Medan den svenska Vårdansvarskommittén ännu pågår har den danska motsvarigheten, Sundhedsstrukturkommissionen, nu kommit i mål. Båda de skandinaviska utredningarna har haft samma uppdrag – att undersöka för- och nackdelarna med ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för sjukvården. Den danske utredaren Jesper Fisker uttrycker det som att något måste göras innan det är för sent.
– Det råder konsensus kring att vi måste göra något och att vi nu har en historisk möjlighet att göra det innan problemen blir för stora, säga han, till Dagens Medicin.
Rickard Broddvall, som är huvudsekreterare i den svenska utredningen, förklarar för Dagens ETC att man genom åtskilliga djupintervjuer har skaffat sig en noggrann nulägesbild av brister och styrkor i det svenska sjukvårdssystemet och att det finns stora likheter i slutsatserna man drar i de båda ländernas utredningar.
– Vi har tänkt likadant utan att ha haft särskilt mycket kontakt, säger han.
”Primärvården är nyckeln”
Ett av de problem som enligt utredarna förekommer i båda ländernas sjukvårdssystem är hur betydande satsningar på primärvården har uteblivit under lång tid, vilket gått ut över jämlikheten i sjukvården.
– Jag skulle säga att en satsning på och en utveckling av primärvården är huvudnyckeln. För om vi fortsätter att remittera patienter till sjukhusen som inte bäst tas om hand där, utan närmare eller i sina egna hem, då kommer vi anstränga sjukhusen på ett ohållbart sätt, säger Jesper Fisker, till Dagens Medicin.
Rickard Broddvall drar liknande slutsatser.
– Vi har länge haft ett ganska sjukhustungt sjukvårdssystem i Sverige. Om en förskjutning skulle ske mot primärvården skulle det gagna jämlikheten, helt enkelt för att man träffar så många patienter där, och för att det idag finns stora effektivitetsbrister i den sektorn.
En huvudman istället för 21
Har man en huvudman i staten, istället för i 21 stycken olika regioner, skapas andra förutsättningar för att styra och fördela resurser mer jämlikt, resonerar Rickard Broddvall.
– Det finns stora brister i jämlikheten som kommittén vill komma tillrätta med. Det gäller såväl mellan olika regioner som mellan tillhörighet beroende på socioekonomisk status. Det handlar bland annat om orimligt långa väntetider och svårigheter att få komma till primärvården, säger han.
En nackdel skulle kunna bli att den demokratiska styrningen riskerar bli lidande om beslutsfattandet centraliseras. Utredarna i den svenska Vårdansvarskommittén ska dock inte presentera några färdiga lagförslag.
– Nej, det vi gör är att beskriva hur det ser ut ur ett brett perspektiv. Sedan är det upp till regeringen att besluta om vad som händer i nästa steg, säger Rickard Broddvall.
