Dagens ETC granskar.

2021-04-20 09:20
  • Veysi Ari har behövt stanna kvar i Örebro efter att Zozan Büyük tvingats lämna, främst    för att femårige Besir har en pågående autismutredning. Bild: Zanna Nordquist
    Veysi Ari har behövt stanna kvar i Örebro efter att Zozan Büyük tvingats lämna, främst för att femårige Besir har en pågående autismutredning.
  • Zozan Büyük med dottern Lawra och sonen Besir i Örebro, innan utvisningsbeskedet splittrade familjen. Bild: Privat
    Zozan Büyük med dottern Lawra och sonen Besir i Örebro, innan utvisningsbeskedet splittrade familjen.
  • Pappa Veysi Ari har börjat flyttpacka i familjens lägenhet. På hallgolvet ligger det plastpåsar med tillhörigheter.  Bild: Zanna Nordquist
    Pappa Veysi Ari har börjat flyttpacka i familjens lägenhet. På hallgolvet ligger det plastpåsar med tillhörigheter.
  • ”Titta! Där är min lillasyster, det är min lillasyster Lawra!” I högen av teckningar från förskolan finns en handmålning, med en bild på Lawra. Bild: Zanna Nordquist
    ”Titta! Där är min lillasyster, det är min lillasyster Lawra!” I högen av teckningar från förskolan finns en handmålning, med en bild på Lawra.
  • I förhöret frågade Säpo om Veysi Aris tatuering, som föreställer hans avlidne far. Man trodde att tatueringen var politisk och föreställde PKK-ledaren Abdullah Öcalan.  Bild: Zanna Nordquist
    I förhöret frågade Säpo om Veysi Aris tatuering, som föreställer hans avlidne far. Man trodde att tatueringen var politisk och föreställde PKK-ledaren Abdullah Öcalan.
  • Mamma Zozan och lillasyster Lawra ringer från Belgien. Barnen har fått medborgarskap där och tanken är att även Besir ska åka ner snart. Bild: Zanna Nordquist
    Mamma Zozan och lillasyster Lawra ringer från Belgien. Barnen har fått medborgarskap där och tanken är att även Besir ska åka ner snart.
  • Enligt Ridvan Altun, nationell medordförande i den kurdiska organisationen NCDK, har organisationen kontaktats av ett 30-tal kurder som drabbats av den här typen av problem med Säpo. Bild: Zanna Nordquist
    Enligt Ridvan Altun, nationell medordförande i den kurdiska organisationen NCDK, har organisationen kontaktats av ett 30-tal kurder som drabbats av den här typen av problem med Säpo.
  • Migrationsverket har beslutat att inleda ett ärende om eventuell utvisning av Hasan till Turkiet. Där riskerar han fängelse.  Bild: Joakim Medin
    Migrationsverket har beslutat att inleda ett ärende om eventuell utvisning av Hasan till Turkiet. Där riskerar han fängelse.
  • Hasan och Helin är gifta, har en fyraårig son, driver en pizzeria och har nyss tagit lån och köpt ett eget hus. Allt kommer raseras till följd av Hasans utvisning.  Bild: Joakim Medin
    Hasan och Helin är gifta, har en fyraårig son, driver en pizzeria och har nyss tagit lån och köpt ett eget hus. Allt kommer raseras till följd av Hasans utvisning.
  • Säpo kan inte lämna några uppgifter om sitt intresse för vänsterkurders politiska åsikter. ”Vi fokuserar inte på ideologier eller åsikter”.  Bild: Henrik Montgomery/TT
    Säpo kan inte lämna några uppgifter om sitt intresse för vänsterkurders politiska åsikter. ”Vi fokuserar inte på ideologier eller åsikter”. 
  • Den kurdiska ex-politikern Afif Gültekin erkänns som politisk flykting av Migrationsverket, men ska ändå utvisas till följd av Säpos yttrande i säkerhetsfrågan. Bild: Privat
    Den kurdiska ex-politikern Afif Gültekin erkänns som politisk flykting av Migrationsverket, men ska ändå utvisas till följd av Säpos yttrande i säkerhetsfrågan.
Puffetikett
Dagens ETC

