Inrikes.

2020-03-16 12:05
”Utbrottet är en internationell angelägenhet och alla länder kommer att drabbas”, säger Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin. Bild: John Minchillo/AP/TT
”Utbrottet är en internationell angelägenhet och alla länder kommer att drabbas”, säger Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin.
Puffetikett
Dagens ETC

Så ska pandemiklassningen få länder att agera mot corona

Under förra veckan klassade Världshälsoorganisationen WHO coronaviruset som en pandemi.

– Det är en kategorisering som visar att sjukdomen nu finns överallt, säger Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin.

En pandemi definieras enligt Folkhälsomyndigheten som ett utbrott av en infektionssjukdom som snabbt och lätt sprider sig bland människor över mycket stora geografiska områden. Under förra veckan klassade världshälsoorganisationen WHO coronaviruset som en pandemi.

– Det är en signal om att utbrottet nu är en internationell angelägenhet och att alla länder kommer att drabbas. De som ännu inte drabbats får varning om att de ska förbereda sig, säger Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin vid Karolinska institutet och en av grundarna av Läkare utan gränser.

Den interaktiva karta från John Hopkins University över coronavirusets spridning visar förbluffande siffror där Sydkorea hade sex gånger så många rapporterade fall jämfört med det mycket större landet USA.

– Jag tolkar det som att det handlar om hur många människor man har testat. I USA finns det skrämmande mörkertal, säkert hundra gånger fler fall. Många fattiga saknar sjukvårdsförsäkring och har därför inte råd att söka vård, de med lågavlönade arbeten har inte heller råd att stanna hemma utan går till jobbet och sprider sjukdomen vidare, säger Johan von Schreeb.

I Sverige har Folkhälso­myndighetens bedömning av risken för samhällsspridning gått från måttlig till mycket hög. Vad innebär det?

– Samhällsspridning betyder att smittan finns i samhället. I början frågade man om folk rest till riskområdena, det gör man inte längre. Det betyder att man ska stanna hemma om man är sjuk för att bromsa spridningen, även om man har lindrigare symtom.

Regeringen har förbjudit sammankomster med fler än 500 deltagare. Hur bör man tänka som privatperson, ska man undvika kollektivtrafik till exempel?

– Enkla sätt att skydda sig när man till exempel åker kollektivt är att ha sina vanliga handskar på sig hela tiden, som man spritar av med handsprit när man kommer hem. Att tvätta händerna ofta och undvika att ta sig i ansiktet kan göra stor skillnad för smittspridningen.

Din specialistkompetens är katastrofmedicin. När kan man räkna coronaviruset som katastrof?

– Socialstyrelsen definierar en katastrof som en allvarlig händelse där man inte kan upprätthålla normal vårdkvalitet och där kan vi ju hamna, med till exempel brist på respiratorer. Det viktigaste nu är att bromsa smittspridningen och framförallt skydda våra äldre från att bli smittade.

Fakta om pandemier

Pandemi

En pandemi smittar människor i stora delar av världen, minst två kontinenter.

Ett nytt pandemiskt virus konkurrerar ofta ut tidigare säsongsinfluensavirus och etablerar sig efter några år som en variant av säsongsinfluensa.

Den senaste pandemin var utbrottet av svininfluensa 2009. Sverige bildade då en pandemigrupp, Nationella pandemigruppen, NPG där Folkhälsomyndigheten har det samordnande ansvaret.

NPG består för övrigt av Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, Arbetsmiljöverket samt Sveriges kommuner och regioner.

Före svininfluensan drabbades världen av tre stora pandemier under 1900-talet. Spanska sjukan, Asiaten och Hong Kong-pandemin.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Svininfluensa

Under våren 2009 upptäcktes ett nytt virus i Mexiko som snabbt spreds över världen, influensa A(H1N1)pdm09. I augusti 2010 deklarerade WHO att världen nu befinner sig i en postpandemisk fas avseende viruset. Därför betraktas den nu som en av de cirkulerande säsongsinfluensorna.

Enligt en studie som publicerats i tidskriften Lancet infectious diseases dog 284 500 personer i svininfluensapandemin 2009–2010, de allra flesta i Afrika och Sydostasien. I Sverige konstaterades total 11 007 fall av svininfluensa i Sverige varav 31 dog, enligt uppgift från Socialstyrelsen.

Spanska sjukan

Spanska sjukan, 1918, orsakad av influensa A(H1N1). Bröt ut i kölvattnet av första världskriget och skördade fler människoliv än antalet stupade under själva kriget. Omkring 50 miljoner människor avled till följd av sjukdomen, varav cirka 35 000 var svenskar. I stort sett alla som dog var under 45 år.

Asiaten

År 1957 kom Asiaten orsakad av influensa A(H2N2). Den trängde bort den gamla varianten av influensa A(H1N1). Man räknar med att cirka 5 miljoner människor, mest yngre, dog under denna pandemi.

Hong Kong-pandemin

Influensa A(H3N2) skapade Hong Kong-pandemin 1968. Den skördade cirka en miljon liv det första året, mest äldre. Viruset sprids fortfarande som säsongsinfluensa och dödar i snitt 1000 äldre personer varje år.