Hälsa.

2020-02-10 12:30
  • Uttömd affär i Hongkong. Bild: Kin Cheung/AP/TT
    Uttömd affär i Hongkong.
  • Allt tätare städer och ökande kontakter mellan människor och djur riskerar att få fler dödliga sjukdomar att hoppa över från just djur till människor. Bild: MM/CC BY-SA 2.0
    Allt tätare städer och ökande kontakter mellan människor och djur riskerar att få fler dödliga sjukdomar att hoppa över från just djur till människor.
  • Spanska sjukan nådde ända bort till Australien med hjälp av återvändande soldater från Första världskriget. Bild: MM/CC BY-SA 2.0
    Spanska sjukan nådde ända bort till Australien med hjälp av återvändande soldater från Första världskriget.
Puffetikett
Dagens ETC

Pandemier kan bli allt vanligare i framtiden

De senaste 50 åren har en mängd zoonoser, det vill säga sjukdomar som kan smitta från djur till människa, drabbat mänskligheten.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

På 1970- och 80-talet, med ebola och hiv, var det fladdermössen och aporna. 2004, med fågelinfluensan, var det fåglarna. Några år senare, med svininfluensan, grisarna. Och med både Sars och det senaste corona­viruset på sitt samvete befäster fladdermössen sin ställning som det kanske farligaste djuret för människor att handskas med.

De senaste 50 åren har en mängd zoonoser, det vill säga sjukdomar som kan smitta från djur till människa, drabbat mänskligheten. Totalt, med start 1981, då det första hiv-fallet diagnostiserades i USA, har över 30 miljoner människor dött i sjukdomar som ursprungligen kommer från djurriket.

Växande problem

Även om zoonoser varit en naturlig del av mänsklighetens historia höjs allt fler varnande fingrar för att detta slags sjukdomsspridning är något vi kommer att få se allt mer av.

– Man brukar ange att upp till 80 procent av alla nya smittor som drabbar människor har djur som värd. Och ja, med klimatförändringarna påverkas potentiellt djurs utbredningsområden, vilket i sin tur också kan påverka förekomsten av smittor, säger Karl Ståhl, tillförordnad statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt.

Ett bekant exempel i Sverige är fästingar, bärare av bland annat borrelia och TBE, som de senaste 30 åren på grund av ett varmare klimat spridit sig till i princip hela Sverige. Enda området som än så länge förskonats från hotet från fästingar är Norrlands inland.

Siffran på hur många som smittas i till exempel borrelia, som till skillnad från den andra fästingburna sjukdomen TBE inte är anmälningspliktig, är okänd, men enligt smittskyddsläkaren Rickard Eitrem kan den ha vuxit till ungefär 10 000 personer per år.

Människans utbredning

Det är inte bara ett varmare klimat som fått sjukdomsbärare att hitta nya jaktmarker. Människan själv har bidragit till problemet genom både resande och urbanisering och jordbrukets och livsmedelsindustrins annektering av det som fram till nyligen var mark reserverad åt de vilda djuren.

Nipahviruset är ett av alla internationella exempel på vad som kan hända när människor breder ut sig på djurens bekostnad. Normalt återfinns det i asiatiska ­fruktfladdermöss. Men 2005, efter att människor skövlat tidigare orörda områden i Malaysia för att ge plats åt palmplantager, kom fladdermössen i kontakt med grisar som i sin tur överförde viruset till människor.

Dödstalet bland människor har till dags dato begränsat sig till några hundratal, men för att förhindra spridning av viruset tvingades malaysiska myndigheter 1999 beordra avlivandet av miljontals grisar, ett rejält ekonomiskt bakslag för berörda bönder.

Globalt sett har andelen människor som lever i städer ökat från var tredje i mitten på 80-talet till mer än varannan i dag. Det har gjort att fler smådjur – rävar, råttor, möss, fåglar, apor, ekorrar, för att nämna de vanligaste – i urbaniserade områden kan överleva på de rester människor lämnar efter sig. Vilket i sin tur leder till allt gynnsammare förhållanden för sjukdomsspridning.

– Om kontaktmönstret mellan djur och människor förändras kan även spridningsmönster förändras. Risken att smittor ska spridas från människor till djur är naturligtvis högre i miljöer med mycket människor och många kontaktytor mot vilda och tama djur, säger Karl Ståhl.

– Hur snabbt de sprids beror naturligtvis på hur städerna ser ut, med större risk för smittspridning i fattiga miljöer med sämre hygien. Det har man ju sett i hela historien, där olika typer av skadedjur spridit sjukdomar. Det är inget nytt. Även urbant djurbruk kan påverka hur smittämnen sprids i ekosystem nära oss.

Mörkertalet stort

Professor Tim Benton vid Leeds universitet påminner i en artikel för BBC att det som så ofta är de mest utsatta, fattiga människor som arbetar inom exempelvis sanitet, som först exponeras för sjukdomsbärare. Det är heller inte ovanligt att samma människor på grund av sämre kost och sämre levnadsförhållanden har ett sämre immunförsvar och kanske inte heller råd att uppsöka sjukvård om de blir sjuka.

Enligt Tim Benton har vi möjligen upptäckt en tiondel av alla farliga patogener, det vill säga virus, bakterier, gifter och annat sjukdomsframkallande. 90 procent av alla sjukdomar är med andra ord fortfarande okända och därmed finns också risken att det en dag dyker upp något som matchar spanska sjukan, som åren efter Första världskriget smittade uppskattningsvis 500 miljoner människor – en tredjedel av mänskligheten – och tog livet av mellan 50 och 100 miljoner av dem.

Zoonotiska sjukdomar

Det uppskattas att zoonoser ligger bakom 2,5 miljarder sjukdoms- och 2,7 miljoner dödsfall varje år.

Stor ekonomiska värden står också på spel. Förutom att ebolautbrottet 2014 drog med sig 11 316 människor in i döden uppskattades det ha kostat 2,2 miljarder dollar, motsvarande drygt
21 miljarder kronor. Rabies, som årligen dödar omkring
59 000 människor, kostar också ekonomin motsvarande nästan 83 miljarder dollar (800 miljarder kronor).

Källor: WHO, worldometers.info, CDC (Centers for Disease Control and Prevention)

Coronaviruset

Corona betecknar egentligen den virusstam som det aktuella coronaviruset tillhör. Världshälsoorganisationen WHO:s rekommenderade namn är istället 2019-nCoV.

Sedan det första fallet rapporterades i december 2019 har över 31 500 personer konstaterats smittade över hela världen. Fram till den 6 februari hade 638 av dessa dött.

Även om dödstalen fortsätter stiga tycks det som att tillväxten avseende dödsfall minskar, från som hittills högst 2 den 24 januari till 1 den 6 februari. Om tillväxtfaktorn sjunker under 1 betyder det att dödligheten med stor sannolikhet är på väg att ebba ut.