– Två olika val och när det är svårt att välja, säger en av eleverna.

– Skitbra!, kontrar läraren. Mycket bättre än vad jag hade kunnat förklara.

Det är lovskola på Fryshusets grundskola och elever i årskurs sju till nio lunkar in och ut genom klassrummen på våning fem och sex i den stora byggnaden i Hammarby sjöstad i Stockholm. En lärare säger i förbifarten att det är relativt lugnt och att det dagen innan var betydligt fler elever.

– Förmodligen beror det på att de vill ha lov, säger hon innan hon försvinner in i en av salarna.

Svårt med färre lärare

Rut Öman, 14 år, har traskat genom höstrusket för att komma till skolan. Hon går i årskurs nio och ska göra ett omprov i matte.

– Jag klarade mig och fick ett D, men jag vill höja mig, säger hon.

Hon har inte upplevt det svårare att hänga med i samband med pandemin, men tycker att bortfallet av lärare har varit ett problem.

– Jag har varit sjuk någon gång, men sedan har det varit lärare som har varit borta. Då har vi fått vikarier istället och kanske inte nått så långt som vi borde i skolarbetet. Sedan kommer lärarna tillbaka och förväntar sig att vi har gjort mer än vi har gjort.

I samma klassrum sitter ämnesläraren Mikael Jakobsson som undervisar i matematik.

– Igår hade jag 14 elever. Det är rätt okej, vi kan liksom inte tvinga hit dem på lovskola. Det är en möjlighet som vi erbjuder. Men det är absolut en viktig del på en skola som Fryshuset. Det är mixat och vi har många högpresterare, men vi har också många som presterar lågt. De kan ha ADHD, dyslexi eller andra diagnoser. De behöver verkligen den här möjligheten. Vi har en del trasiga familjer också och de barnen kanske inte har de bästa möjligheterna att komma hit.

Regeringen satsar extra pengar

Regeringen ser också ett extra behov av undervisning på loven. Så pass mycket att de har bestämt att skjuta till 170 miljoner under 2021 och 100 miljoner för 2022 och 2023 för att fler elever ska nå sin gymnasiebehörighet.

Anna Ekström, utbildningsminister (S) talar om en ”utbildningsskuld” till följd av pandemin.

– Det har varit en anmärkningsvärd situation i svensk skola med hög frånvaro och inställda lektioner som nu behöver tas igen. Därför har vi gjort mycket ändringar under pandemin, bland annat för att möjliggöra undervisning på lov och under helger. Det finns tusentals situationer och det skiljer mellan olika skolor och årskurser. Men i utsatta områden har vi sett att det har varit färre elever som har närvarat på lektionerna, säger hon.

Madeleine Sahlin, rektor för Fryshusets grundskola, säger att skolan har varit tvungna att ta särskilda säkerhetsåtgärder för att minska smittspridning. Och det har haft en negativ effekt.

– Eleverna måste vara hemma för minsta lilla, lärarna också. Det har varit ett bortfall av undervisningstimmar både för elever och lärare. Då krävs det lite mer, säger hon.

Vilka är i störst behov av extra undervisning?

– De barn vars föräldrar inte kan vara pedagoger. De behöver skolan mycket mer. Det kompensatoriska uppdraget är än viktigare i en pandemi. Annars blir det ännu mer skillnader, säger hon.

Hade hoppats på fler

Matematiklärare Mikael Jakobsson tittar ut genom fönstret. Han berättar att han peppar elever att komma. Skickar ut mejl och pratar med vårdnadshavare, men att vissa av olika anledningar ändå inte dyker upp.

– Jag hade kanske önskat att 30 kommer, men jag är ändå glad för de tio eller tolv som kommer. De kämpar, tränar en hel dag, gör ett omprov och räddar betyget. Även fast jag gärna skulle se att fler tar tillvara på chansen, säger han.

I Europa är en andra våg redan ett faktum och i Sverige kommer rapporter om kraftigt ökad smittspridning. Uppsala, Jönköping och Stockholm är några regioner som är särskilt utsatta. Vilken effekt det kommer att ha på skolorna är ännu oklart, men Madeleine Sahlin tror att pedagogerna på Fryshuset kommer att klara det, så länge de ligger steget före och har en beredskapsplan.

– Vi har två timmar i veckan som vi kallar för ”catch up” som ligger utanför timplanen. Då försöker vi ha extra mycket vuxna runt eleverna så att fler kan få hjälp. Sen kommer vi ha lovskola under sport och påsklov. Vi tycker det är bättre än att de ska behöva ta igen efter att de har fått sina betyg, säger hon.

Samtidigt drar hon sig för att införa extra undervisning på helger.

– Vi måste vara hållbara också och vi behöver vår egen återhämtning. Det hjälper inte barnen om vi blir sjuka för att vi jobbar ihjäl oss. Då måste vi ha hjälp utifrån och då kommer inte barnen. De vill ha sina ordinarie lärare, först då känner de att det betyder något.