Samtalet.

2019-01-27 14:15
  • Bild: Annie Hellquist
  • Bild: Annie Hellquist
Puffetikett
Nyhetsmagasinet ETC

”Status och klass stärker sitt grepp om oss”

Richard Wilkinson om hur ojämlikheten kryper in i våra sinnen och får oss att må dåligt.

Är förfestandet egentligen ett sätt att hantera social ångest? Att vi behöver någon drink innanför västen innan vi dyker upp på festen, för att inte känna oss obekväma? Och är vår oförmåga att känna oss bekväma i sociala sammanhang i så fall en personlig svaghet eller något vi delar med väldigt många? Något som blir värre ju större statusskillnader ett samhälle har och som påverkar vårt psykiska mående? När jämlikhetsnestorerna Richard Wilkinson och Kate Pickett, epidemiologer som undersöker ojämlikhetens effekter på våra samhällen och oss som lever i dem, nu släpper en uppföljare till bästsäljaren ”Jämlikhetsanden”, handlar det inledande kapitlet om partyångest. Trivialt? Nej, det är det faktiskt inte.

I den nya boken ”Den inre ojämlikheten” går Wilkinson och Pickett på djupet i de psykologiska mekanismer som skapar statusstress och självförakt, men även storhetsvansinne, samt hur dessa tillstånd påverkar den psykiska hälsan i samhället.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

– Vad boken hävdar är egentligen ganska enkelt. Större materiella och ekonomiska ojämlikheter mellan oss gör status, klass och social position viktigare. Och när det blir viktigare dömer vi varandra hårdare efter social status. Vi känner oss också mer bedömda, vi oroar oss mer för ­andras blick på oss, säger Richard Wilkinson när ETC ­träffar honom under en blixtvisit i Sverige.

Vad fick er att vilja undersöka de psykologiska effekterna av ojämlikhet?

– Det vi visade i ”Jämlikhetsanden” är att problem som har sociala gradienter, alltså problem som förvärras ju längre ned du befinner dig på den sociala stegen, också förvärras när vi ökar ojämlikheten. Det var tydligt utifrån resultaten i ”Jämlikhetsanden”, att mer ojämlika samhällen hade mer våld, mer tonårsgraviditeter, mer människor i fängelse, mer psykisk ohälsa, värre fysisk hälsa och att mycket av detta beror på en ökad stress. Vi har under åren som gått börjat förstå effekterna på kroppen och måendet av långvarig stress. Vi insåg att ”Jämlikhetsanden” visade effekter av problem som i mångt och mycket påverkades av vårt psykiska mående. Så vi ville gå in i de psykologiska effekterna av ojämlikhet mer detaljerat. Men man ser också andra problem. Andelen som gifter sig med någon från en annan social klass minskar med ökad ojämlikhet. Boendesegregation ökar, den sociala rörligheten minskar. Status och klass blir mer betydande och stärker sitt grepp om oss.

”Jämlikhetsanden” slog ner som något av en bomb 2009. Med en arsenal av forskningsresultat visade Wilkinson och Pickett att i mer ojämlika samhällen mår både rika och fattiga sämre än i mer jämlika samhällen. Ju mer ojämlikt ett samhälle är, desto fler drogmissbrukare, personer i fängelse, mord och desto större ohälsa.

Det har gått tio år sedan ”Jämlikhetsanden”. Västvärldens länder har blivit mer ojämlika, men diskussionen om farorna med ojämlikhet har också börjat lyftas allt mer. Har de båda böckerna tagits emot olika?

– En märkbar skillnad mellan då och nu är att bilden vi lyfte i vår förra bok var så förvånande för så många. Det var så nytt för väldigt många. Forskningsresultaten blev attackerade och ifrågasatta från högern. Resultaten attackerades inte från människor inom epidemiologiforskningen, folk som studerat ojämlikhet i hälsa och som var medvetna om vikten av inkomst och status.

– Kritikerna tittade inte på våra referenser. Hade de gjort det så hade de sett att de första forskningsresultaten som pekar på att mer ojämlikhet skapar mer våld och sämre hälsa kom ut på 70-talet. Vi visade bara upp en bild för offentligheten som utvecklats inom forskningen under många år. Något som våra kritiker inte hade insyn i. De betedde sig som om vi hade uppfunnit de här resultaten, berättar Richard Wilkinson.

