Samtyckeskrav kommer att införas i sexualbrottslagen. Det är straffrättsprofessorn Madeleine Leijonhufvud säker på.
– Det politiska trycket är stort, säger hon.
Båda parter ska vara överens om att ha sex. Om någon inte vill måste den andra respektera det. Den som inte gör det begår ett straffbart sexuellt övergrepp. Det är kärnan i förslaget om samtycke som debatterats livligt den senaste veckan.
– Jag är övertygad om att vi kommer att få en samtyckeslag. Frågan är inte om utan när, säger Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt vid Stockholms universitet.
Flammat upp
Samtyckesdebatten har flammat upp flera gånger de senaste åren i samband med uppmärksammade rättsfall där misstänka våldtäktsmän friats. Senaste exemplet är från Lund där tingsrätten ogillade åtalet mot en 27-årig man som haft sex med en kvinna trots att hon sagt nej upprepade gånger.
Både Socialdemokraterna och Moderaterna har tidigare avvisat krav på samtycke. Nu vill Socialdemokraterna tillsätta en utredning om varför så få våldtäktsanmälningar leder till fällande domar. S vill att utredningen också ska se över lagstiftningen och undersöka hur en samtyckeslag skulle kunna fungera och vilka erfarenheter som finns i de länder som har en sådan.
– Jag vet att det pågår diskussioner inom båda partierna, det finns ett väldigt tryck inifrån i M och S. Alla småpartier på båda sidor är för. Det är valår, det här kommer inte att falla i glömska och det är dessutom bara en tidsfråga innan vi får ett nytt uppmärksammat rättsfall, säger Madeleine Leijonhufvud.
Utredare förespråkade lagändring
Regeringen har också skrivit på den så kallade Istanbulkonventionen, som är utformad av Europarådet för att motverka våld mot kvinnor. Nästa steg är att ratificera den – de EU-länder som gör det förbinder sig att lagstifta om samtycke. 2010 utredde lagmannen Nils Petter Ekdahl samtyckesfrågan för regeringens räkning. Utredningen rekommenderade en lagändring men tunga remissinstanser som advokatsamfundet, domstolsverket och riksåklagaren sa nej. Ett av argumenten är att det kan bli väldigt svårt att bevisa brott.
– Jurister tenderar att se det ur ett snävt perspektiv. Om de inte tror sig kunna bevisa fler brott tycker de inte man ska göra en lagändring. Men lagen är inte till för att få fler fällande domar, den är till för att ändra attityder och få färre övergrepp. Det är precis som när man förbjöd barnaga, då sa man att det inte går att bevisa att barn får stryk i hemmet. Nu är det självklart att barn inte ska få stryk i hemmet, säger Madeleine Leijonhufvud.
”Ett fånigt argument”
En av de mest profilerade förespråkarna för samtyckeslagstiftning är journalisten Cissi Wallin. Hon tycker att det är viktigt att samhället sänder en signal om att ett nej alltid är ett nej. Motargumenten om att det kan bli svårt att definiera samtycke dömer hon ut.
– Kritiska röster har sagt att man i princip måste skriva på ett kontrakt när man har sex, men det är ett fånigt argument. Samtycke är helt basalt. Jag kommer inte hem till någon och lånar sovrummet utan att fråga, jag tar inte någons bil utan lov. Vi har samtycke i alla andra avseenden, men inte vid sexualbrott. Det förstår jag inte, säger Cicci Wallin.
Hon tycker att kunskaperna om vad samtyckesförarpåkarna vill är alldeles för dåliga. Att en eventuell lag skulle bli krånglig och svårtolkad ser hon ingen risk för.
– Det handlar bara att försäkra sig om att det finns samtycke. Det finns massor av bra information på nätet och det är bara att läsa på, säger hon.