Kurder åsiktsregistreras av Säpo – och kastas ut ur Sverige

Säpo åsiktsregistrerar kurder med vänsteråsikter och misstänkliggör den som har sympatier för demokratiska organisationer som svenska myndigheter och riksdagspartier själva har band till. Dagens ETC kan idag visa hur detta orsakar rättslöshet, utvisningar, familjesplittringar – och i värsta fall fängelsestraff i Turkiet.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Prenumerera digitalt

Från

39 kr

Beställ här!

Beställ senast 26 september så får du en hel månad för bara 39 kronor. Avsluta när du vill.

Prenumerera på papper

Från

327 kr

Beställ här!

Få tidningen både på papper och digitalt. Betala per månad.

På entrédörren till lägenheten i Örebro hänger det silverfärgade, ganska vissna sifferballonger. En trea och en femma. Mer än två månader har passerat sedan Veysi­ Ari fyllde 35 år och hans familj ordnade ett litet kalas i hemmet. Sedan dess har vardagen präglats av en växande oro, ångest, en känsla av maktlöshet – och ett försök att gömma sig undan svenska Säpo. Ingen har orkat tänka på att plocka ner födelsedagsdekorationen.

Men inne i lägenheten har Veysi Ari så smått börjat flyttpacka. Det första som plockades undan var alla fotografier och ­saker som påminner om familjen.

– Det här känns inte längre som hemma. Jag har många fina minnen härifrån, men trygg­heten försvann samma sekund som Säpo försökte borra upp dörren, säger han till Dagens ETC.

En eftermiddag i slutet av februari försökte Säpo och ett 20-tal poliser tränga sig in här i lägenheten. De dök upp med vad lokaltidningen Nerikes Allehanda kallade ”en hel arsenal av verktyg” för att bryta upp dörren. Grannarna kontaktade Veysi Ari, som lämnade sitt lagerjobb och skyndade hem för att själv låsa upp åt dem.

”När får jag träffa mamma?”

Säpo var på jakt efter Zozan Büyük, 30, en kurdisk kvinna med medborgarskap i Belgien. Hon är Veysi Aris fru och mamma till hans två barn, den fem­åriga sonen Besir och snart två­åriga dottern Lawra. Zozan Büyük hade gått under jorden eftersom migrationsdomstolen hade beslutat att hon skulle utvisas, till följd av uppgifter om att hon är ett hot mot rikets säkerhet. Uppgifterna kommer från Säpo – men Säpo har hemlighållit de påstådda bevisen. Den anklagade har inte haft möjlighet att själv bemöta anklagelserna.

Migrationsdomstolen har inte heller fått full insyn i de påstådda bevisen, men litade ändå på Säpo. Zozan Büyük fick ett utvisningsbeslut och dessutom ett tio år långt besöksförbud i Sverige.

Dagens ETC besöker Örebro i början av april. Då har det gått en dryg vecka sedan en gråtande Zozan Büyük tvingades lämna Sverige. Hon tog dottern med sig. Maken och sonen stannade kvar.

– Hon mår lite bättre nu när hon är hos släkten i Belgien. Men det är jobbigt att vi inte är tillsammans, det här har splittrat vår familj. Jag och grabben är kvar eftersom Besir genomgår en utredning för autism här. Jag tror inte han förstår vad som har hänt. Han frågar hela tiden: Var är min lillasyster, när ska jag få träffa mamma? Jag vet inte vad jag ska svara honom, säger Veysi Ari.

