Narkotika.

2015-08-24 09:12
  • I början av juni kom en rapport från EU:s narkotikabyrå som visar att drogdödligheten i Sverige är näst högst inom EU. Bara Estland är värre. Bild: Foto: Heiko Junge / NTB scanpix / SCANPIX
    I början av juni kom en rapport från EU:s narkotikabyrå som visar att drogdödligheten i Sverige är näst högst inom EU. Bara Estland är värre.
  • Björn Johnson forskar om narkotikapolitik vid Malmö högskola.
  • Per Johansson är generalsekreterare för Riksförbundet narkotikafritt samhälle, RNS.
    Per Johansson är generalsekreterare för Riksförbundet narkotikafritt samhälle, RNS.

"Svensk narkotikapolitik är ett stort misslyckande"

Allt fler av dör av narkotika i Sverige och numera är vi näst värst i EU. Forskaren Björn Johnson kallar narkotikapolitiken ”ett stort misslyckande” och menar att den inte är anpassad efter dagens verklighet.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Läs också: "Samhället måste lyssna mer på oss brukare"

De narkotikarelaterade dödsfallen i Sverige ökar kraftigt enligt Socialstyrelsens statistik. Förra året rapporterades 765 fall in till myndigheten. Det är en ökning med 30 procent jämfört med 2013. I början av juni kom också en rapport från EU:s narkotikabyrå som visar att drogdödligheten i Sverige är näst högst inom EU. Bara Estland är värre.

– Det är definitivt ett stort misslyckande, det förvånar mig lite att vi inte har en större debatt. Med undantag för några år under 2000-talets mitt har dödligheten ökat ända sedan 1980-talet, säger Björn Johnson, docent i socialt arbete som forskar om narkotikapolitik vid Malmö högskola.

Blandning vanligt vid överdos

Vid dödliga överdoser är det vanligt med heroin eller andra opioider som exempelvis metadon, som används för missbruksbehandling men också finns tillgänglig på gatan. Överdoserna sker oftast när opioider kombineras med andra preparat som bensodiazepiner eller alkohol. Björn Johnson pekar ut en förändrad missbrukssituation som en viktig orsak till den ökade dödligheten.

– Tidigare hade vi omfattande amfetaminmissbruk, nu har vi fått blandmissbruk med opioider där är dödligheten mycket högre.

Han anser att den svenska, strikta narkotikapolitik som förts de senaste trettio åren är otidsenlig och vill se mer av skadebegränsade åtgärder för att rädda liv. Björn Johnson förespråkar framförallt ökad tillgänglighet till underhållsbehandling, sprutbyte och utdelning av naloxon, ett preparat som används för att häva överdoser.

Berne Stålenkrantz är ordförande i Svenska brukarföreningen och är själv drogberoende. Han får metadon utskrivet för att klara sig igenom dagarna och sågar den svenska narkotikapolitiken rejält.

– Hela den här jakten på ett drogfritt samhälle är det som skapar problemen, jag skulle inte kunna ha mitt liv om jag var tvungen att skaffa mitt metadon på svarta marknaden, då skulle jag vara tvungen att begå brott, säger han.

Vill inte kalla det misslyckande

Per Johansson är generalsekreterare för Riksförbundet narkotikafritt samhälle, RNS, som förespråkar en strikt narkotikapolitik. Han vill inte kalla Sveriges politik ett misslyckande men säger att den befinner sig i kris. Per Johansson är emot sprutbytesprogram och vill minska antalet kliniker som erbjuder underhållsbehandling. Han menar att de är alldeles för frikostiga med förskrivning av exempelvis metadon och andra underhållsmediciner som sedan säljs vidare bland missbrukare.

– Jag tror man måste dra ner på verksamheten. Framförallt måste man utöva väldigt noggrann kontroll mot de kliniker som finns, och jag tror man måste titta på det här med doserna så att man inte överförskriver. Jag tror det sker ganska ymnigt, säger Per Johansson.

Han tror inte att det är bra att avkriminalisera konsumtion av droger för eget bruk eftersom det skulle beröva polisen ett av de verktyg de har för att fånga upp unga människor på väg in i drogmissbruk.

Björn Johnson är av motsatt åsikt.

– Avkriminalisering är jag positiv till. Jag tycker inte det finns mycket som talar för att förbuden som infördes 1988 och 1993 haft några positiva effekter. Tittar man på statistik över missbruk och dödlighet har det ökat sedan kriminaliseringen. Den leder till att polisen prioriterar småbrott, säger han.

”Politiska idéer viktigare än liv”

I både Danmark och Norge finns så kallade konsumtionsrum där narkomaner kan ta sina droger lagligt. Sjukvårdspersonal finns på plats och kan ingripa vid en överdos. Frågan är kontroversiell i Sverige, och Berne Stålenkrantz är starkt kritisk till hur debatten förs.

–Politiska idéer och signaler är viktigare än att rädda våra liv. Om vi pratar injektionsrum, som bevisligen räddar liv, så får vi höra att det sänder fel signaler.

Per Johansson anser att injiceringsrum är inhumant och ett tecken på att samhället gett upp hoppet om missbrukarna. Även Björn Johnson är tveksam.

– Sjukvårdspersonal skulle få se genom fingrarna med lagbrott i sin arbetssituation. Men huvudskälet till att jag är skeptisk är att den här typen av insatser inte når en särskilt stor andel av populationen, och jag kan känna att det är dålig hushållning med knappa åtgärder av narkotikapolitiska resurser. Det skulle skapa en enormt destruktiv debatt.

765 personer dog i Sverige under 2014 till följd av droger, vilket är en ökning med 30 procent från 2014, då siffran var 589.

Näst högst i Europa

Med det är Sverige näst värst i Europa med 69,7 dödsfall per en miljon invånare. Snittet ligger på 16 dödsfall, och bara Estland är värre med 127. Norge och Danmark kommer dock inte långt efter Sverige – Norge ligger på 69,6 och Danmark på 60. 30 länder deltar i undersökningen och den första rapporten kom ut 1996.

80% av alla narkotikabeslag i Europa består av cannabisbeslag. Cannabis utgör också grunden för 60 procent av alla narkotikabrott. Sverige är ett av tre nordiska länder (tillsammans med ­Danmark och Finland) där cannabis­användningen ökar bland unga.

Sverige saknar statistik

Sverige är ett av nio länder som helt ­saknar ­statistik för hur många opioidanvändare som finns. Bland de som söker sig till ­behandlingsprogram uppger drygt 27 procent att de använder ­opioider (som till exempel heroin). Det ­motsvarar 7 760 personer. Bara de stora ­nationerna ­Frankrike, Spanien, Italien, ­Storbritannien och Tyskland har fler ­opioidanvändare som söker hjälp.