Samtalet.

2021-04-07 16:50
  • Foto: David Johansson
  • Foto: Lena Granefelt
  • Foto: David Johansson
  • Foto: Lena Granefelt
Puffetikett
ETC Nyhetsmagasin

Nu hoppas Bella Linde att fler vågar sluta gräva

Bella Linde har inte rört en spade sedan 2014 – och odlingarna spirar som aldrig förr. Nu är hon aktuell med boken ”Odla utan spade” och hoppas få fler i den rådande odlingsboomen att våga sluta gräva.

”Det pågår ett liv under markytan, säger hon, och så kommer vi med spadar och vänder upp och ner på hela härligheten. Varför då?”

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Nyhetsmagasinet ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

11 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC nyhetsmagasin förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC nyhetsmagasin förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

De senaste åren har Bella Linde lagt spaden – ett i långa tider centralt redskap för många odlare – på hyllan. Framför allt för att den inte behövs, det är ju helt onödigt att gräva, konstaterar hon. Dessutom förstör grävning strukturen i jorden.

– Svampar, bakterier, mikroorganismer, smådjur och maskar jobbar som galningar för att upprätthålla god jordhälsa. Om vi låter bli att gräva låter vi dem göra sitt jobb, säger hon.

Fin och porös jord

Att odla utan att gräva, men genom att ständigt tillföra organiskt material som omvandlas till näringsrik mull i jorden, är dessutom snällt mot miljön. Den förhöjda mullhalten bidrar till att binda kol från atmosfären, vilket delvis motverkar de utsläpp som sker vid förbränning av fossila bränslen. Samtidigt håller mullrik jord fukt och näring som pytsas ut till växterna i jämn takt, istället för att läcka ut och övergöda närliggande vattendrag. Dessutom är mullrik jord porös och kan svälja stora vattenmängder, vilket gör att det inte blir översvämningar.

– När jag började odla gjorde jag som alla andra, grävde och gödslade. Sedan läste jag en massa om täckodling, inte minst har svenske täckodlarkungen Börje Remstam inspirerat. När jag börjat täckodla insåg jag snart att det organiska materialet omvandlades till näringsrik mull och att jorden blev alldeles fin och porös – och att jag inte behövde gräva. Jag har inte använt en spade i mina odlingar sedan 2014.

Människor har grävt och plöjt i långa tider och det har gett goda skördar. Vad är problemet?

– Problemet är att man förstör strukturen i jorden, och gör livet surt för alla markorganismer som jobbar som galningar för att upprätthålla god jordhälsa. Dessutom finns det faktiskt ingen anledning att gräva. Genom att tillföra organiskt material uppifrån får markorganismerna käk att bearbeta till näringsrik mull. I England gör No Dig-odlaren Charles Dowding regelbundet tester där han odlar exakt samma grödor i en grävd och i en ogrävd bädd, och finner varje gång att den ogrävda bädden ger större skördar.

Binder kol i marken

På klimatkonferensen i Paris 2015 lanserades det så kallade fyrapromille-initiativet, som syftar till att få allt fler att använda jordbruksmetoder som binder kol i marken. Om mullhalten i jordens alla jordar höjs med bara fyra promille så ökar nämligen bördigheten, samtidigt som det väger upp för den globala ökningen av koldioxid som människan orsakar, enligt initiativtagarna. Bella Linde ser positivt på initiativet.

– Jordbruket släpper ut stora mängder växthusgaser. Med fyrapromilleinitiativet finns en möjlighet att med ganska små medel förändra jordbrukets negativa påverkan. Det handlar om att få upp ögonen för att det går att odla utan att bearbeta jorden och i stället låta markorganismerna sköta jobbet själva, och att täcka med organiskt material plus att odla mellangrödor mellan skördarna så att jorden aldrig ligger bar.

Fyra promille låter som ett lågt mål, är det ändå långt borta?

– Jag vet uppriktigt sagt inte hur långt vi har kommit globalt. Men fortfarande arbetar de flesta större odlare med jordbearbetning, så vi är inte där ännu.

