Ökat drickande slår hårdare bland lågutbildade

14 gånger. Så mycket högre effekt på dödligheten har en ökad alkoholkonsumtion i samhället för gruppen med låg utbildning jämfört med de med hög utbildning. Och det trots att konsumtionen ökar ungefär lika mycket i alla grupper. Studien från Stockholms universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Drug and Alcohol Review, uppges vara den första som mäter effekten på just dödligheten i olika utbildningsgrupper.

– En tänkbar förklaring är att de lågutbildade har fler riskfaktorer, som att fler som röker och har sämre kostvanor, säger Thor Norström, professor emeritus i sociologi som tillsammans med Jonas Lindberg på institutionen för folkhälsovetenskap har gjort studien.

Sambandet mellan dödlighet och alkoholkonsumtion blir starkare ju lägre utbildningsnivån är. Därför är studien indelad i tre grupper utifrån hur lång utbildning man har. Grundskola-, gymnasie- eller högskoleutbildning.

– Mönstret är tydligt, den alkoholrelaterade dödligheten ökar betydligt mer i gruppen med lägst utbildning, säger Thor Norström.
Dessutom har två typer av av dödsfall mätts i respektive grupp. Alkoholspecifika dödsfall - där alkohol har varit direkt eller indirekt orsak, som vid alkoholförgiftning eller alkoholrelaterade sjukdomar, och det som kallas för ”våldsam död” där alkohol ofta är en bidragande orsak, som vid dödsolyckor, mord och självmord. Dödsfall av båda typerna ökar mest för lågutbildade när den totala alkoholkonsumtionen i samhället ökar.

Samhället kan påverka

Alkoholens dödliga effekter kan påverkas av samhället dock. De verktyg som visar sig vara mest framgångsrika för att motverka detta är det som Sverige och andra nordiska länder har tillämpat, menar Thor Norström. Högre alkoholpriser och en begränsad tillgång till alkohol.

– En restriktiv alkoholpolitik kan begränsa konsumtionen. Det minskar i sin tur dödligheten, inte minst hos de med lägre utbildning, avslutar Thor Norström.