Kaoset kring Zozan Büyük har pågått i flera månader och fått omfattande medial uppmärksamhet. Problemen började när hon ansökte om ett permanent uppehållstillstånd. Det borde ha varit en enkel sak för en EU-medborgare med jobb, som är gift och har barn med en svensk medborgare. Men istället för ett ja från Migrationsverket kom det en kallelse till ett möte med Säpo i december 2019. Det visade sig bli ett förhör.

Ställde frågor om HDP

Dagens ETC har läst det sekretessbelagda förhörsprotokollet. Säpo klargjorde att Zozan Büyük inte är misstänkt för något brott. Men man ställde en lång rad frågor av politisk natur och om hennes egna politiska åsikter, bland annat om det prokurdiska vänsteroppositionspartiet HDP i Turkiet. Man frågade också om eventuella sympatier för den av EU terrorstämplade kurdiska gerillarörelsen PKK.

– Säpo ställde massa personliga frågor om mig också. Det jag reagerade starkast över var att de frågade vem det är som är tatuerad på min arm. Det är min pappa, som gick bort 2009, säger Veysi Ari och kavlar upp tröj­ärmen för att visa.

Trodde de att tatueringen föreställde PKK:s grundare, Abdullah Öcalan?

– Ja, han är väl lik honom, med sin mustasch. Men den frågan fick mig nästan att bryta ihop. Det var jävligt jobbigt att de hade kollat upp sådant.

Veysi Ari betonar att han inte har någonting emot Säpos arbete överlag. Men han tycker det är fel att människor kan bli misstänkta av myndigheten och därmed få hela sin framtid i Sverige äventyrad, utan att kunna se vad Säpos misstankar vilar på för grund.

Det här framstår som ännu mer viktigt, efter att de kunnat se hur myndigheterna i Belgien sett på saken. Belgarna har varit införstådda med varför Zozan Büyük tvingats lämna Sverige. Men efter att en säkerhetskontroll genomförd vid årsskiftet visade att det inte fanns något att anmärka på, har de inte visat fortsatt intresse för de svenska anklagelserna. Sedan Zozan Büyük återvände till Belgien har hon inte behövt svara på en enda fråga.

– Vi hade bra kontakt med belgiska ambassaden innan hon reste. Hon var orolig men på ambassaden sa man att det inte skulle vara några problem. Man hjälpte även till så att våra barn blev belgiska medborgare, det ordnades på bara två veckor, säger Veysi Ari.

”30-tal kurder har drabbats”

Agerandet mot Zozan Büyük har lett till kraftig kritik om framför allt bristande rättssäkerhet, när hon inte haft möjlighet att se Säpos påstådda bevis mot henne. Sveriges regering har inte saknat möjlighet att intervenera, men när några riksdagsleda­möter har uppmärksammat fallet och ställt frågor, har in­rikesminister Mikael Damberg (S) sagt att han ”har stort förtroende för Säkerhetspolisens arbete med dessa ärenden”.

Ord står mot ord, Säpos ord väger tyngre och nu vänder vi blad, tycks inrikesministern mena.

Men Dagens ETC kan berätta att det finns fler kurder i Sverige som drabbats av den här typen av problem med Säpo, som äventyrar även deras framtid i landet.

Ridvan Altun är nationell medordförande i den kurdiska organisationen NCDK. Organisationen samlar stora delar av den kurdiska vänsterrörelse i Sverige som sympatiserar med både HDP och den syriskkurdiska rörelsen.

– Vi har kontaktats av ett 30-tal kurder som har drabbats av de här problemen. Men det finns ett mörkertal också. De flesta som kontaktat oss vill inte gå ut offentligt med detta. Om de gör det blir de direkt en måltavla för den turkiska underrättelsetjänsten och för turkiska medier, berättar Ridvan Altun.

Riskerar att skickas till Turkiet

NCDK började märka en förändring från och med sommaren 2019. Då kontaktades de av politiker i partiet HDP och dess regionala systerparti DBP, som kommit som politiska flyktingar till Sverige. Dessa började berätta att de antingen blivit uppsökta av Säpo eller upplevde problem med Migrationsverket till följd av deras politiska engagemang.

