Ökar inkomster för rika

Forskarna har nämligen visat att när länderna från 1980-talet och framåt sänkte skatterna för rika ökade inkomsterna för de mest förmögna. Varje stor skattesänkning för rika har resulterat i att inkomsterna ökat med 0,8 procent för de topp-en-procent med högst inkomster. Den ekonomiska utvecklingen, mätt med real BNP per capita och arbetslösheten, påverkas inte signifikant av skattesänkningarna.

Studien motsätter alltså teorin om att lägre skatter skulle leda till att de förmögnas rikedomar sipprar ned till de övriga i samhället och boostar ekonomin.

– Vår undersökning antyder att sådana policys inte ger den typen av trickle down-effekter som förespråkare har hävdat, säger David Hope, en av forskarna, till tidningen Bloomberg.

Prioriterats i Sverige

I Sverige har skatterna sänkts kraftigt sedan 2000-talet, säger Anna Almqvist, ekonom på LO.

– Under 2000-talet är det väldigt tydligt att skattesänkningar har prioriterats framför hög kvalitet i välfärden och att öka jämlikheten. Många är sådana som väldigt direkt gynnar toppen, till exempel slopad förmögenhetsskatt och fastighetsskatt, säger hon.

Enligt henne finns det inget som visar att den svenska ekonomin har fått ett uppsving av skattesänkningarna.

– Det finns inga belägg för att sänkta skatter riktat till toppen ökar tillväxten. Det finns flera studier som pekar i samma riktning som denna och som visar att skattesänkningar, speciellt sådana riktade mot toppen, inte skapar tillväxt utan generellt leder till ökad ojämlikhet. Sverige är inget undantag, säger Anna Almqvist.

David Hope säger enligt Bloomberg att studien visar att länder inte gör fel i att höja skatter för att finansiera pandemins ökade utgifter. Sverige har dock valt att satsa på sänkta skatter. I regeringens höstbudget förslås sänkta inkomstskatter på sammanlagt 13,5 miljarder kronor för 2021, och till 2023 ska skattesänkningen utökas till 17 miljarder kronor.