Svaret kommer också att skilja sig åt beroende på om det handlar om fysiskt, psykiskt, eller sexuellt våld. Om den som svarar är kvinna eller man spelar också roll. Det är slutsatsen i en ny studie från Lunds universitet.
AI (artificiell intelligens) däremot, lyckas bättre än människor med att pricka in hur allvarligt våldet är, enligt samma studie. AI var både mer träffsäker och gav mindre systematiska fel i sina bedömningar.
– I framtiden skulle det kanske vara möjligt att tillämpa det här i verkliga situationer. I vårdnadstvister, i domstolar och i mellanmänskliga situationer. Jag vill betona att vi inte har gjort studien i de sammanhangen så framtiden får utvisa hur möjligt det är. Men just här har vi fått väldigt bra resultat, säger Sverker Sikström, professor i kognitiv psykologi vid Lunds universitet och den som lett studien.
I vilka situationer kan det tänkas gå att ta hjälp av AI i framtiden?
– Man skulle kunna ha det som beslutsstöd i bedömningar där det kan vara relevant. Inom socialtjänsten och bland åklagare, domare och polis. I det här fallet talar vi om nära relationer, sen får man se om det kan tillämpas i andra sammanhang också, exempelvis gängvåld.
Kan AI hjälpa polis och socialtjänst att upptäcka våld tidigare?
– Våld eskalerar ofta över tid. Fysiskt våld föregås nästan alltid av psykologiskt våld, där tror jag att det finns stora möjligheter att göra en riskbedömning om man kan få in datan på något sätt, säger Sverker Sikström.
Större osäkerhet
I studien har personer som varit med om våldsamma händelser i en nära relation fått skriva en text om händelsen. Personerna, det är både vittnen, offer och gärningsmän, har sedan fått skatta hur allvarlig händelsen var på en skala från noll till tio. Skattningarna utgör ”facit” och texterna lämnas därefter över till andra personer som läser texterna och gör en egen bedömning av allvarligheten.
– Då kan man jämföra den allvarlighet som personen har upplevt, och den allvarlighet som personen som läst texten upplever, och där ser vi skillnader, säger Sverker Sikström.
Studien visar att det finns flera mönster i hur människor bedömer våldshändelser. Ett sådant mönster är att fysiskt och sexuellt våld tenderar att upplevas allvarligare av dem som läser om det än av dem som upplevde våldssituationen. Men det gäller inte för psykologiskt våld, som snarare underdrivs. Osäkerheten är också större när det gäller det psykologiska våldet. Sverker Sikström säger att det troligen beror på att det är större skillnader i hur allvarligt människor uppfattar psykologiskt våld och definitionerna är lösare.
– Samtidigt är det någonting som vi utsätts för ganska ofta i samhället. Därför är det viktigt att betona det, för det händer många under långa tider. Det kanske är mer sällan man verkligen blir slagen eller utnyttjad sexuellt, säger han.
Allvarligast för vittne
Människor uppfattar också våldet olika beroende på om de är kvinnor eller män, enligt studien. Kvinnor som utsätts för våld skattar det som allvarligare än män som utsätts för samma våld. Bland dem som läser texterna om våldet tenderar männen att skatta våldet som allvarligare än vad kvinnorna gör. Den tredje faktorn är vem som skrivit, och där visar resultatet bland annat att förövare anser att våldet är mindre allvarligt än vad offer och vittnen gör.
– När förövaren berättar om händelsen beskrivs det som minst allvarligt. Han eller hon vill inte överbetona sitt agerande. Offret skattar det som allvarligare, men det är också intressant att ögonvittnet uppfattar det som allvarligast, säger Sverker Sikström.