Den nya boken, ”Den inre ojämlikheten”, är en sammanställning av forskningsresultat kring mående och psykisk hälsa, som Pickett och Wilkinson sammanfört med ojämlikhet.

– Den här gången har recensioner inte varit kritiska mot forskningsresultaten överhuvudtaget. Istället har de som varit kritiska riktat in sig på våra lösningar. Vissa har till exempel inte gillat förslaget om mer ekonomisk demokrati. Men att ojämlikhet har de psykologiska effekter som vi beskriver har inte ifrågasatts av någon av kritikerna.

I mer ojämlika samhällen lider fler människor av depression- och ångestsymtom, och det finns strukturella orsaker bakom denna sociala smärta, menar Richard Wilkinson. I boken lyfter han och Kate Pickett fram hur en brant social stege orsakar mindervärdeskomplex och att vi kan reagera på olika sätt inför denna känsla. Vissa drar sig undan, och utvecklar blyghet eller social fobi, andra anstränger sig för att dölja självtvivlet och överdriver sina åtråvärda egenskaper. Ojämlika samhällen göder narcissism och storhetsvansinne, menar författarna. Och både självförstärkningen och den sociala ångesten står i vägen för skapandet av meningsfulla relationer.

– Vi ville också visa människor hur intimt de påverkas av ojämlikhet. Läser du att det är några fler mord i ditt land till följd av ojämlikhet, så kanske du tänker att det inte påverkar dig, det pågår där borta. Men problemen relaterade till statusstress, oron för hur vi betraktas av andra, det underminerar allas känsla av att ha ett värde – självkänslan är väldigt viktig för vår psykiska hälsa.

I boken beskriver de också hur ojämlika samhällen blir mindre empatiska, att vi mer och mer förlorar känslan av att alla sitter i samma båt.

Finns det en fara i att ju mer ojämlika våra samhällen blir, desto sämre rustade är vi för att bekämpa just den utvecklingen?

– Det kan finnas sådana onda cirklar, ja. Människor kräver inte mer jämlikhet för att människor i dagens samhälle är så upptagna vid social status. Statusjakten finns i alla samhällsgrupper. Ingen vill riskera att hamna efter. Och i bristen på skillnader mellan etablerade partier, har människor vänt sig bort ifrån mitten och folk har vänt sig till ytterkanterna, mestadels till höger. Men det kommer inte dröja länge innan de ser att den radikala högern inte har några lösningar. Det är tydligt att Trump inte kommer att hjälpa människor som förlorat sina jobb eller har svårt att få livet att gå runt. Hans politik har ökat klyftorna. Jag är övertygad om att Trump är på väg bort.

– Jag tror också på ett uppvaknande inom vänstern. Vi har sett en enorm medlemstillväxt i Labourpartiet i Storbritannien, mestadels bestående av unga människor. Vi ser också att vänstern har blivit starkare i USA i opposition till Trump. Så jag tycker inte att vi behöver känna att allt bara blir värre, vi ser också en växande opposition mot detta.

Sammantaget har ni i båda böckerna undersökt en stor mängd problem som förvärras i takt med att ojämlikheten ökar. Har ni undersökt något som ni upptäckt fungerar tvärtom, som fungerar bättre i ojämlika samhällen?

– Ja, självmord är överraskande nog tvärtom. Självmord är vanligare i mer jämlika samhällen, trots att depression är mindre vanligt. Det finns flera möjliga förklaringar till detta. Det finns forskning som visar att mord och självmord på vissa sätt kan vara svar på samma typer av svårigheter. Får du sparken från jobbet, eller om din partner lämnar dig för någon annan, tycker du att det är ditt fel eller den andres fel? Leder det till att du lägger skuld på dig själv eller på någon annan? Vi tror att ojämlikhet förändrar vem du lägger skulden på. Du är mer benägen att lägga skulden på dig själv i ett mer jämlikt samhälle. Det kan vara en förklaring. En annan förklaring kan vara att alla problem vi tittar på i ”Jämlikhetsanden” är problem med en social gradient, alltså problem som blir värre längre ner på klasstegen. Till exempel är hjärt- och kärlsjukdomar mycket vanligare i botten av samhället, medan exempelvis bröstcancer är fördelat jämt över befolkningen. Självmord har i många länder inte den sociala gradienten. Det kan vara därför vi inte ser det förvärras i relation till ojämlikhet.

Ni skriver om kopplingen mellan klimatfrågan och ojämlikhet. Hur är de två relaterade?

