Inrikes.

2020-10-07 09:18
Lise Lidbäck
Lise Lidbäck
Puffetikett
Dagens ETC

Så många får avslag när de söker ersättning för riskgrupper

”Människor har varit hemma i tron att de tillhör riskgrupper. Sedan blev det inte så”, säger Lise Lidbäck, ordförande för Neuro.

Flera av de som söker ersättning för riskgrupper får inte ta del av den, visar nya siffror som Dagens ETC tagit av.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Bland dem som har fått avslag på ersättningen för riskgrupper finns två tydliga grupper, enligt Ola Kristiansson, verksamhetsområdeschef inom avdelningen sjukförsäkringar på Försäkringskassan. Dels handlar det om personer som saknar läkarintyg och inte har någon av diagnoserna på listan över riskgrupper. Dels om personer som bara har en diagnos. Det krävs två diagnoser i kombination för att klassas som riskgrupp.

– Det kan vara personer som har en diagnos som ingår i kriterierna och en som inte gör det, säger Ola Kristiansson.

Lise Lidbäck, ordförande för patientföreningen Neuro menar att definitionerna av vilka som tillhör riskgrupperna är för snäva.

– Det är många som har till exempel MS och Parkinson. Det var diagnoser som nämndes i början men sedan plötsligt ändrade man sig, säger hon.

Hon tycker att sjukvården och inte Socialstyrelsen borde avgöra vilka patienter som ska ingå.

Många otrygga

I våras bedömde regeringskansliet att uppemot 100 000 personer skulle komma att söka ersättningen. Att det hittills bara är drygt 3 900 tror Ola Kristiansson beror på att arbetsgivare lyckats anpassa arbetet så att personer i riskgrupp kan jobba hemma. En annan förklaring är att många av de berörda redan har ersättning från andra delar av socialförsäkringsystemet, exempelvis sjukpenning.

Men Lise Lise Lidbäck, tror inte att det är hela förklaringen. Hon beskriver pandemitiden som väldigt otrygg för personer i riskgrupperna. Både beskeden om vilka som klassas som riskgrupper och möjligheten att söka ersättning har dröjt.

– Det är få som har sex månaders inkomst i reserv, så man har valt att gå tillbaka till jobbet. Det har varit ekonomiskt ohållbart att stanna hemma, säger hon.

Inger Ros, ordförande för Hjärtlung, delar den bilden. Patientföreningens medlemsundersökning visar att fem av tio varit oroliga för att behöva gå till jobbet med anledning av sin sjukdom. Hon säger att föreningen har fått en hel del samtal från yngre som varit oroliga.

– Jag tycker att man borde ha kastat nätet lite bredare. Riskgrupperna ska kunna känna sig trygga, säger hon.

Förlängd ersättningstid

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) skriver i en kommentar till Dagens ETC att ersättning till riskgrupper har tagits fram i nära samarbete med riksdagen och grundar sig på Socialstyrelsens bedömningar om vilka som är riskgrupp.

– Syftet med ersättning är att den ska ges till arbetande personer i riskgrupp som inte kan hitta en lösning med sin arbetsgivare. Införandet av ersättningen tog höjd för att klara en stor mängd ansökningar på kort tid, det var regering och riksdag överens om, skriver han.

Nyligen förlängde regeringen ersättningstiden till 31 december men aviserade också att ytterligare en förlängning inte är trolig. Lise Lidbäck kallar beskedet huvudlöst.

– Ingen av oss har en aning om var smittan står i december. Alla tecken tyder på att vi har en ökning av smittan nu. Vi hävdar att ersättningen måste gälla minst tills det finns ett godkänt vaccin tillgängligt, säger hon.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev