Inrikes.

2021-01-18 20:07
Puffetikett
Dagens ETC

Nu tröstäter vi för att klara karantänlivet

Pandemin har fått den egna soffan att framstå som en av få trygga platser. Och vad gör man där? Man småäter. Fett och socker kan dämpa oro hos både djur och människor. Bra för stunden – men ett allvarligt hälsohot på sikt.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

”Snart måste Folkhälsomyndigheten införa restriktioner mot lösgodis”, konstaterade någon i sociala medier. Vem har inte fastnat i soffan och stoppat i sig mer än vanligt under året som gått? Dels har det inte funnits mycket annat att göra. Dels har pandemin inneburit oro och osäkerhet – något som bland mycket annat tycks göra oss mer sugna på sötsaker. Varför egentligen?

Därför att det är så vi har vant oss vid att bli tröstade från första början, berättar Lisbeth Stahre, medicine doktor i psykiatri och som har doktorerat på orsakerna till överätande.

– Där här naturligtvis bara spekulationer, men jag tror att vi som biologiska varelser regredierar när vardagen blir tuff. Då aktiveras våra tidigaste känslomässiga minnen som nyfödda att något varmt och gott i munnen fick oss att bli lugna och må bra. Ammades vi inte, sög vi på nappflaskan när vi var ledsna. Vårt orala behov sitter som berget. När vardagen blir tuff stoppar vi i oss sötsaker, konditorivaror, cigaretter och alkohol.

Spanska effekten

Under den stränga spanska corona-karantänen våren 2020, då inte ens barn tilläts lämna hemmet för att röra på sig utomhus, rapporterade dagstidningen El País att experter inom området räknade med en viktuppgång på två till fem kilo per person. Försäljningen av choklad ökade med 60 procent under tredje karantänveckan, snacks med 61 procent och alkoholhaltiga drycker med 42 procent. Sam­tidigt minskade försäljningen av exempelvis färsk fisk.

I Sverige har restriktionerna varit i jämförelse milda. Men mönstret tycks gå igen även här. Psykologen Erik Wästlund vid Karlstads universitet genomförde under våren enkätundersökningen ”Corona och nya vanor” via sociala medier. 1 200 personer svarade, varav 600 i Sverige. Det framkom att många tröståt och tröstdrack, och ville sluta med alkohol och onyttig mat.

Fett mot stress

Att det är suget efter fett och socker som sätter in när vi är pressade har djupt liggande orsaker. Studie av apor visar att fet mat är ett effektivt sätt att sänka stresskänsligheten. 2008 publicerades en uppmärksammad studie av aporna vid Yerkes National Primate Research Center i Atlanta i USA. De apor som stod lägre i rang åt mindre än de dominanta aporna av den nyttiga mat som serverades dagtid, något forskarna från Emory University tolkade som att de led av nedsatt aptit på grund av en högre nivå av stresshormoner. När forskarna serverade bananpellets med hög fett- och sockerhalt fortsatte de underordnade aporna att tröstäta dessa även under nätterna. Forskarnas tolkning var att fettet i fodret blockerade apornas stressensorer i hjärnan. Dessutom stimulerades dopaminproduktionen, ett välmåendehormon som de underlägsna aporna haft för lite av på grund av ständiga trakasserier från de dominanta aporna.

Utvecklat metod

Slutsatserna överensstämmer med den välkända Whitehallstudien, som 1967 visade på ett tydligt samband mellan karriärutveckling och risken för förtida död bland brittiska statstjänstemän. Övervikt var en av de riskfaktorer som var betydligt större bland lägre tjänstemän än bland deras överordnade.

Att både inre och yttre stressfaktorer påverkar hur vi äter är utgångspunkten för den metod för bestående viktnedgång Lisbeth Stahre har utvecklat. Metoden Cognitive Behavioral Therapy –Targeting Eating Behavior (CBT-TEB) bygger på att klienten själv identifierar vad som utlöser de negativa känslor som får en att äta för mycket. Inre faktorer kan vara för höga egenkrav, bristande självkänsla, negativt tänkande, relationsproblem, oro och misslyckandekänslor. Yttre faktorerna kan vara sådant som arbetsplats eller myndighetsageranden. De är överlag svårare att påverka.

Orsaken till den massiva vågen av negativa känslor är uppenbar: Det är viruset med namnet Sars-Cov-2 och allt det föranlett. Roten till problemet är utanför vår kontroll, men vi måste anpassa oss till dess existens och konsekvenser.

– Oron för covid-19 påverkar oss naturligtvis alla. Vi är oroliga och det är viktigt att vi tar till oss att det är normalt att känna sig frustrerad i en frustrerande verklighet. Det är en tuff situation, vi kan inte förvänta oss att vi ska må bra eller som tidigare. Det är en stor påfrestning att uthärda detta, säger Lisbeth Stahre. 

Känslomässigt ätande

Ett känslomässigt styrt ätande har i Lisbeth Stahres forskning visat sig vara den vanligaste orsaken till överätande.

En annan vanlig typ av ätmönster är vaneätande.

Det sker av ohejdad vana, utan negativa känslor kopplade till överätandet. Medan den som äter av känslomässiga skäl kan uppleva det belönande att bli klar över mekanismerna kring ätandet finns ingen sådan utdelning för vaneätaren. Det handlar enbart om att aktivera självdisciplin. De två mönstren samvarierar ofta, och båda kan hanteras genom metoden Cognitive Behavioral Therapy –Targeting Eating Behavior (CBT-TEB) som Lisbeth Stahre har utvecklat och disputerat på.

Tröstätande är ett så kallat populärbegrepp som saknar vetenskaplig definition.