31-årige Afif Gültekin är en av de som trots allt vågar tala öppet om vad som hänt. Han bor i Lund, arbetar på en pizzeria i Malmö och har befunnit sig i Sverige sedan augusti 2015 när han kom som flykting från Turkiet. I ett 20 sidor långt beslut från Migrationsverket i maj 2020, som Afif Gültekin skickat till oss, sammanfattar den svenska myndigheten hans parlamentariska engagemang i tre olika prokurdiska partier. Hur det började redan i tonåren, att han avancerade till regional vice ordförande, och att han slutligen anklagades för PKK-kopplingar och tvingades fly landet.

2019 kallades Afif Gültekin till ett möte med Säpo. Det blev istället ett förhör.

– De frågade mig vad jag har för åsikter om PKK. Ser jag dem som en terrororganisation? Har jag haft någon relation till PKK? Anser jag att PKK och HDP har ett samröre? Och har jag deltagit i några kurdiska aktiviteter i Sverige? Jag blev helt chockad av deras frågor, för de påminde så mycket om den turkiska säkerhetspolisens frågor, berättar han.

Förhöret spelades in men Afif Gültekin har inte efteråt fått tillgång till protokollet, av sekretesskäl. I Migrationsverkets beslut i maj 2020 bedömer myndigheten att han lämnat tillförlitliga uppgifter om sitt partipolitiska engagemang. Turkiets anklagelser om terrorism anses ej tillförlitliga, Afif Gültekin bedöms tillhöra en särskilt utsatt grupp och han uppfyller kriterierna för att vara flykting.

Trots det vägras han flyktingstatus. Migrationsverket hänvisar till att ”det inte finns anledning att ifrågasätta Säkerhetspolisens bedömning i ditt ärende” och beslutar att han ska utvisas till Turkiet, samt att han är förbjuden att återvända till Sverige under tio år.

– Det har inte gått att utvisa mig ännu på grund av att riskerna är för stora. De har gett mig uppehållstillstånd i ett år och det löper ut den 11 maj i år, jag har sökt om förlängning. Men det här beslutet har haft en stor påverkan på min psykiska hälsa. Jag vet inte vad som kommer hända med mig och jag har inte haft rätten att försvara mig. Jag kom till Sverige för att det här är ett demokratiskt land och för att jag trodde att jag inte skulle bli utlämnad till Turkiet, säger Afif Gültekin.

”Känner mig otroligt kränkt”

Andra kurder som Dagens ETC har talat med har upplevt liknande problem och utfrågningar från Säpo, men utan att ha en bakgrund som partipolitiker. Den gemensamma nämnaren är att de alla sympatiserar med den kurdiska vänsteroppositionen i Turkiet.

I en annan mellansvensk stad står Hasan och knådar deg i sin pizzarestaurang. Klockan är mitt på eftermiddagen och arbetstempot är lugnt. Hasan driver pizzerian tillsammans med sin fru Helin och tillsammans har de en fyraårig son.

Hasan och Helin vill inte medverka med sina riktiga namn eller på bild. De är rädda för vad anklagelserna mot dem kan resultera i. Även de har kallats till möte med Säpo efter att de ansökte om ett permanent uppehållstillstånd för Hasan, som är medborgare i Turkiet.

– Jag ringde till Säpo och sa att det kändes konstigt att de ville prata med min man. De sa att det bara var ett migrationsärende, att han inte behövde ta med en advokat eftersom han inte var misstänkt för något brott, säger Helin.

Mötet ägde rum i Malmö i november 2020 och blev i själva verket ett 75 minuter långt förhör. Helin fick vänta i ett annat rum. En Säpoanställd läste upp frågor och bandade svaren, medan en uniformsklädd polis förde anteckningar. Under förhöret frågade man om Hasan hade varit aktiv i HDP. Om han hade samlat in pengar till den syrienkurdiska rörelsen, eller till PKK. Hasan svarade nej.

