– Det gäller i nöd, som under sommaren när den fruktansvärda bussolyckan i Sveg och terrorattentatet i Stockholm skedde. När olyckan sker är det till kyrkan människor kommer. Men kyrkan finns också i lust och betyder så mycket för ett levande lokalt kulturliv, säger hon.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
”Ser varje människa”
Karin Perers nämner också kyrkans arbete för flyktingar. När krisen var som värst hösten 2015 och våren 2016 skakade kyrkomötet fram 75 miljoner kronor extra till församlingarnas arbete för att hjälpa.
– Det är det här väldigt kristna, tycker jag. Att se varje människa och inte fråga varifrån hon kommer, vad hon tror på eller om hon tror, säger Karin Perers.
Är den värderingen under hot?
– När jag blickar ut över Sverige kan jag se tre linjer. En är att starkt stryka under det svenska i Svenska kyrkan och göra det så att vi kan riskera att få en nationalistisk kyrka där integrationsarbetet inte fortsätter och där vi faktiskt släcker ner internationella kontakter och samarbeten. Det här är främst Sverigedemokraterna som står bakom, säger hon.
Nästa linje vill styra kyrkan mot en mera bekännande och bibelkunnig gemenskap.
– En mer sekteristisk kyrka, om jag får uttrycka mig så, säger hon.
Den tredje linjen är den hon själv företräder.
– Att stå för den mer öppna folkkyrkan. Jag har inte sett det så här tillspetsat i något kyrkoval tidigare, och jag har ändå varit med sedan 2002.
SD vill ta över
Sverigedemokraterna tillhör dem som satsar hårdast i kyrkovalet. I samband med SD:s valupptakt nyligen sade partiledaren Jimmie Åkesson att partiet ”ska ta över”. Partiet har i år 1 000 kandidater till platserna i kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet, jämfört med 160 kandidater för fyra år sedan.
Även socialdemokraten Levi Bergström, förste vice ordförande i kyrkomötet, menar att synen på medmänniskorna är en av de tunga valfrågorna.
– Det finns några nomineringsgrupper som skiljer ut sig och säger ”dem ska vi inte hjälpa”. Synen på hur kyrkan ska utöva den grundläggande uppgiften varierar, säger han.
”Ligger i lagen”
Carina Etander Rimborg, andre vice ordförande och representant för Posk, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, vill arbeta för att kyrkan ska finnas kvar över hela Sverige.
– Det ligger i lagen om Svenska kyrkan. Att vi ska fira gudstjänster och att det ska finnas fungerande församlingar i hela Sverige. Att vi finns för människor som söker och vill leva i kristna gemenskaper. På en del platser i landet är det inga problem, men på andra ställen är Svenska kyrkan en minoritetskyrka. Där måste vi ställa upp och hjälpas åt, säger hon.
Lågt valdeltagande
I det förra kyrkovalet, 2013, röstade knappt 13 procent av de drygt 5,2 miljoner röstberättigade. Karin Perers ser en risk med det låga valdeltagandet och hoppas att de många som inte är särskilt engagerade i kyrkan, men tycker att den gör ett bra jobb i dag, ska göra sina röster hörda i valet.
– Om de avstår från att rösta kan de lämna utrymme för andra krafter som vill någonting annat med kyrkan, säger hon.
– Det finns en risk för kupper, om jag ska vara ärlig. Särskilt i församlingssammanhang kan det räcka med några hundra röster för att ta över, säger hon.
Behöver kyrkan förändras för att fler ska bli engagerade?
– Kyrkan behöver hela tiden förändras och vara med i sin samtid. Det ska finnas både förnyelse och igenkänning. Det gäller särskilt gentemot unga familjer som har en annan rytm än den äldre generationen. Gudstjänst klockan 11 på söndag förmiddag känns ganska orealistiskt för barnfamiljer som har aktiviteter då. Där tror jag att kyrkan har en bra flexibilitet, men det kan bli bättre, säger hon.
Vet inte vart pengarna går
En plats i kyrkomötet ger inte bara makt att påverka. Det ger också nomineringsgrupperna ett tillskott i kassan. Nils Warmland, administrativ chef för kyrkomötet, säger att han hört spekulationer om att grupper ställer upp i valet enbart för pengarnas skull, men att han varken kan bekräfta eller dementera det.
– Men det låter väldigt förenklat. Det finns i så fall andra syften med att kandidera. Men faktum är att det inte finns någon återrapporteringsplikt, så vi vet inte vad grupperna gör för pengarna, säger han.
