Barn.

2016-04-28 21:00
Barns egna oorganiserade lekar betraktas allt oftare som slöseri med tid. Men FN, en växande skara barnexperter och många förskollärare, håller inte med.  Bild: Jessica Gow/TT
Barns egna oorganiserade lekar betraktas allt oftare som slöseri med tid. Men FN, en växande skara barnexperter och många förskollärare, håller inte med.

Släpp ungarna loss det är vår!

Mer strukturerat lärande för barn redan i förskoleåldern. Det står på många politiker i välfärdsstaters önskelistor. Men både forskare och FN varnar för konsekvenserna.

Leken är viktig för barnens inre rum. Studier visar också att ju tidigare man börjar med målstyrd inlärning, desto sämre går det för dem senare i utbildningssystemet, säger forskaren Maria Øksnes.

De flesta riksdagspartierna, från moderater och liberaler till socialdemokrater, vill att barn redan i förskolan ska börja lära sig skolämnen, som matematik, svenska och naturvetenskap. Leka för att lära är ledorden. Det ser likadant ut i Norge där kunskapsministern vid en föräldrakonferens 2014 deklarerade att ”Lek är jätteviktigt”, för att i nästa mening tillägga: ”Men för att fri lek också ska bli inlärning, måste vi vuxna gå in och tillrättalägga”.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Barns egna oorganiserade lekar betraktas allt oftare som slöseri med tid. Men FN, en växande skara barnexperter och många förskollärare, håller inte med.

I FN:s generella kommentar till artikel 31 i Barnkonventionen om lekens betydelse, understryks barnens rätt till frivillig, fri och icke-produktiv lek. Lek är en livsviktig dimension av barndomens nöje, och har avgörande betydelse för barnens utveckling på alla plan, såväl andligt, känslomässigt som fysiskt, skriver FN-kommittén.

FN säger explicit att den akademiska pressen på barn i välfärdsländer är ett problem, men som det ser ut lyssnar politikerna mer på OECD än på FN, säger Maria Øksnes, forskare vid den norska förskollärarutbildningen i Trondheim.

I takt med de senaste årtiondenas genomgripande institutionalisering av barndomen ges allt mindre tid och utrymmer för barnens egna lekar, menar hon.

– Vi kan se att utrymmet för spontana lekar har minskat, även om teori och praxis inte nödvändigtvis är samma sak. En del förskollärare väljer fortfarande att prioritera leken trots de politiska påbuden. Men om pressen uppifrån ökar riskerar trycket på personalen blir så stor att de ger efter. När Norge införde skolplikt för sex-åringar på 1990-talet sas det att leken skulle med in i skolan, men nu har leken helt försvunnit, säger Maria Øksnes.

Begränsade utrymmen

Ökande trafik, färre grönområden, lekplatser och andra fredade områden bidrar till att barnens fysiska lekutrymme minskar.

– Det investeras väldigt lite i saker som främjar barnens lek. Det kan vara så att behovet anses litet eftersom de flesta barn idag är mesta tiden på förskola, fritids, eller någon annan vuxenstyrd aktivitet, säger hon.

Maria Øksnes och många pedagoger och forskare med henne ser faror i att barnens möjligheter att bara vara barn och leka utan vuxnas förväntningar eller styrning minskar. Ur ett existentiellt perspektiv är det den fria leken som gör livet värt att leva, menar hon.

– Många barn är för organiserade. Leken är viktig för barnens inre liv och utgör ett rum de har för sig själva. Vi vuxna ska inte ockupera alla deras rum, säger hon.

Hindrar kreativitet

Många studier pekar på att barn som får chansen att leka fritt bland annat lär sig sociala samspel och blir mer kreativa.

De amerikanska forskarna Alison Gopniks och Laura Schulz´s har i ett experiment visat att barn som fick instruktioner om hur en leksak skulle användas utförde färre handlingar och upptäckte färre funktioner med leksaken än barn som inte fick några instruktioner.

Studier visar också att barn snabbt lär sig i leken att vuxna har förväntningar på hur de ska leka.

– De lär sig att de ska leka snällt och helst undvika vissa saker. Barn uppfattar sådant och det kommer in en värdering i leken – att det finns bra lek och dålig lek, säger Maria Øksnes.

Trots att både ny och tidigare forskning visar att alltför vuxenstyrda lekar och aktiviteter begränsar barns egen kreativitet och upptäckarlust, växer sig övertygelsen om att leken ska utnyttjas för lärande allt starkare bland beslutsfattarna.

Dion Sommer, professor i utvecklingspsykologi vid Aarhus universitet i Danmark, menar att den inställningen är kontraproduktiv. Han har gått igenom 400 forskningsprojekt om barn och lek.

– Den klockrena slutsatsen är att ju tidigare man börjar med målstyrd inlärning, desto sämre går det för barnen senare inom utbildningssystemet, säger han.

Läs vidare på nästa sida: Fokus på säkerhet

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Understryker lekens betydelse

FN understryker, i sin generella kommentar – ”General Comment” – till artikel 31 i Barnkonventionen 2014 om lekens betydelse, särskilt barnens rätt till ”frivillig, fri och icke-produktiv lek som utförs sin egen skull och inte som ett medel för att nå ett mål”. Kommittén skriver vidare att ”lek är en livsviktig dimension av barndomens nöje” och en ”avgörande del av den fysiska, sociala, kognitiva, emotionella och andliga utvecklingen”.

Många studier stödjer FN:s uppfattning om den fria lekens livsviktiga betydelse, men det finns också forskare som lägger mindre vikt vid fri lek till förmån för uppfattningen ”leka för att lära” redan i förskolan.