– De undrade vad jag tycker om kurdfrågan, om kurdernas situation i Turkiet, om jag tror på någon ideologi. Jag svarade att jag inte är med något parti men att jag tycker kurderna ska få sina rättigheter.

Efter det handlade resten av frågorna i stället om hans hustru. Säpo undrade vilka personer Helin brukar träffa? Vad brukar hon säga om kurdfrågan? Vad har hon för åsikter om PKK? Har hon samlat in pengar till PKK eller har kontakt med PKK?

Helin är svensk medborgare och har bott i Sverige sedan nästan 30 år. Hon har arbetat som journalist vid Sveriges Television, Sveriges Radio och hos flera dagstidningar. Hon har en svensk universitetsexamen i journalistik och plockar nästa år ut en andra examen som gymnasielärare. Hon har även varit engagerad i ett riksdagsparti, samt arbetat som tolk och då anlitats av Polismyndigheten. Förhörsfrågorna upplever hon som en oerhörd förolämpning.

– Jag känner mig otroligt kränkt. Under alla mina år här jag aldrig förr fått höra några sådana frågor om mig. Ska jag nu behöva förklara hur välintegrerad jag är? Hur mycket jag stödjer demokratin?

Efter Säpoförhöret var det tyst i några månader. Sedan kom det ett nytt brev med posten den 30 mars i år. Hasan plockar fram det och visar. Brevet är från Migrationsverket och upplyser om att det finns ett ärende om eventuell utvisning av honom, till Turkiet.

Helin visar Dagens ETC en mejlkonversation, där hon kräver att få veta varför Migrationsverket begärt ett yttrande från Säpo om henne och hennes man. Migrationsverket har i korta ordalag svarat och nekat henne uppgifter, eftersom ärendet omfattas av sekretess. Hasan och Helin har också nekats att få ta del av förhörsprotokollet från Säpo.

Förnekar åsiktsregistrering

Paret är dels oroliga för den uppenbara familjesplittring som en utvisning av Hasan skulle resultera i, och hur det skulle påverka den gemensamma sonen. Vidare finns det en uppenbar risk för att en utvisning skulle kunna leda till att Hasan hamnar bakom turkiskt galler.

– Jag har inte varit politiskt aktiv, men om Sverige utvisar mig kommer man behöva förklara varför, för polisen i Turkiet. Om det finns en koppling till PKK så blir det fängelse direkt, säger Hasan.

Helin tror att hela den här problematiken grundar sig i Säpos har stärkt informationsutbytet med den turkiska säkerhetspolisen, kanske för att kunna spåra IS-medlemmar som åkt via Turkiet till Syrien. Turkiet har i sin tur lämnat över en lista över kurder till Säpo som motprestation, som ett krav. Helin misstänker att hon blivit en måltavla för att hon tidigare varit verksam som profilerad journalist i kurdiska medier som nu är förbjudna. Det har redan tidi­gare lett till förundersökningar och förhör med henne i Turkiet.

– När det hände fick jag många hot mot mig från Turkiet och utrikesdepartementet och Säpo kontaktade mig för att prata. Och nu plötsligt vill man vända det här emot oss? Det här är förföljelse och nu försvarar Sverige Turkiets intressen, i stället för sina egna intressen.

Dagens ETC har kontaktat Migrationsverket och bett om siffror över hur många personer som i detta nu utreds och riskerar utvisning, till följd av att de anses utgöra hot mot Sveriges säkerhet. Myndigheten kan inte bidra med sådan information.

– Mot bakgrund av att dessa ärenden är en del av Säkerhets­polisens kontraterrorism och kontra­spionagearbete omfattar dessa ärenden av sekretess, meddelar Guna Graufelds vid Migrationsverkets presstjänst.

