Mannen dömdes i tingsrätten för att ha våldtagit en 10-årig flicka, men hovrätten friade honom för att man inte ansåg att det var bevisat att flickan berättat om en penetration. Nu vill Riksåklagaren att Högsta domstolen tar upp fallet. 

– Barnets berättelse, med ord och kroppsspråk, kan inte tolkas på annat sätt än att hon menar att mannen har fört in ett finger i hennes könsorgan. Mannen bör därför dömas enligt åtalet för våldtäkt mot barn i två fall till fängelse i tre år. Jag begär att Högsta domstolen ska undanröja hovrättens dom och lämna målet åter till hovrätten för fortsatt handläggning eftersom hovrätten enligt min uppfattning begått flera fel vid handläggningen, säger riksåklagare Petra Lundh, i pressmeddelandet.

Stora protester

Den friande domen ledde till stora protester och i sociala medier skapades hashtaggen #jagvetvadensnippaär. 

En av dem som kritiserat domen är Anna Kosztovics, som plockade upp och populariserade ordet  snippa i början av 2000-talet. 

– Om man har någon koll på barn så förstår man att de inte skiljer på yttre eller inre könsorgan. Snippan är alltihopa och även små flickor och pojkar vet att det är ett hål i snippan, eller flera. Har de fått lite sexualupplysning så vet de att det kommer ut barn där, sade hon till Dagens ETC i februari.

Hon sa också att hon hoppades att domen skulle överklagas. Nu får hon, och alla andra som protesterar, som de vill.

– Tack och lov! Många säger ju att det är självklart att domen ska överklagas, men jag vet hur svårt det är. Jag är glad att det här steget är gjort, säger hon till Dagens ETC.

Olika domstolar gör olika

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska uttala sig tre saker:

Vilken skyldighet rätten har att klargöra ord som är otydliga för dem.

Vilken skyldighet rätten har att ta upp frågan om alternativa rubriceringar.

Vilken skyldighet rätten har att i fall där barn är brottsoffer klargöra vad barnet menar med ord och begrepp som är oklara för rätten.

Riksåklagaren Petra Lundh säger att domstolen har ett ansvar att avhjälpa otydligheter i brottsmålsrättegångar

– Jag uppfattar att det finns brister i hovrättens agerande i det här fallet. Min bedömning är att domstolarna gör olika och att det behövs närmare vägledning, säger hon.

Anna Kosztovics tycker att det är bra att det nu blir tydligt att olika domstolar gör olika.

– Det är jättebra att det kommer fram att domare tar sig friheten att ha olika "skolor". Så är det inte på mitt jobb. Jag jobbar i socialtjänsten och vi kan inte ta oss friheten att göra olika, säger hon.