Inrikes.

2016-07-26 12:00
  • Gerillasoldater genomför sitt dagliga fysiska träningspass, en tidig morgon.
    Gerillasoldater genomför sitt dagliga fysiska träningspass, en tidig morgon.
  • De flesta av intervjuerna gjordes under träd och i tät vegetation, som skydd mot solen och mot spaning från det turkiska flygvapnet.
    De flesta av intervjuerna gjordes under träd och i tät vegetation, som skydd mot solen och mot spaning från det turkiska flygvapnet.
  • En gerillasoldat framför bunkern där han sov ­natten innan. Kriget har varit tillbaka i ett år.
    En gerillasoldat framför bunkern där han sov ­natten innan. Kriget har varit tillbaka i ett år.

”Nu börjar ett ännu tuffare krig”

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Svårt att se slut på konflikten

Med lite otur, har konflikten blivit permanent. Men omvärlden – eller den inflytelserika västvärlden – har inte alls engagerat sig lika starkt i detta återuppståndna och destabiliserande krig, som man kunnat förvänta sig.

Daliyan skaffar fram en fyrhjulsdriven pickup. Med den åker vi längre upp i Kandilbergen, på branta och ojämna jordvägar som leder österut. Gränsen till Iran ligger bara ett stycke bort och landskapet är fantastiskt vackert. Efter en dryg timme parkerar vi och tar oss vidare till fots. Snart kommer vi fram till ett litet gerillaläger, väl dolt under trädkronorna, där krigarna bjuder på tomatgryta, vattenmelon och kaffe.

Det är vi som för med oss nyheten om den misslyckade militärkuppen i Turkiet, till lägret. Gerillasoldaterna där har varken TV eller radio och inte heller på walkie-talkien har någon ännu berättat för dem, om vad som hänt. Kuppförsöket kommer därför som en stor överraskning.

– Hade vi bara vetat om något i förväg, så hade vi kanske själva backat upp det, skämtar Seyitxan Dersim, lägrets medelålders befäl som har hög militär rang i gerillan.

Men han verkar ändå inte särskilt förvånad, över att delar av den armé som åter krigat mot PKK nu vände sig mot sin egen regering i västra Turkiet. Turkiet är ett land som upplevt flera tidigare kupper.

PKK menar att president Erdoğan redan genomfört ett antal kupper själv, fast av civil natur. Han har använt politiska, lagliga medel för att starka sitt grepp om makten, medan de som försökte ta makten ifrån honom den 15 juli använde militära medel.

Stämplas som terrororganisation

Alla i lägret verkar överens om att den misslyckade militärkuppen kommer att påverka konflikten med PKK negativt.

– Nu börjar ett ännu tuffare krig, eftersom Erdoğan blir mäktigare och kan peta undan både oppositionella och de som har invändningar mot kriget, säger Seyitxan Dersim.

Ett annat ämne PKK gärna diskuterar är hur de stämplats som terrororganisation av EU, Nato och sammanlagt ett fyrtiotal stater, i kölvattnet av 11 september-attackerna 2001. Här i lägret hörde Seyitxan och de andra genast talas om attentatet i franska Nice, där en man körde ihjäl dussintals människor med en lastbil. Det ryktades att IS låg bakom allt. Seyitxan kan inte acceptera att hans rörelse och IS hamnar i samma juridiska fack. Som PKK ser det för PKK ett helt legitimt motståndskrig som började redan för hundra år sedan, för att trygga kurdernas existens och rättigheter i länderna där de bor. De menar att terrorstämplingen bara gjort det svårare att få till en dialog med Turkiet.

Men under loppet av de senaste två åren har PKK hunnit bli porträtterat på två helt olika sätt, av internationella medier. Först med den obligatoriska uppgiften om terrorstämplingen och ofta en stor portion skepsis. Sedan, i augusti 2014, anföll IS staden Sinjar/Shingal i norra Irak och gjorde tusentals yezidiska flickor och kvinnor till sexslavar. Både PKK-gerillan och den syrisk-kurdiska YPG-gerillan uppmärksammades för att de gick i strid mot IS, med kvinnor i sina led. Den beväpnade kurdiska kvinnan blev snabbt en mediesensation och världskänd motståndssymbol mot IS. Även svensk public service gjorde hjältereportage om kvinnliga PKK-gerillasoldater och för ett tag slutade många skriva ut terroristreferensen. Sedan, efter att kriget återvände till Turkiet, vände det snart till det gamla vanliga igen.

Läs vidare på nästa sida: Samma kamp

PKK

Kurdistans arbetarparti (PKK) bildades 1978 med målet att skapa ett socialistiskt, självständigt Kurdistan.

En väpnad kamp fördes först mot kurdiska rika markägare, som kollaboratörer till staten. Sedan 1984 har ett inbördeskrig mot staten utkämpats, som krävt tiotusentals människoliv och miljontals flyktingar. Sedan 1999 kämpar PKK för en anti-kapitalistisk autonomi.

Ideologin hos PKK:s grundare Abdullah Öcalan utgör kärnan i en politisk massrörelse, som är verksam i de kurdiska områdena i Turkiet, Syrien, Irak och Iran samt i den kurdiska diasporan. Sedan 2014 är de revolutionära kurder i Rojava, norra Syrien, allierade med USA för att bekämpa jihadiströrelsen Islamiska staten.

Inbördeskriget

Inbördeskriget i Turkiet har sina rötter i en nästan hundraårig diskriminering som kurder och andra etniska minoriteter utsatts för, sedan den turknationalistiska republiken skapades. Kurder blev utan ett eget hemland i de avtal och gränsdragningar som europeiska kolonialmakter skapade för Mellanöstern, under och efter det första världskriget.