Stress kostar samhället stora pengar varje år. 2023 berodde 21 procent av de totala utgifterna för sjukpenning på stress, en summa på totalt 9,2 miljarder kronor, enligt en ny rapport från Försäkringskassan.
Sjukskrivningar på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa har ökat lavinartat de senaste åren. Våren 2019 var 34 700 personer borta från jobbet på grund av diagnoser kopplade till stress – samma period 2024 var antalet uppe i 43 500 personer. Av dem var 34 300 kvinnor – vilket innebär att kvinnor står för 79 procent av de stressrelaterade sjukskrivningarna.
Positivt – på bekostnad av sjuktal
Lisa Björk är docent i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet och forskningsledare på Institutet för stressmedicin i Västra götalandsregionen. Det är det ”gamla vanliga tugget” igen, säger hon.
– Kvinnor och män arbetar i olika branscher och sektorer på arbetsmarknaden. Särskilt i en skandinavisk kontext. Vi har så hög förvärvsfrekvens bland kvinnor. Kvinnor finns på arbetsmarknaden i högre utsträckning än i andra länder.
I grunden är det någonting väldigt positivt för jämställdheten och kvinnors ekonomiska situation, tillägger Lisa Björk.
– Men det sker på bekostnad av sjuktal. Det är i de kvinnodominerade sektorerna – vård, skola och omsorg – som arbetsmiljön ser ut på ett sätt som belastar psykologiskt och emotionellt. Där är de psykologiska riskfaktorerna mer utbredda.
”Lite blasé”
Den andra huvudsakliga orsaken är dubbelbelastningen, konstaterar både Försäkringskassan och Lisa Björk. Jämställdhetsmyndigheten slog fast detsamma i en rapport 2023 – förutom att kvinnor ofta arbetar inom riskyrken sett till stress, tar de fortfarande ett större ansvar i hemmet.
– Det finns en generell förväntning på att kvinnor ska hinna mer.
Varför låter vi det fortsätta på det här sättet, när det som du säger inte är någonting nytt och samtidigt fortsätter att öka?
– Det är verkligen det man undrar, konstaterar Lisa Björk.
Hon ursäktar sig för att ”låta lite blasé”.
– Jag säger samma sak år ut och år in. Och så kommer det nya rapporter och bekräftelser på det här mönstret. Ibland kan man nästan undra om det inte är dags för en kommission kring arbetsmiljön inom välfärden.
Arbetsmiljön avgörande
Hon menar att just arbetsmiljön är avgörande. Som det ser ut idag vet vi att kvinnor sjukskrivs oftare på grund av stress, och att man oftare har sådana arbeten som faller inom riskzonen. Det förebyggande arbetet brister, enligt Lisa Björk.
– Man behöver kartlägga riskfaktorer på lokal nivå. Vad är problemet på den här avdelningen, på det här sjukhuset? Hur ser det ut i just den här yrkesgruppen, inom mindre kommuner jämfört med större? Och framförallt behöver man stötta chefer och HR med arbetsmiljöproblematik. Där har företagshälsovården en väldigt viktig uppgift. Men man behöver också värna drabbade individer och göra vad man kan för att varje person ska kunna vara i arbete, även om man har begynnande problem med psykisk ohälsa.
Rapporten konstaterar också att för kvinnor är stressrelaterad psykisk ohälsa en vanligare orsak till sjukskrivning än någon annan psykiatrisk diagnos, som exempelvis depression. Bland män är depression å andra sidan vanligare.
Att stress och psykisk ohälsa är en så vanlig orsak till sjukskrivningar är i sin tur också kopplat till att den fysiska arbetsmiljön har förbättrats, påpekar Lisa Björk.
– Då blir andelen psykisk ohälsa i statistiken större. Men det förklarar inte den ökning av stress specifikt som vi sett de senaste åren, säger hon.