Jasmina Sofic som är pressekreterare hos Säpo säger att myndig­heten förstår att säkerhetsbedömningar och dess påverkan på uppehållstillstånd väcker känslor.

– Vi har full förståelse för att vissa av våra bedömningar upprör, särskilt när det råder sekretess i ärendet och man inte får se vad vi har baserat det på. Men vi har analytiker, utredare och experter som varje dag jobbar hårt för att hålla Sverige säkert och skydda demokratin. Vi tar ingenting för givet utan gör en grundlig utredning i varje enskilt fall.

Jasmina Sofic kan inte ge någon kommentar om hur Säpos bedömning av PKK ser ut.

– Säkerhetspolisen följer inte organisationer, vi följer vålds­bejakande extremismmiljöer. Vi fokuserar på brottsligheten och de extrema metoder som aktörerna använder sig av. Inte på ideologier eller åsikter, säger hon.

Flera personer vi har intervjuat har sagt att Säpo förhört dem om just organisationen PKK.

– Okej. Vi följer inte organisationer. Vi följer miljöer. Vi tittar på våldsbejakande islamistisk miljö, högerextremistisk miljö och vänsterextremistisk miljö, säger Jasmina Sofic.

Förekommer det informationsutbyte med säkerhetstjänsten i Turkiet? 

– Det är ingenting jag kan ut­tala mig om eftersom det berör vårt operativa arbete, säger Jasmina Sofic.

Turkiet exporterar sitt förtryck

Flera av de riksdagsledamöter som tidigare har uppmärksammat Zozan Büyüks fall är inne på ungefär samma resonemang, kring varför Säpo börjat orsaka problem för kurder: det beror på ett tätare samarbete med den turkiska säkerhetspolisen.

Riksdagsledamot Anders Österberg (S) har själv presenterat skriftliga riksdagsfrågor om saken och om den påverkans­politik som Turkiet ligger bakom. När Dagens ETC träffar honom i Stockholm menar han att fallen med utvisningshotade kurder bara är toppen av ett isberg.

– Jag tycker det är bra och viktigt att vi har ett säkerhetssamarbete. Men jag varnar också för att om man har ett samarbete med auktoritära länder, så är det viktigt att man inte blir lurad till att gå de ländernas auktoritära ärenden.

En anmärkningsvärd detalj i Säpos förhör av Zozan Büyük och andra kurder, är de misstänkliggörande frågorna om HDP och den syrienkurdiska rörelsen. HDP är systerparti till både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Både det partiet och de västallierade syrienkurderna har väl etablerade band till utrikesdepartementet och har flertalet gånger träffat Sveriges utrikes­ministrar. Samtidigt har nämnda kurdiska grupper blivit allt hårdare ansatta av Turkiet. Erdogan försöker i detta nu försöker förbjuda HDP.

Även Anders Österberg har noterat känslan av att det blivit allt hårdare mot kurder även i Sverige, och han tror det kan ha att göra med turkisk inrikes­politik.

– Erdogan håller på att tappa greppet i Turkiet. HDP och oppositionen går framåt. Nu försöker man göra turkisk inrikespolitik till utrikespolitik och förföljer oppositionella även i Europa. Det är inte bara i Sverige man upplevt att det har hårdnat så här. Det handlar om att Turkiet vevar upp stora terrorhot från vissa kurdiska grupper och helt enkelt visar på olika nedslag man gör, eftersom säkerhetstjänsterna har ett samarbete, säger han.

Utvisades till 15 år i fängelse

Vänsterpartiets utrikespolitiske talesperson, riksdagsledamot Håkan Svenneling, påminner i sin tur om att Sverige redan har utlämnat en kurd rakt in i en turkisk fängelsecell, till följd av påverkanspolitiken. I april förra året avvisades en ung kurdisk asylsökande, Resul Özdemir, till hemlandet trots att han där dömts till ett 15-årigt fängelse­straff, anklagad för att ha innehaft en högre PKK-­position.

