– Det fanns en välvilja hos cheferna att höra vad med­arbetarna hade för kloka förslag. Vi lärde oss under pandemin att det finns en väldigt kraft i våra medarbetares kreativitet och innovationsförmåga. Sen blev formerna för hur förslagen samlades in inte helt bra, säger han.

Hur kommer det sig att ni behöver spara 72 miljoner kronor på kvinnokliniken?

– Vi behöver spara överhuvudtaget, hela sjukhuset. Vi har för höga kostnader i relation till våra intäkter. Kvinno­kliniken har dessutom en rätt stor del av sitt avtal rörligt, i form av vårdval förlossning. Förra året och året innan var det färre förlossningar än man hade budgeterat för, då måste det kompenseras med minskade kostnader.

Vad säger du till personal som är orolig för att besparingarna påverkar patientsäker­heten?

– Jag förstår att de kan känna oro både för patienterna, men också arbetsmiljö och andra saker. Därför vill vi göra arbetet i samverkan med de fackliga organisationerna och personalen. För att hitta åtgärder som inte innebär risker för våra patienter och inte påverkar arbetsmiljön negativt.

En lista över priser på förlossningsmaterial har satts upp i fikarummet på förlossningen. Kommer den lappen från sjukhusledningen? I så fall, varför sattes den upp?

– Jag springer inte där varje dag, men enligt uppgifter har den suttit uppe ganska länge. Det är ett sätt att medvetande­göra medarbetarna på vad saker kostar. Det kan finnas andra sätt att arbeta på som gör att vi kan välja billigare produkter. Det finns andra aspekter än ekonomiska, kanske mer miljö­mässiga. Att inte använda engångsmaterial om det inte behövs, säger han.

Trosor för två kronor listas som en tänkbar besparing. Kan man som gravid vara säker på att det inte tummas på säkerhet och god omvårdnad om man ska föda på Sös?

– Absolut ska man känna sig säker. Det är inte den typen av besparingar vi ska göra. Vi försöker självklart som alla organisationer undvika onödigt slöseri, men det betyder inte att man i det enskilda patientmötet ska spara på någonting. Det handlar mer om att välja det som kostar minst och man har två likvärdiga produkter.

Hela regionen gick med sex miljarder i vinst förra året, förstår du att de här besparingarna sticker i ögonen?

– Det förstår alla att det är en retorisk utmaning. Utan att gå in på detaljer baseras en stor del av överskottet på saker av engångskaraktär som fastighetsförsäljning och covid­ersättning från staten. Man kan inte basera en ekonomi på sådana saker. Det är pengar som måste investeras på ett klokt sätt. De kan inte användas till drift.