I höst väntas en statlig utredning lämna förslag på flera skärpta krav på medborgarskap. För att få medborgarskap ska det krävas att man vistats i Sverige längre tid än de fem år som krävs idag. Det ska också krävas att man kan försörja sig själv och uppvisa kunskaper i svenska och om det svenska samhället.
– Medborgarskapet är något som är eftertraktat och efterlängtat och det är rimligt att man också ställer höga krav för att få det, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard.
Samtidigt väntas en annan utredning föreslå tuffare villkor för den som inte är medborgare. För att få full tillgång till välfärdssystemen ska man kvalificera sig genom arbete.
Samtidigt är högre krav för att beviljas permanent uppehållstillstånd på väg att införas – och på sikt är regeringens mål att de ska avskaffas.
Varnar för a- och b-lag
Kritiken från organisationer som Rädda barnen och Civil Rights Defenders har varit frän. Sveriges invånare riskerar att i än högre utsträckning delas in i ett a- och b-lag, är en av farhågorna. Maria Malmer Stenergard är inte orolig för ett växande utanförskap till följd av hårdare krav, utan tror att de kommer att gynna integrationen.
– Jag tror att kraven i sig leder till helt andra drivkrafter för människor att faktiskt bli en del av det svenska samhället. Jag tycker att mycket av den segregation vi ser tyvärr har sin grund i en kravlöshet och att den utvecklingen nu måste vändas, säger hon.
Maria Malmer Stenergard ser däremot risker med dagens regler. Hon pekar på att Säkerhetspolisen bett regeringen att förlänga den tid som krävs att man vistas i Sverige innan man blir medborgare till minst sju år – för att kunna identifiera säkerhetshot.
Men de flesta utgör trots allt inte något säkerhetshot – kan inte resultatet av skärpta krav bli ökad brottslighet och ett skuggsamhälle som breder ut sig?
– Nej, jag ser en större risk i det allvarliga utanförskap vi har idag när vi haft en mycket hög invandring i kombination med en avsaknad av en tanke på hur integrationen ska fungera. Det gör att människor, inte minst barn, fastnar i ett utanförskap som är väldigt svårt att bryta.
En annan kritik mot de skärpta kraven drabbar barn till föräldrar som inte lever upp till dem och att risken ökar för att utanförskap går i arv till nästa generation.
Hur tror du att barns integration påverkas i de fall deras föräldrar inte lever upp till de hårdare krav ni ställer?
– Jag är övertygad om att det är bra för barnen att föräldrarna får tydliga signaler om förväntningar och förhoppningar om deras integrationsprocess.