Löjligt enkelt

Det är nästan löjligt enkelt att anlägga odlingsbäddar till en ogrävd odling, dessutom går det snabbt, hävdar Bella Linde. När väl materialet är insamlat går anläggningen av en No dig-bädd på ett par timmar. Ramar behövs inte, men att använda till exempel pallkrage är möjligt för den som vill.

I korthet går det till så att odlingsytan bottnas med ett tjockt lager tidningar eller kartongpapp som kväver gräs och ogräs. Därefter kan odlingsbädden byggas upp i flera lager, så kallad lasagnebädd. Först med en rejäl bunt kvistar, grenar och/eller träflis och annat trädgårdsgrufs ovanpå pappersmaterialet. Därefter växtrester, tång, gräsklipp, ogräsrens och löv. Bella Linde rekommenderar att löven finfördelas med gräsklipparen, för då går nedbrytningen snabbare. I lasagnebädden varvas olika 5–10 centimeter tjocka lager med olika material.

– Det kan inte bli för mycket, och så länge materialet inte är grovt spelar det ingen roll i vilken ordning du lägger lagren, förklarar Bella Linde.

Däremot är det viktigt att vattna mellan varje lager under anläggningen och att bädden kröns av ett lager av 5–10 centimeter tjockt lager finsmulig trädgårdskompost och/eller välbrunnen stallgödsel.

Men det är även möjligt med en odlingsbädd som enbart bygger på kompost. Då behövs ett 15–20 centimeter tjockt lager kompost ovanpå pappersmaterialet. Om tillgången till helt färdig kompost är begränsad går det att bygga bädden med till exempel 5-6 centimeter halvkomposterad stallgödsel i botten, 5-6 centimeter halvfärdig trädgårdskompost i mitten och 5-6 centimeter helt färdig kompost som topplager.

Om odlingsbädden anläggs på hösten ska den täckas med mörk odingsduk, halm, ensilage eller löv inför vintern. Men att anlägga på våren går också bra.

En genväg för den som inte har tillgång till så mycket organiskt material kan vara att odla potatis. Den är en effektiv och enkel första gröda på en ny odlingsplats eftersom den bryter mark genom att gräva och luckra jorden med sina rötter. Då räcker det att grunda med ett papperslager, lägga ut sättpotatis och täcka med ett tjockt lager halm, minst 30 centimeter. När pappersmaterialet har förmultnat under halmen kan potatisen rota sig i jorden. Efter hand fyller odlaren på med mer halm eller annat täckmaterial. Nästa år är bädden ogräsfri och naturligt luckrad för nya grödor.

Det verkar krävas mycket kompost för att komma igång, behöver man alltså förbereda sig i flera år?

– Absolut inte. Du kan bygga en odlingsbädd med icke nedbrutet organiskt material och bara toppa med lite kompost eller köpejord inför sådd eller plantering. Materialet förmultnar under säsongen, och så fyller du ständigt på med organiskt material ovanifrån – som en slags direktkompostering.

Den som har en liten trädgård, kanske med några buskar, fruktträd och en gräsplätt, har den tillräckligt med täckmaterial på sin tomt för grävfri odling?

– Troligen inte. Man får vara lite om sig och kring sig och fråga grannar och vänner om gräsklipp, kanske göra en deal med kyrkan om att få hämta gräsklipp och löv och inte minst se till att använda allt man kommer över. Efter ett tag blir man expert på att hitta täckmaterial överallt.

Är komposten en miljöbov?

Sedan en tid tillbaka har komposten kommit att betraktas som en miljöbov då den läcker växthusgaser, särskilt kol­dioxid som pyser ut när komposten grävs om och luftas. Bella Linde menar dock att det inte är ett skäl att sluta kompostera eftersom det är minst lika illa att inte ta vara på trädgårdsmaterial eller matavfall från köket. Dessutom påpekar hon att den negativa bilden av kompost kan nyanseras genom insikten att all organisk nedbrytning släpper ut gaser. Hon menar att den som använder kompostering i täckodling är mer miljösnäll, eftersom markarbetarna, det vill säga maskar och små organismer, bryter ner materialet så att komposten inte behöver luftas. Även markarbetarna släpper ut gaser, men det blir mindre än en kompost som luftas.

