Inrikes.

2019-04-12 09:00
  • Conny Olovsson, ekonom på Riksbankens forskningsenhet, driver tesen att larmrapporter om hotad civilisation och jordens undergång leder till klimatångest. Och det helt i onödan, anser han. Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
    Conny Olovsson, ekonom på Riksbankens forskningsenhet, driver tesen att larmrapporter om hotad civilisation och jordens undergång leder till klimatångest. Och det helt i onödan, anser han.
  • Förra årets varma sommar orsakade skogsbränder och torka i hela Sverige.  Bild: TT
    Förra årets varma sommar orsakade skogsbränder och torka i hela Sverige.
  • En kvinna i Kalifornien, USA, försöker svalka sig i hettan.  Bild: AP
    En kvinna i Kalifornien, USA, försöker svalka sig i hettan. 
Puffetikett
Dagens ETC

Riksbanken får kritik – efter raljerande debattinlägg om ”klimatpanik”

Riksbankens ekonom Conny Olovsson driver opinion där det raljeras över klimatpanik, barnförbud och demokratins avskaffande.

Rimligt och i linje med myndighetens uppgift?

Absolut inte, tycker flera kritiker som undrar vad Riksbanken håller på med.

Medan den brittiska riksbanken Bank of England har släppt flera rapporter och producerat åtskillig forskning har den svenska riksbanken i princip inte gjort någonting. Det är slutsatsen i en rapport från Swedbank där klimatarbetet i fyra centralbanker sammanställts. Men nu har Riksbanken i alla fall gett sig in i debatten.

För några månader sedan släpptes en forskningskommentar av Conny Olovsson, ekonom på Riksbankens forskningsenhet, och häromveckan publicerades en debattartikel på SVT Opinion av samma riksbanksekonom. Här driver han tesen att larmrapporter om hotad civilisation och jordens undergång leder till klimatångest.

Och det helt i onödan – det krävs nämligen inga större livsstilsförändringar för att mota bort klimathotet, det räcker med en global koldioxidskatt och handel med utsläppsrätter. I själva verket är det enligt Conny Olovsson klimatpaniken som är det största klimathotet: ”Förslag om flygförbud, global nolltillväxt, barnbegränsningar och demokratins avskaffande – drivna av klimatpanik – är nog därför det största klimathotet”, står det i debattartikeln. Stefan Wirsenius, docent i miljö- och resursanalys vid Chalmers tekniska högskola, tycker att artikeln är uppseendeväckande.

– Dels för att tonen är raljerande, det framstår som att människor skulle ha drabbats av klimatpanik och att det i sig är ett hot. Men det är knappast det som genomsyrar samhället. De allra flesta lever sina liv ungefär som vanligt. Jag blev väldigt förvånad över att en anställd på en myndighet skriver så här, säger han.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Krävs fler åtgärder

Stefan Wirsenius som själv har forskat kring hur stor roll olika samhällsförändringar spelar för klimatet, reagerar också över slutsatsen att det räcker med koldioxidskatt och utsläppshandelssystem.

– I teorin är det jättebra med en rejäl koldioxidskatt, men vi kan inte förlita oss på att det kommer att gå igenom. Politiskt har det visat sig svårt. Det behövs också andra styrmedel, som stöd för elektrifiering av transporter och andra regleringar, säger han.

I debattartikeln påpekar Conny Olovsson och de två andra debattörerna, John Hassler och Per Krusell, båda ekonomiprofessorer, att vi inte vet hur en ökad koldioxidhalt kommer att påverka den globala medeltemperaturen. Men skulle det handla om en klimatkänslighet på 1,5 grader ”behöver vi inte bry oss särskilt mycket”. Stefan Wirsenius menar att det är osannolikt att det är där vi kommer att hamna.

– Det är sant att det finns osäkerheter, men de mesta tyder på att klimatkänsligheten är omkring tre grader. Sannolikheten för att det skulle ligga i det lägre spannet är väldigt låg.”

”Misstänkliggör opinionen”

Jonathan Metzger, ekonomisk historiker och docent vid institutionen för samhällsplanering och miljö på KTH, reagerade också över att artikelförfattarna tycks negligera klimathotets allvar. Samtidigt ser han budskapet som lovande.

– De erkänner ändå att vi behöver en slags försäkring, att det är bättre att ta i för mycket än för lite. Jag tycker det går i linje med det skifte man börjar se, att fler och fler nationalekonomer vänder sig bort från kalkylen där den kortsiktiga ekonomiska tillväxten är viktigare än klimatåtgärder.

Men David Kihlberg, klimatchef på Naturskyddsföreningen, tycker att budskapet är allt annat än lovande.

– Den vetenskapliga enigheten om klimathotet är robust och vi måste agera nu. Den här debattartikeln försöker relativisera klimatforskningen och misstänkliggöra den växande opinionen för att ta klimatfrågan på allvar, säger han.

Conny Olovsson själv har inte velat intervjuas. Men enligt Riksbankens presstalesperson ska debattartiklar som skrivs av ekonomer på forskningsenheten inte uppfattas som Riksbankens ståndpunkt. Riksbanken har dock själva spridit debattartikeln, bland annat via Twitter. David Kihlberg tycker att det är problematiskt.

– Istället för att så tvivel och misstänkliggöra borde Riksbanken ta sitt ansvar att bidra till omställningen. En början kan ju vara att se över sitt eget hus, idag bidrar ju riksbanken till ökade utsläpp, bland annat genom att finansiera kolgruvor. Det är ett reellt klimathot.

800dagar

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Nya värmerekord slås varje år

Klimatkänslighet

Den temperaturökning som förväntas om koldioxidhalten fördubblas (jämfört med koldioxidhalten under förindustriell tid). Exakt hur stor klimatkänsligheten är osäkert och därför anger IPCC ett intervall mellan 1,5 och 4,5 grader.

Genomsnittssvenskens klimatpåverkan är omkring 11 ton koldioxidekvivalenter per år, medräknat vår konsumtion. Det globala genomsnittet är ungefär 7 ton, och en långsiktigt hållbar nivå omkring ett ton.

Klimathotet i korthet

15 av 16 av de varmaste åren hittills har inträffat efter 2001, och 2014–2107 har nya värmerekord slagits varje år. 2018 blev det fjärde varmaste året någonsin – bara 2015, 2016 och 2017 har varit varmare.

För 29 av världens länder var 2018 det varmaste året någonsin.

I juli 2018 nådde Sverige sin högsta medeltemperatur någonsin, då dygnsmedeltemperaturen låg på 22,4 grader i Stockholm.

De senaste 100 åren har jordens medeltemperatur stigit med 0,8 grader.

På norra halvklotet har de senaste årtiondena sannolikt varit de varmaste under åtminstone de senaste 1 400 åren.

Koncentrationen av koldioxid har ökat med 40 procent sedan förindustriell tid, i första hand till följd av förbränning av fossila bränslen och i andra hand på grund av förändrad mark-
användning.

Källa: Naturvårdsverket, naturskyddsföreningen