. De sista tolv åren har hon bott i ett hus i Huddinge med andra alkoholister men när hon fick skrumplever bestämde hon sig för att bli nykter.
– Jag hällde ut flaskorna med sprit, berättar hon.
Ann Henriksson en av de som har fått bostad via Stockholms stadsmission som använder modellen Bostad först. Hon har inga krav på sig förutom att hyran ska in. I dag har hon kontakt med sin son igen och sina tre barnbarn. Ett av barnbarnen ska komma och sova över hos sin farmor för första gången nästa vecka.
– Det visar att min son äntligen litar på mig igen, säger Ann Henriksson.
