Undersköterskan Zahra Kazemipour, åtta månader gamla Emanuel och den lokala SSU-ordföranden Afnan Agha, 21. Alla har de nyligen fått utvisningsbeslut från Migrationsverket och deras ärenden har fått stor uppmärksamhet eftersom de visar på effekterna av Tidöpartiernas omläggning av migrationspolitiken, där färre invandrare ska komma in i Sverige och fler ska visas ut.

I höstas avslöjade Ekot att en hemlig uppgörelse slöts med den somaliska regeringen i slutet av 2023, där 100 miljoner kronor ur biståndsbudgeten styrdes om i utbyte mot att Somalia tar emot sina tvångsutvisade medborgare.

Själva kallar Tidöpartierna det för ett paradigmskifte. Men hur mycket mer är de beredda att lägga på utvisningsmaskineriet?

Från och med i år blir invandrare som har tillstånd att vistas i Sverige översköljda med pengar om de väljer att återvandra frivilligt – i teorin i alla fall. Sanningen är att relativt få ansöker om återvandringsbidraget som vid årsskiftet höjdes till 350 000 kronor och att knappt någon beviljas det.

Men Migrationsverkets arbete med frivillig återvandring är inte gratis. Dagens ETC har tidigare berättat att notan för en riktad annonskampanj om bidraget landade på 442 000 kronor. Det ska visa sig vara en bråkdel av de totala kostnaderna för arbetet med frivillig återvandring. Och tittar man på totalsumman som staten la ner på att få människor att lämna Sverige 2025 är pengarna som lades på annonskampanjen en liten del.

Vi har gått igenom Migrationsverkets, Polismyndighetens och Kriminalvårdens årsredovisningar, identifierat kostnadsposter som är kopplade till utvisningarna och sammanställt dessa. Nu kan vi berätta att notan landade på nästan 2,4 miljarder kronor 2025, en ökning på cirka 400 miljoner från 2024 och 700 miljoner från 2023.

Här läggs mest pengar

Migrationsverkets förvarsverksamhet står för lejonparten av kostnaderna och ökade med 190 miljoner i fjol. Siffran speglas även i antalet förvarsvistelser, som ökade från cirka 3 700 under 2024 till 4 000 i fjol. Samtidigt har den genomsnittliga tiden i förvar legat stadigt på 49 dagar.

Under 2025 stärkte myndigheten upp bemanningen inom sin återvändandeverksamhet, vilket bidrog till att kostnaderna ökade med 38 miljoner från året innan.

Kriminalvården står för den tredje största kostnadsposten – utresor för avvisade och utvisade. I den kategorin ingår tvångsutvisningarna. 2025 landade den här notan, som omfattar kostnaderna för de chartrade flygen, rese- och personalkostnader samt eventuellt medföljande sjukvård, på 319 miljoner kronor. Utresorna finansieras av det årliga migrationsanslaget på 262 miljoner. Vissa av dem delfinansieras av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex.

Kriminalvården kunde verkställa 3 061 utvisningar i fjol, vilket är det högsta antalet sedan 2019, då 4 151 personer skickades ut för en lägre totalkostnad om 290 miljoner kronor. Antalet personer med ett utvisningsbeslut som frivilligt lämnat Sverige, har också ökat från tidigare år enligt statistik från Migrationsverket. Förra året lämnade 9 310 personer landet självmant, en ökning med 500 personer från 2024.

Jakten på papperslösa

Det är sannolikt att kostnaden är högre, då exempelvis polisens inre utlänningskontroller inte redovisas som en separat utgiftspost i myndighetens årsredovisning. Dessa är främst en del av polisens brottsbekämpande uppdrag, snarare än en slags migrationskontroll. Men ett av syftena med kontrollerna är att upptäcka papperslösa, vilket bland annat görs genom arbetsplatsinspektioner.

– Man rör sig i samma kretsar, de flesta behöver försörjning. Då är det lätt att bli utnyttjad av en mindre nogräknad arbetsgivare, säger Marcus Nilsson, tillförordnad chef vid gränspolisen.

De inre utlänningskontrollerna har ökat årligen, från omkring 10 000 under 2022 till fjolårets 51 894 kontroller. Det innebär att mer arbetstid läggs på kontrollerna – även om arbetet effektiviserats med hjälp av digitala verktyg. Ökningen beror på två saker, enligt Marcus Nilsson.

– Vi har fått i uppdrag att prioritera arbetet av regeringen. Den andra orsaken är utvecklingen av brottsligheten, som vi kan konstatera har blivit mer gränsöverskridande. Då blir det här en metod, säger han.

Vilka ursprungsländer sticker ut hos dem ni påträffar utan tillstånd att vistas i Sverige?

– Uzbekistan sticker ut när vi väl rör oss i bygg- och anläggningsbranschen. Det är lätt att hitta billig arbetskraft därifrån.

Det är en förklaring till varför Uzbekistan toppar listan på länder dit flest tvångsutvisas.

Ännu större samhällsekonomiska förluster

Längre fram kan fler kostnader tillkomma. Migrationsverket har enligt TT flaggat för att regeringsförslaget om att omvandla permanenta uppehållstillstånd till tillfälliga kan ta åtta år att genomföra och kosta totalt 3,6 miljarder kronor.

Detta är de omedelbara kostnaderna. Det som inte framkommer i myndigheternas årsredovisningar är samhällskostnaderna som utvisningarna medför på sikt.

En som studerat dessa effekter är S-märkta Tony Johansson, som är doktor i ekonomisk historia och senior rådgivare på det fackliga idéinstitutet Katalys. Han finner de ökade kostnaderna för utvisningarna intressanta, med tanke på att asylinvandringen till Sverige sjunkit kraftigt det senaste årtiondet – från över 162 800 sökande 2015 till drygt 6 700 asylsökande 2025, enligt statistikmyndigheten SCB.

