Läs också: Det här vet vi om effekterna av att avkriminalisera sexköp

Amnesty International kommer på helgens internationella årsmöte i Dublin att diskutera och fatta beslut om det ramverk för organisationens inställning till prostitution som föreslagits. Det utkast som ska diskuteras är resultatet av två års diskussioner och baserar sig på en utredning Amnesty gjort om situationen gällande mänskliga rättigheter för personer i sexhandeln. Enligt utkastet ska Amnesty verka för avkriminalisering av alla parter i sexhandeln, köpare, säljare och personer som profiterar på sexhandeln som hallickar och bordellägare.

Detta för att tillvarata sexarbetares mänskliga rättigheter. Hashtaggen #NoAmnesty4Pimps har gått varm på Twitter och Hollywoodstjärnor har vädjat till Amnesty att lägga ner förslaget. Sexarbetarorganisationer som är för legalisering manade att lyssna på sexarbetare snarare än kändisar, varpå överlevarorganisationer som förespråkar kriminalisering av sexköpare och koppleri svarade att man istället måste lyssna på överlevarnas argument om att sexköp i sig är ett övergrepp.

”Tar den här frågan på stort allvar”

Utrikesminister Margot Wallström twittrade i veckan: ”Can’t believe Amnesty will endorse legalising commersial sexual exploitation? Swedish law better way to protect women” Jämställdhetsminister Åsa Regnér retweetade. Dagens ETC når Åsa Regnér för en kommentar.

– Vi har engagerat oss för att vi tar den här frågan på stort allvar och för att vi tar Amnesty International på stort allvar. De är en ideell organisation, som tar vilka beslut de vill, det lägger vi oss inte i. Men vi tycker att det är viktigt att förmedla erfarenheterna av den svenska modellen.

Den svenska modellen, som kriminaliserar köpet av sex och koppleri, men inte att sälja sex, utvärderades 2010.

– Utvärderingen visar att sexköpslagen fick många av de effekter som avsågs. Det syns en nedgång i gatuprostitution. Människohandel är mindre omfattande i Sverige än i länder med annan typ av lagstiftning. Polisen har fått verktyg att bedriva spaningsarbete och bättre komma åt koppleri och människohandel. När det gäller det normativa resultatet av lagen, så finns idag i Sverige en väldigt låg acceptans mot att köpa sex, säger ministern.

Starkare lagar

Katarina Bergehed, ansvarig för kvinnorättsfrågor på svenska Amnesty, berättar att svenska Amnesty kommer verka för en annan linje under mötet.

– Delar av förslaget tycker vi är bra. Bland annat att stater ska säkerställa att personer inte hamnar i prostitution mot sin vilja och att de som vill lämna prostitution ska kunna göra det och få hjälp. Ingen ska ha prostitution som enda utväg. Det innebär att stater måste motverka diskriminering av grupper som vi vet globalt sett löper ökad risk att hamna i prostitution, exempelvis kvinnor, transpersoner, fattiga och andra marginaliserade grupper, säger Katarina Bergehed.

– Den del som den svenska sektionen motsätter sig är att Amnesty ska verka för en avkriminalisering av även köparen och tredje part.

– Vi tycker inte att man visat tillräckligt starkt att lagar som förbjuder köpet, eller kopplerilagar per definition leder till en förvärrad människorättssituation för personer som säljer sex. I forskningsunderlaget har man inte tittat på länder där det är avkriminaliserat eller legaliserat. Man kan inte utifrån underlaget dra sådana slutsatser.

Katarina Bergehed berättar att det finns en viss oro för att tappa medlemmar om Amnesty beslutar sig för att verka för en full avkriminalisering.

– Vi värnar om våra medlemmar. Men det är inte av rädsla för medlemstapp som vi har kommit fram till den här inställningen. Det är resultatet av en demokratisk process.

Kan Amnesty Sverige ha en egen linje om Amnesty International börjar driva avkriminalisering?

– Vi måste vänta tills beslutet är fattat. Ett alternativ om rörelsen är allt för splittrat är ju att det inte blir någon ny policy alls. När ett beslut är fattat kommer vi att redogöra hur vi som sektion ställer oss till det.