Under 2024 inträffade 129 sprängningar runt om i Sverige. Stockholmsområdet och Region syd stack ut i statistiken med 42 sprängningar i huvudstaden och 38 i Sydsverige. Det ger nästan elva sprängningar i månaden 2024. I slutet av fjolåret konstaterade samtidigt polisen att det dödliga skjutvåldet minskat jämfört med föregående år, med 20 procent färre skjutningar än 2023.
Runt senaste årsskiftet ökade antalet sprängningar kraftigt, med 33 stycken under januari, för att sedan minska igen. Totalt räknar polisen till 49 sprängningar mellan januari och mars.
Statistiken för april görs tillgänglig först i början på maj, men enligt SVT har det skett ett drygt 20-tal sprängningar under april. Totalt blir det över 70 under årets fyra första månader.
Den senaste sprängningen var i Tumba natten mot den 28 april. Då skadades två personer allvarligt.
Civila utpressas
Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet, menar att de allt färre skjutningarna och det växande antalet sprängningar kan bero på att gängkonflikterna bytt form. En sak som ökat är antalet utpressningar.
– Det har blivit vanligare med utpressning mot civila. Det är något som inte har förekommit så ofta förr men som har blivit ganska vanligt nu. Om det här ett nytt tillvägagångssätt kan det förklara att sprängningarna ökar, säger Manne Gerell.
På vilket sätt ska man se det, om det stämmer att civila blivit en större del av konflikterna?
– Man kan säga att det är en eskalering. Det har förekommit utpressningar förut också, men det här blir en eskalering där man använder den här typen av grovt våld i utpressningsärenden. Och det gör det såklart ännu obehagligare för dem som utsätts för det.
Antalet skjutningar fortsätter minska medan sprängningarna ökar. Finns det något samband?
– Om det är så att man har börjat använda sprängningar i utpressningssyfte så kan det förklara diskrepansen. Man skjuter inte ihjäl någon man utpressar. Men man kan spränga bomber. Då kan man se en minskning i gängvåldet kopplat till kriminella konflikter, men en ökning av antalet utpressningsärenden.
Generellt har konfliktnivån lugnat sig något, enligt Manne Gerell.
– Vi har lite färre allvarliga gängkonflikter i Sverige.
Två svårt skadade
De två som i veckan skadades i sprängningen i Tumba utanför Stockholm var en mamma i 35-årsåldern och hennes barn, en flicka i förskoleåldern. Båda två fördes till sjukhus med svåra skador.
När Dagens ETC ringer upp polisen morgonen efter sprängningen är de fåordiga. En källa säger till SVT att kvinnan och barnet som skadats inte var de huvudsakliga måltavlorna för attacken. Istället ska en man boende i samma område ha mottagit ett sms med en bomb-emoji, enligt uppgifter till Aftonbladet.
– Vi arbetar på att sätta explosionen i ett sammanhang. Det är för tidigt att säga om det var de här personerna eller om det var andra personer och varför. Det går vi inte in på, säger polisens presstalesperson Daniel Wikdahl till Dagens ETC.
Kan ni säga någonting om antalet utomstående personer som har skadats i sprängningar hittills i år jämfört med föregående år. Ökar eller minskar det?
– Nej, det kan jag inte uttala mig om.
En granne i området i Tumba, som inte vill att hennes namn publiceras, var på jobbet när det exploderade något hus längre bort på gatan. Hon nåddes först av informationen via nyheterna på teve.
– Jag kom sedan hem på eftermiddagen och såg ingenting.
Hur tror du att det här kommer att påverka området?
– Det kommer säkert påverka området. Det skapar oro. Jag har bott här i 17 år och det har alltid varit lugnt förut. Ingenting sådant här har hänt.
Utomstående drabbas
Samtidigt som sprängningar kan vara ett sätt att tjäna pengar för individer och grupper inom gängmiljön slår de ofta bredare mot civila. Ett exempel är efter en tidigare sprängning i Farsta i januari i år. Ett flerfamiljshus skadades illa, liksom två boende i huset som fick föras till sjukhus.
SVT har pratat med Pär Lundholm som skadades svårt. På grund av saknad olycksfallsförsäkring har han inte fått någon ersättning för personskadorna som krävde tre veckors sjukhusvård.
– Utan mina vänners ekonomiska hjälp hade jag varit på väg mot personlig konkurs för länge sedan, säger Pär Lundholm.
Precis som mamman och barnet i Tumba bedömdes inte heller Pär Lundholm ha varit måltavlan för attacken.
”Basen breddas”
Ett av de stora problemen med sprängningar är att de slår brett och okontrollerat, menar Manne Gerell.
– Sprängdåd slår mer blint. Det drabbar alla som bor i ett hus, inte bara den som är måltavla. Det gör att fler kan drabbas. Och sedan, om det stämmer som polisen nu tror, att man ofta börjar använda det här i utpressningssyfte, då kommer fler civila att drabbas.
Också skjutningar har drabbat utomstående, både anhöriga och vad polisen kallar för tredje man. Två exempel är de uppmärksammade morden på 12-åriga Adriana i Norsborg 2020 och 39-åriga Mikael i Skärholmen 2024.
Oftast har det enligt Manne Gerell handlat om att man tagit fel på person. Eller att man som anhörig blivit måltavla, något som ökade kraftigt under 2023.
– Men om det börjar handla om utpressningar kan det räcka med att man är rik eller har ett företag och så riskerar man att utsättas för sprängningar. Och det kan bredda basen av vilka som kan drabbas.
Civila drabbas ofta
Manne Gerell påpekar att det här inte är något han kan säga med säkerhet.
– Men det verkar som att det är en deeskalering inom gängmiljön, där det är färre allvarliga konflikter med färre dödskjutningar, men en eskalering av våldet från gängmiljön ut mot den civila världen.
Sprängningen i Tumba verkar enligt de uppgifter som finns ha riktats mot fel personer. Hur kommer det sig att man så ofta attackerar fel hus och personer?
– En trolig delförklaring är att man anlitar externa utförare som ofta är unga och oerfarna. Det blir fler misstag för att man oftare använder oerfarna ungdomar. Jag vet inte om det var så i just Tumba, men generellt har det varit så.
Skulle du säga att det är fler eller färre civila som drabbas av gängvåldet idag, jämfört med för några år sedan?
– Vi har många sprängningar i år. Och sprängningar drabbar oftare civila.
Enligt polisen såg de en minskning av antalet döda och skadade i eller i kölvattnet av gängkonflikter mellan 2023 och 2024. De kan ännu inte uttala sig om 2025.
