2019-06-27 09:15
Strypt budget, förändrat uppdrag och tusentals anställda som ska bort. Arbetsförmedlingen är i kris. Nu varnar facket för en kaotisk situation. En källa uppger för Dagens ETC att funktionshindrade inte längre beviljas lönebidrag, trots att myndigheten utlovar det i en stor kampanj.
Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.
Har du glömt ditt användarnamn eller lösenord? Klicka här.
Det är turbulenta tider på myndigheten som ska se till att arbetslösa hittar ett arbete och en försörjning som går att leva på. När Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag röstades igenom förra året fick Arbetsförmedlingen mindre pengar. En månad senare slöts det så kallade januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna som deklarerade att Arbetsförmedlingen skulle reformeras i grunden.
Under våren har myndigheten parerat nedskärningarna med att varsla om uppsägning av över 4 500 tjänster, samtidigt som över 130 lokalkontor runt om i landet ska stängas på grund av ökade krav på reformering av verksamheten.
Mattias Lundgren har jobbat inom myndigheten i 20 år. Han är ordförande för fackförbundet ST i norra Norrland, där flera kontor ska läggas ner. Han beskriver sig själv som luttrad och säger att kriser alltid brukar lösa sig men att den här gången är han inte lika säker.
– När det uppdagades att det skulle bli 700–800 miljoner kronor mindre i budgeten så blev det oro i myndigheten, och oro bland medlemmarna.
Han menar att en reformering av myndigheten kan vara nödvändig, men att det går för fort och görs på fel sätt. Såväl budgetnedskärningarna som nedläggningarna av kontor gör att arbetsförmedlarna söker sig till andra jobb, vilket drabbar de som blir kvar hårt. Samtidigt som personal har lämnat myndigheten i hög takt är det anställningsstopp.
– De som blir kvar ska fortsätta ge service till våra medborgare, det innebär att de blir för få, arbetet blir inte rättssäkert, de hinner inte med, det blir högre sjuktal och det blir dålig arbetsmiljö, säger Mattias Lundgren.
På flera håll får resursbristen stora konsekvenser. Dagens ETC får ett desperat larm från en erfaren arbetsförmedlare på kontoret i Örebro. Källan beskriver omställningen på myndigheten som en kaotisk.
– Det är otroligt rörigt. Alla väntar på att något ska hända till hösten eftersom vi hela tiden får höra att detta är tillfälligt under sommaren. Personalen kommer att fly härifrån. Många av mina kollegor har börjat söka andra jobb. De flesta är missnöjda och det finns mycket oro. Men framför allt är det sökande som drabbas.
Källan berättar att arbetsförmedlare i Örebro sedan tre veckor tillbaka inte längre får ta beslut om lönebidrag för personer utanför program. Lönebidraget är en form av anställningsstöd som har erbjudits alla som har någon form av funktionsnedsättning. På grund av tidsbrist och arbetsbelastning är det nu endast programdeltagare som kan få lönebidrag trots att en stor del sökande utanför program också behöver det.
I Arbetsförmedlingens kampanj ”Gör plats” som uppmanar sökande och arbetsgivare att kontakta arbetsförmedlingen för hjälp med rekryteringen ingår lönebidraget som en del av stödet som går att få. Men nu kan alltså inte handläggarna bevilja det längre.
Vad får det för konsekvenser?
– Det kommer hit människor som har sett kampanjen eller som har en arbetsgivare som är redo att anställa med då säger vi plötsligt nej på Arbetsförmedlingen. De samtalen känns jättetunga. Jag vet ju att de behöver stöd – men nu får de inget stöd. Där vi förut kunde hjälpa är det nu tvärstopp. Åtminstone över sommaren har vi fått höra, säger arbetsförmedlaren.
Vad säger du till de drabbade?
– Jag måste vara ärlig. De har ju rätt till stöd eftersom de har funktionshinderkoder eller intyg som gör att vi kan koda dem, men vi klarar inte av att ta de besluten. Jag hoppas att de ska reagera på det och ta det vidare. Men... Ja, det här är jättesvårt. Jag kan inte stå bakom det här. Det är inte därför jag arbetar på Arbetsförmedlingen.
Från fackligt håll menar Johan Eklund, som sitter i den nationella avdelningsstyrelsen för fackförbundet ST inom Arbetsförmedlingen, att man efterlyser ett politiskt ansvar för situationen på Arbetsförmedlingen.
– Ingen har velat stå för beslutet utan alla skyllde bara ifrån sig. De som lade budgeten skyllde på partierna som skrev under januariöverenskommelsen och de som skrev under januariöverrenskommelsen skyllde på partierna som lade budgeten.
I maj gav regeringen Arbetsförmedlingen i uppdrag att utreda hur den fortsatta reformeringen av myndigheten skulle gå till. Men för dem som arbetar där är läget fortfarande oklart.
Arbetsförmedlaren i Örebro säger att hen inte kommer att arbeta kvar om det fortsätter på samma sätt.
– Jag har fem års studier och då vill jag inte bara kontrollera människor, se till att de aktivitetsrapporterar, utan faktiskt hjälpa dem.
I december 2018 röstas Moderaterna och Kristdemokraternas budget igenom i riksdagen. Arbetsförmedlingens anslag minskas med 800 miljoner kronor jämfört med 2018.
I januari i år varslar Arbetsförmedlingen om en uppsägning av 4500 tjänster och hänvisar till budgetnedskärningarna.
Genom januariöverrenskomelsen beslutar regeringen tillsammans med Centern och Liberalerna att Arbetsförmedlingen ska reformeras ”i grunden”.
I mars beslutar Arbetsförmedlingens styrelse att lägga ner ungefär hälften av alla lokalkontor som ett led i reformeringen av myndigheten.
Under maj ger regeringen Arbetsförmedlingen i uppdrag att utreda hur reformeringen av myndigheten ska gå till och pekar på vikten av att Arbetsförmedlingen ska vara tillgänglig i hela landet.
Efter varslet i januari har anställda på Arbetsförmedlingen bytt jobb, gått med på att förflyttats eller lämnat myndigheten. Det innebär att myndigheten beslutar ”endast” säga upp 1 600 tjänster.
I september ska ytterligare besked komma från Arbetsförmedlingens styrelse om hur myndigheten ska reformeras.