– På flera sätt. Först och enklast att förstå är kanske att när statusstressen ökar, vilket den gör i alla inkomstgrupper när ojämlikheten ökar, lägger folk mer pengar på statussymboler. Det blir en intensifiering av konsumismen. Lever du i ett ojämlikt samhälle är det troligare att du köper en flashig bil, eller märkeskläder. Och konsumismen är ett stort hinder för omställning.

– Ett annan viktigt samband är att eftersom ojämlikhet försvagar samhällslivet så mycket så betyder det att folk tar mindre ansvar för det allmänna bästa. Människor återvinner mindre, företagsledare i mer ojämlika samhällen prioriterar miljöbestämmelser lägre.

Richard Wilkinson menar vidare att det är viktigt att inse att vi kommit till slutpunkten för hur livskvaliteten förbättras genom ekonomisk tillväxt. Ekonomisk tillväxt har slutat att automatiskt leda till högre livstillfredsställelse.

– I rika samhällen har vi en bättre chans att förbättra livskvaliteten genom att förbättra de sociala relationerna. Vi kan se att i mer jämlika samhällen är människor mindre våldsamma, litar mer på andra människor, starkare samhällsliv, mer benägna att hjälpa äldre och handikappade. Hur vi förbättrar livskvalitet framöver handlar inte om tillväxt, utan om att ta tag i ojämlikheten och den sociala miljön. Klimataktivister kan peka på det behovet. Precis som att visa att det ger starkare samhällsliv, mer villighet att ta hand om miljön. Jag tror att de gula västarnas protester i Frankrike har visat vilket stort misstag det är att inte erkänna länkarna mellan social rättvisa och klimatinsatser. De som demonstrerar har ju lägst koldioxidavtryck.

Wilkinson framhåller att miljöpolitiken borde vara utjämnande och att miljöskatter inte borde vara platta.

– De rika har de höga koldioxidavtrycken och ändå ville de driva igenom en drivmedelsskatt som tar en större andel av inkomsten från de fattiga. Skatten per enhet drivmedel eller elektricitet borde öka ju mer vi använder. Kanske till och med att de som använder mycket lite inte ska betala någon skatt alls, medan företag som använder jättemycket betalar mer per enhet än de som använder mindre. Det är i dessa banor vi behöver tänka, för att de som har det sämst inte ska motsätta sig klimatåtgärder.

I bokens avslutande kapitel beskriver Pickett och Wilkinson ett antal åtgärder för att komma till rätta med ojämlikheten. Bland annat vill de utsträcka demokratin till att även omfatta ekonomin och lyfter fram arbetarinflytande och kooperativ. Då huvudkällan till de växande inkomstklyftorna under de senaste 30 åren varit att toppinkomsterna ökat betydligt snabbare än alla andra inkomster, föreslår Wilkinson och Pickett en ”demokratisk spärr” mot de rikaste och mäktigastes egenintresse. De lyfter fram ekonomisk demokrati.

Har boken ett antikapitalistiskt budskap?

– Jag tror att för att hantera klimatförändringarna är en av de största svårigheterna att alla hela tiden vill öka sina vinster. Det är en mycket dålig utgångspunkt att börja i. Som vi visar så kan vi genom att minska ojämlikheten minska den statustävlan som driver på konsumismen. Vi lyfter fram att former för ekonomisk demokrati gör företag mer benägna att ta ansvar för det allmännas bästa. Vilket inte händer när de superrika och aktieägarna har kontrollen över näringslivet. Ska vi bygga ett samhälle med klimatmässigt hållbarhet och långsiktig välfärd så måste vi röra oss bort ifrån vinstmaximerandet. Att minska ojämlikheten är ett avgörande steg på den vägen. Vi måste göra något åt marknadsekonomins värsta avarter. l

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från nyhetsmagasinet ETC utan kostnad. Därefter är priset 63 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom ETC till din mejl, fredag och söndag. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Richard Wilkinson

Yrke: Epidemiolog och författare.

Aktuell: Med boken ”Den inre ojämlikheten: Hur mer jämlika samhällen minskar stress, förbättrar hälsan och ökar allas välbefinnande”, (Karneval förlag), skriven tillsammans med Kate Pickett. De båda författarna har tidigare skrivit ”Jämlikhetsanden: Därför är jämlika samhällen nästan alltid bättre” (Karneval förlag).