Inrikes.

2020-03-23 09:30
Eivind och Sigrid  studerar ifrån hemmet i Trondheim. Norge beslutade att stänga alla sina skolor förra veckan.  Bild: Gorm Kallestad/NTB scanpix/TT
Eivind och Sigrid studerar ifrån hemmet i Trondheim. Norge beslutade att stänga alla sina skolor förra veckan.
Puffetikett
Dagens ETC

Skola på distans – ett stresstest för systemet

Gymnasieskolor och universitet bedriver nu sin undervisning på distans – och grundskolorna kan stå på tur.

– Många skolor kommer behöva kasta sig direkt ut på djupt vatten, säger forskaren Jörgen From, Umeå universitet.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Distansundervisning är väletablerat inom högre utbildning och bland vuxenstudenter, men aldrig tidigare har Sverige haft en situation där även gymnasie- och i vissa fall grundskoleelever ska undervisas på distans. Det innebär både tekniska och pedagogiska utmaningar, menar Jörgen From, docent i pedagogik på Umeå universitet som forskar på IT-stöd och fjärrundervisning.

– Vi vet till exempel inte om det finns bandbredd så det räcker. Det här blir ett stresstest på hela systemet, säger han.

Regeringen beslutade om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet 2017 och en nationell handlingsplan för skolans digitalisering 2019. I februari i år kom en lagrådsremiss med förslag om utökade juridiska möjligheter att använda fjärr- och distansundervisning i det svenska skolsystemet.

– Att det kommit så sent innebär att många skolor nu kommer behöva kasta sig direkt ut på djupt vatten. Jag hade hellre sett ett genomtänkt och planerat skifte, säger Jörgen From.

”Kan ha positiva sidoeffekter”

Men det finns andra sätt att se på saken. Anders D. Olofsson, professor i pedagogiskt arbete på Umeå universitet, menar att coronakrisen kanske ger oss en oväntad knuff i riktning mot en allt mer digitalt kompetent gymnasieskola.

– Corona är förstås inget vi önskar oss, men det kan ha positiva sidoeffekter för gymnasieskolans digitalisering. Pandemin kan medföra ett ökat användande av digitala läromedel. Det kommer att bli ett intressant forskningsprojekt att studera hur lärarnas digitala kompetens ökade i kölvattnet av corona, säger han.

En stor utmaning är förstås att den digitala tekniken ska fungera. Där är svenska kommuner och skolor olika väl förberedda. Den organisatoriska biten är viktig, betonar Anders D. Olofsson.

– Det underlättar förstås om man har en bra teknisk support och fler it-pedagoger på skolan. Men många skolor har inte den plånbok som krävs. Har man jobbat väldigt analogt blir steget långt nu.

Även Jörgen From framhåller att mycket handlar om skolans organisation, också när det gäller pedagogiken.

– Ytterst handlar det om att tänka om och tänka nytt. Det är viktigt att man gör det inom hela organisationen, inte bara den enskilda läraren.

Kan ha fördelar för vissa

Distansundervisning passar olika väl för olika lärare och elever, men att använda tekniska läromedel i egen takt kan till exempel ha stora fördelar för elever med koncentrationssvårigheter.

– Det har skett i så liten omfattning på grundskole- och gymnasienivå att det är svårt att dra några slutsatser. Men till exempel en inspelad film uppskattas av de som har svårt att koncentrera sig. Det går att pausa filmen och gå iväg en stund, eller se om det man inte förstod.

Men många gymnasieutbildningar innebär praktiska moment, som kan vara svåra att få till på distans. Även där handlar det om att försöka tänka nytt, menar Jörgen From.

– Vi har till exempel sett på en brandmannautbildning som gick på distans att de eleverna var mycket bättre förberedda när de väl kom till campus, än de som studerade på plats.

Med ett utvecklat pedagogiskt tänk kan distansundervisning stärka svagare grupper, menar Jörgen From. Om det däremot innebär väldigt mycket självstudier kan det bli svårt för de grupperna.

Finns det någon risk att  distansundervisningen påverkar relationen mellan lärare och elever negativt?

– Lärare har vittnat om att fjärrundervisning har gjort att de fått starkare band med elever som lär sig långsammare. I ett klassrum ser alla om man inte förstår och räcker upp handen, vissa drar sig då från att göra det. Och folk kan ju bli kära över internet, så jag tror nog att lärarna kan behålla bra relationer till sina elever på distans.

Läs vidare på nästa sida: ”Skolan är en viktig social mötesplats”

Fjärr och distans

Fjärrundervisning innebär att undervisningen är interaktiv och sker i realtid med hjälp av informations- och kommunikationsteknik. Eleverna är i skolans lokaler tillsammans med en handledare, läraren som undervisar är någon annanstans. Vid distansundervisning kommunicerar både lärare och elever hemifrån.

Källa: Skolverket