Efter två gängrelaterade skjutningar i Eskilstuna i början av september – den ena mot en man i 35-årsåldern som avled efter att ha träffats av flera skott, den andra mot en man i 20-årsåldern där offret klarade sig utan livshotande skador – införde polisen i Södermanland två säkerhetszoner i staden. Syftet var enligt polisen att ”öka tryggheten och försvåra för kriminella att förbereda och genomföra grova våldsbrott”.
Under den två veckor långa period då säkerhetszonerna gällde i bostadsområdena Årby och Skiftinge samt i Nyfors, Myrtorp, Fröslunda, Råbergstorp och Lagersberg i Eskilstuna har polisen haft ökad ”trygghetsskapande närvaro” i de aktuella områdena samt utökade befogenheter gällande framför allt möjligheten till kroppsvisitation och genomgång av fordon. Totalt har närmare 180 visitationer genomförts i områdena under de två veckorna.
Nu ska polisen utvärdera utfallet av säkerhetszonerna i områdena, men de kan redan nu konstatera att man genom zonerna dämpat konfliktnivån och förhindrat nya grova våldsbrott.
Känslan är ”god”
Mattias Forssten, polischef i Södermanland, säger till Dagens ETC att känslan inför utvärderingen är mycket god.
– Det faktum att det inte begåtts några grova våldsbrott sedan vi införde säkerhetszonerna gör att vi naturligtvis är nöjda med utfallet. Sedan ska man såklart vara försiktig med att dra några slutsatser i förväg. Inte minst för att det är väldigt svårt att mäta det som inte inträffar, säger han.
Eskilstuna har under sommaren varit hårt prövat av en blodig gängkonflikt. Att det inte inträffat några grova våldsbrott kopplade till den konflikten sedan första veckan i september är något säkerhetszonerna definitivt haft en del i, anser Mattias Forssten.
Majoritet har varit positiva
Det man ska titta på i utvärderingen av säkerhetszonerna i Eskilstuna är främst hur effektiva de har varit i att stävja de grova våldsbrotten kopplade till gängkriminaliteten.
– Vår tanke är att säkerställa hur väl de har kylt ned den pågående gängkonflikten. Vi kommer också titta på hur väl vi har lyckats med att rikta vår brottsförebyggande verksamhet mot de miljöer där vi vet att många unga finns, de som riskeras att dras in i kriminaliteten och rekryteras av gängen, säger Mattias Forssten.
Inför införandet av säkerhetszoner har det funnits farhågor från bland annat Advokatsamfundet om risker för diskriminering och att innevånare i utsatta områden ska känna sig utpekade och utsatta. Är det en fråga ni kommer att titta på i utvärderingen?
– Det är svårt att konstruera en sådan frågeställning till utvärderingen, men frågan om säkerhetszonerna har varit ett effektivt brottsförebyggande verktyg och hur det har uppfattats av medborgarna finns med. En överväldigande majoritet som vi har mött i de här områdena har uppskattat vår ökade närvaro. Föresatsen tror jag ligger i om man jobbar ”mot” eller ”med” medborgarna. Jobbar man mot de boende är risken uppenbar att de känner sig utpekade, men polisen jobbar för medborgarna, säger Mattias Forssten.
