Över tusen ton kalk skall spridas i sjöar och tjärnar

Försurningen av vattendragen har pågått sedan 1980-talet och det är i stort sett samma sjöar och tjärnar som kalkas nu som det var då. Marken är mättad med surt nedfall från förr samtidigt som nytt faller ner. Kolkraften är en bov i dramat.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Det kommer stora mängder som förr från Storbritannien, Tyskland, Tjeckien och Polen. Fisken mår dåligt och blir sjöarna för sura kläcks inte rommen så det är därför kalkandet fortsätter år efter år, säger Pelle Grahn.

Han förklarar att olika arter är olika känsliga för surhetsgraden i vattnet. Gädda och abborre tål i -högre grad surt vatten än till exempel kräfta och mört som vill ha ett PH på 6,0 och uppåt. Ett PH på 7 räknas som neutralt. 

– Många tycker kanske att en art som mört inte är så mycket att skydda, men förutom att den är en del av den biologiska mångfalden så visar det sig att kvicksilverhalten i gädda är lägre i sjöar med mört än i sjöar utan. Det beror på att mörten till stor del är vegetarian och bytesdjur för gädda. Om mört saknas tar gäddan andra rovfiskar som befinner sig högre upp i näringskedjan och då ackumuleras kvicksilver i fisken, säger Pelle Grahn.

Beroende på hur tillgängliga sjöarna är används helikopter i väglöst land och båt i sjöar som kan nås via väg. En kalkbåt lastar sex ton kalk åt gången som blandas med vatten ute på sjön och sedan sprids ut.

– Blandningen mellan kalk och sjövatten sker i speciella munstycken och på så sätt dammar inte kalken när vi sprider ut den, säger Mats Lindberg projektledare sjö och vattenkalkning på SMA-mineral i Filipstad som sköter kalkandet.

Vid vattendrag som inte kan nås via sker kalkningen från luften. Kalk transporteras i säckar till en depå som byggs upp på ett ställe varifrån helikoptern når många sjöar. En helikopter kan ta ett ton kalk åt gången.

– Den har i princip samma utrustning som används när helikopter släcker skogsbränder, fast här används kal istället för vatten, säger Mats Lindberg.

– Kostnaden för en helikopter är 15 000 kronor per flygtimme och under en arbetsdag sprider den i snitt 200 ton kalk. Att sprida med båt är billigare per timme men och andra sidan är snittet per arbetsdag hälften mot helikoptern, det vill säga i snitt 100 ton per arbetsdag, fortsätter han.

Beräknas kosta 1 238 000 kronor

Kalkningen ska ske nästa år och kostnaden är beräknad till 1 238 000 kronor. Länsstyrelsen söker stadsbidrag från Havs- och vattenmyndigheten som står för 85 procent av kostnaden. 

– Kalkningen bevarar levande sjöar både för nu och för framtiden, säger Pelle Grahn vatten- och naturmiljöenheten länsstyrelsen i Örebro.