Räls. Elnät. Regementen. Fängelser. Vatten- och avloppssystem. Listan över stora investeringar som politiker ser behov av de kommande åren tycks aldrig ta slut. Bara att fixa växlar, signalsystem och annat eftersatt underhåll på svenska järnvägar kostar 76 miljarder de kommande åren, enligt Trafikverket.
Hur ska det gå ihop? Låna, säger allt fler. Sex av åtta riksdagspartier har öppnat för att låta staten gå med underskott. Men de stora – Socialdemokraterna och Moderaterna – håller emot. S vill ersätta överskottsmålet med ett mål om budget i balans, M har öppnat för det samma.
Därför krokar nu Vänsterpartiet och Kristdemokraterna arm för att sätta press på bjässarna. På torsdagen bjöd partierna in till ett gemensamt seminarium i riksdagen, där såväl Svenskt Näringsliv som den vänsterlutande tankesmedjan Arena Idé argumenterade för att lätta på statens svångrem och låna till investeringar.
– Man kan sätta sig på valfritt tåg för att förstå varför man behöver investera i järnvägen, sa Elinor Odeberg, chefekonom på Arena Idé.
– Privata projekt för grön omställning står och stampar, det behövs el, sa Jonas Fryklund, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.
V: Slut på nyliberalism
Att visa på spännvidden av partier och organisationer som vill se en mer expansiv ekonomisk politik är viktigt, tycker Ida Gabrielsson, Vänsterpartiets ekonomisk-politisk talesperson.
– Det nyliberala projektet är slut, möjligen finns det någon stackars centerpartist som fortfarande tror på det, säger hon.
Hans Eklind, Kristdemokraternas ekonomiskt-politiska talesperson, pekar på att det kostar 1000 miljarder enbart att rusta upp och bygga ut elnätet de kommande åren, enligt konsultföretaget Sweco. Merparten av de pengarna måste fram de närmaste 10-12 åren.
– Man behöver inte vara raketforskare för att förstå att de pengarna inte finns, säger Hans Eklind.
Låg statsskuld
I höst ska en parlamentarisk kommitté lägga förslag på hur det finanspolitiska ramverket ska se ut de kommande åtta åren. Här driver KD linjen att statsskuldens andel av BNP ska tillåtas öka från 30 till 40 procent. Det skulle under en 25-årsperiod frigöra hundratals miljarder, utan att äventyra statens finanser, enligt Hans Eklind. Idag har Sverige EU:s näst lägsta statsskuld.
– Det är fortfarande god marginal till EU:s gräns för hur stor statsskuld man får ha.
KD vill låta staten varje år göra underskott med 0,5 procent av BNP, vilket skulle innebära runt 50 miljarder mer att spendera. Vänsterpartiet vill se dubbelt så stora underskott. Det är en förutsättning för att klara både klimatomställning och välfärd, enligt Ida Gabrielsson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson.
– Visa mig den som lyckas finansiera både järnvägsunderhåll och sjukvårdssatningar utan att minska det finansiella sparandet. Det går inte, säger hon.
Mer snack om platspåsar
Ida Gabrielsson är frustrerad över att de ekonomiska ramarna kommit i skymundan i klimatdebatten, som hon menar kretsar allt för mycket kring värderingar. Och att få igång diskussionen om ramverket brådskar.
– Det här är den mest avgörande frågan om vi ska kunna göra omställningen. Det här ska gälla i åtta år framåt, ändå har det fått mindre plats i debatten än plastpåseskatten, säger Ida Gabrielsson.
Hans Eklind instämmer i att det är viktigt att få igång en debatt i frågan. Han krokar gärna arm med Vänsterpartiet för att bidra till det.
– Vi har båda har kommit fram till att vi vill pinka lite revir. Vi är ganska eniga om att vi behöver göra det för att det ska vara hållbart för framtiden.