Ett annat tips för att hålla växthusgaserna i schack är att fukthalten i trädgårdskomposten hålls nere under processens mest aktiva fas.

Ett alternativ till traditionell kompostering är dessutom den japanska metoden bokashi, som kan ske i en hink inomhus. Metoden bygger på att avfallet läggs i en lufttät hink där det varvas med effektiva mikroorganismer som syrar, eller fermenterar, matresterna och när materialet senare blandas med jord omvaldas det till mull på bara några veckor.

Bokashi brukar vanligen grävas ner i jorden, men till en ogrävd odling kan materialet hellre blandas med jord i en sluten men ventilerad hink, låda, tunna eller pallkrage.

Själv använder sig Bella Linde både av kompostering och bokashi.

– Om vintrarna kör jag bokashikompost hemma i lägenheten i stan, på landet har jag en trädgårdskompost och en hushållskompost. Men i huvudsak täckodlar jag, och då behöver jag inte vända komposten och därmed riskera att släppa ut koldioxid.

Bella Linde har just flyttat från ett hyrt sommarhus till en egen liten gård. Där har hon byggt nya odlingsbäddar, ovanpå styv lerjord, och är otroligt nyfiken på hur odlingarna kommer att arta sig den kommande odlingssäsongen.

– Oj, vad jag ser fram emot det! Och så hoppas jag få en väldig massa tomater. Och squash. Och pumpor. Och lök. Och … 

Tre snabba frågor

Vad är viktigast att tänka på i grävfri odling?

– Att aldrig någonsin låta jorden ligga bar, att inte klampa runt i odlingsbäddarna och att inte gräva.

Varför beskrivs daggmasken som odlarens bästa vän?

– Daggmasken gräver gångar där vatten, syre och näring kan flöda. Dessutom lämnar daggmasken efter sig fantastisk näring när den slingrar sig fram genom jorden och mumsar i sig organiskt material som omvandlas till näringsrikt maskbajs.

En fördel sägs vara mindre ogräs, men ökar inte risken för sniglar?

– Risken för sniglar ökar inte, har man sniglar så har man. Däremot kan det vara knepigt att se sniglarna under täckmaterialet. Med mycket sniglar i trädgården är det bättre att täckodla med kompost, alltså mer nedbrutet organiskt material. Då ser man sniglarna där de smyger omkring.

Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

Vem är Bella Linde?

Gör: Journalist och författare med fokus på odling och trädgård.

Ålder: 58 år.

Aktuell: Boken ”Odla utan spade Lättskött och klimatsmart köksträdgård” (Ordfront) tillsammans med fotografen Lena Granefelt. Dessutom utkommer i vår ett nytryck av deras tidigare bok ”Rätt ur jorden” med nytt material om biokol.

Ogrävt i korthet

• Gräv inte

• Låt aldrig jorden ligga bar

• Tillför täckmaterial och/eller kompost

• Håll jorden täckt med levande grödor så stor del av året som möjligt, det ökar fotosyntesen och gynnar mikrolivet

• Låt rötter vara kvar i jorden efter skörd

• Trampa inte på jorden

Ur boken Odla utan spade Lättskött och klimatsmart
köksträdgård (Ordfront)

Fördelar med grävd odling

• Mindre ogräs

• Mindre vattning

• Porös jord

• Sparsamt gödselbehov

• Mer maskgödsel

• Jämn och naturlig näringsomsättning

• PH-värdet sköter sig självt

• Växter får starkare immunsystem

• Ökad avkastning

• Hindrar översvämning

• Klarar torka

• Binder kol i jorden

• Hindrar näringsläckage

• Tidsbesparande

• Enkelt

• Ekonomiskt

Ur boken Odla utan spade Lättskött och klimatsmart köksträdgård (Ordfront)

Relaterade artiklar