– Det visar att man är beredd att betala för att få ut så många icke-vita som möjligt, även om konsekvenserna blir dåliga för vårt land, säger han.

De samhällsekonomiska kostnaderna är enligt honom betydligt större.

– Den inrikesfödda befolkningen åldras, vilket ger ett automatiskt tryck nedåt på BNP per capita och tillväxten. Invandringen föryngrar befolkningen. Om stora delar av den gruppen lämnar arbetskraften, kommer den samlade produktionen per capita att minska.

Det här konstateras också i rapporten ”Invandringens effekter på Sveriges ekonomiska utvecklingen” av Delegationen för migrationsstudier (Delmi) från 2016. Att invandringen mellan 2000 och 2015 blev ungefär tre gånger så hög som SCB hade prognostiserat, innebar att den årliga tillväxttakten låg på 0,5 procentenheter högre än den skulle ha gjort om SCB:s prognos slagit in. I rena pengar motsvarade det 22 miljarder kronor 2016 och nästan 32 miljarder 2024.

”Ekonomiskt självskadebeteende”

På lång sikt riskerar Sverige att bli ett oattraktivt land, vilket både skadar den ekonomiska tillväxten och försvårar kompetensförsörjningen inom offentlig sektor, menar Tony Johansson. Han nämner ett läkarpar i Luleå med rötter i Turkiet, som nyligen uppmärksammades av SVT Norrbotten. Förslaget om att försvåra för invandrare att bli svenska medborgare gör att paret överväger att flytta till Tyskland där kraven är lägre.

– Man talar om överrepresentation bland utrikesfödda i brottslighet, men sällan om deras överrepresentation bland vårdbiträden eller specialistläkare. Argumentet brukar vara att vården fungerade före invandringen, vilket är sant men då hade vi heller inte en kraftigt åldrande befolkning, säger Tony Johansson.

Att utvisa nyblivna vuxna som gått i grundskolan och gymnasiet här samt folk som gjort ett spårbyte och arbetat, kallar Tony Johansson för ”ett ekonomiskt självskadebeteende”. 

– Hela poängen med dagens migrationspolitik är att göra Sverige oattraktivt. Därför har man till exempel skapat tonårsutvisningar som gör det oattraktivt för människor att fly hit, men också för högutbildade att komma hit.

Förutom att fungera som rådgivare för Katalys, är Tony Johansson kanslichef för Socialdemokraterna i Region Skåne. På riksplan driver hans parti en stram migrationspolitik och röstade tillsammans med Tidöpartierna om att slopa spårbytet och ventilen ”särskilt ömmande skäl”, som orsakat tonårsutvisningarna – även om S nu ser ut att ställa sig bakom de andra rödgröna partiernas försök att stoppa tonårsutvisningarna.

Vad tycker du om S migrationspolitik?

– Jag tycker att mina artiklar sammanfattar vad jag anser i den frågan.

Johan Forssell: ”Värt det”

Den 25 februari bjuder migrationsminister Johan Forssell (M) in till en pressträff om skärpta regler för brottsutvisningar. Därför tar vi tillfället i akt och beger oss till Rosenbad. Med oss har vi de utskrivna diagrammen som visar de sammanlagda kostnaderna för alla utvisningar.

Efter att pressuppbådet lösts upp, får vi sju minuter med honom.

Det här är rätt stora belopp – är det värt det?

– Ja det är värt det, för det finns en annan kostnad som ni inte beskriver här. Det är kostnaderna som betalas av alla brottsoffer i dag som får sina liv förstörda på grund av att gärningsmän kan fortsätta begå brott. Det är klart att kronor och ören är viktiga, men det är ännu viktigare att människor ska kunna leva tryggt och säkert. Sen vill jag såklart att vi ska kunna verkställa utvisningar så kostnadseffektivt som möjligt, det är ju skattebetalarnas pengar. 

Det mest effektiva är att människor som fått avslag självmant återvänder hem, säger han.

– Det har inte fungerat tidigare därför att politiken varit kravlös och sagt att man inte behöver följa beslut utan i realiteten kan stanna kvar hur länge som helst, gå under jorden och söka asyl på nytt.

Under intervjun ställer Johan Forssell ofta brottsoffer mot utländska brottslingar. En halvtimme innan, på pressträffen, konstaterade han att majoriteten av alla invandrare sköter sig.

Hur vill du jobba för att de som är hederliga också ska känna sig säkra?

– Väldigt många som invandrat efterlyser just detta och frågar varför det länge daltats med de som begått brott. I många utanförskapsområden märker jag ett väldigt starkt stöd för en tydligare och kraftfullare rättspolitik.

Den samhällsekonomiska förlusten är betydligt större än ett par miljarder årligen. Det här är i många fall människor som Sverige investerat i, som gått i skolan, jobbat och betalat skatt här. Vad tänker du om det?

– Jag tror problemet med hur ni räknar är att ni bara räknar på ena sidan, inte den andra kostnaden för att vi i dag har kanske 50 000 i ett skuggsamhälle som begår brott och lever under väldigt svåra förutsättningar, var finns de i ETC:s beräkning? Det kanske inte ni ser men jag kan berätta att väldigt många socialarbetare, poliser och Migrationsverket ser den här verkligheten.

Vad är målet?

– Målet är att vi ska se till att de som kommer till Sverige och behöver skydd ska få det, men har man inte skyddsskäl och får avslag på sin ansökan, måste man faktiskt följa myndighetsbeslut. Och är det så att man begår brott ska det vara någonting helt annat än i dag då 97 procent av alla utländska gärningsmän får stanna.