Domen­ innehöll starkt tvivelaktiga uppgifter. När Resul Öz­demir anlände tvingades han posera mellan två turkiska ­flaggor, för en bild som sedan spreds i regimnära medier tillsammans med budskapet om att den turkiska säkerhetstjänsten hade plockat upp en PKK-medlem från Sverige.

– Resul Özdemirs familj bor i min valkrets, de driver en av de lokala pizzeriorna. Det är en vanlig arbetarfamilj med en son som nu sitter i turkiskt fängelse. Jag tror detta handlar om att Sverige har ett för nära samarbete med den turkiska säkerhetstjänsten. Att man värderat information från Turkiet på ett för godtroget sätt och därigenom hittat en väg för att bli av med människor man ibland inte vill ha i landet, säger Håkan Svenneling.

Han tycker det är på sin plats att ta bladet från munnen och beskriva Säpos kurdspår som en form av åsiktsregistrering, att döma av de specifika frågor om politiska åsikter som förhörda kurder fått motta.

– Det handlar ju om en registrering av vilka åsikter man står för. Jag hörde om de frågor som Zozan Büyük fick och jag hade själv aldrig klarat det förhöret. Om det är där vi sätter nivån för huruvida man är demokratisk eller har rätt till att stanna i Sverige, så hade jag definitivt åkt dit själv. 

Kritik mot rättsosäkerhet

Utvisningsbeslutet mot Zozan Büyük har främst kritiserats för bristande rättssäkerhet. Varken den anklagade, hennes advokat eller migrationsdomstolen har haft full tillgång till det underlag hos Säpo som legat till grund för utvisningen.

Amnesty International Sverige har klandrat förfarandet och betonar att Sverige måste hitta ett system där berörda personer får ta del av det som riktas emot en, så att proportionalitetsprincipen och den globala rättssäkerhetsprincipen ska kunna upprätthållas.

Även i fall som har med lagen om särskild utlänningskontroll att göra, där fallen gått till migrationsöverdomstolen, har Amnestys svenska sektion kunnat se bedömningar där det inte är någon som har hela bilden klar för sig, förutom Säkerhetspolisen.

Praxis i domstol

I utvisningsbeslut på grund av säkerhetshot, som hamnat på migrationsdomstolarnas bord, brukar yttranden från Säpo inte vara offentliga så att vem som helst kan få ta del av dem.

Domstolsverket menar att personer som är berörda i målen ändå brukar få ta del av huvuddelen av Säpos underlag och att det bara är enstaka delar som brukar omfattas av sådan stark sekretess, att ingen alls får se det.

När det kommer till familjesplittringar så utgår migrationsdomstolarna från fall till fall och undersöker vilka möjligheter det finns att upprätthålla familjerelationer trots en utvisning, samt vilken ålder det är på barnen. Liknande överväganden görs när personer utvisas pga brott.

Säpos bedömning

Säpo uppger att myndighetens bedömningar av huruvida personer utgör säkerhetshot bygger på flera olika underrättelser. Det kan handla om information från samverkande partners nationellt, internationellt, från helt öppna källor eller andra källor. Det kan också handla om en bedömning av en persons avsikt och förmåga att bedriva säkerhetshotande verksamhet.

Säpos arbete med utländska medborgare som anses utgöra säkerhetshot styrs av Utlänningslagen, Lagen om svenskt medborgarskap och Lagen om särskild utlänningskontroll, men myndigheten kan inte berätta hur man arbetar rent praktiskt, då det är sekretessbelagd information om den operativa verksamheten.

HDP

Folkens demokratiska parti (HDP) är ett prokurdiskt, rikstäckande parti i Turkiet som starkt betonar landets mångkulturella prägel. HDP är vänsterorienterat, feministiskt och har i åratal varit det tredje största partiet. HDP är i opposition mot president Recep Tayyip Erdogans styre och har drabbats mycket hårt av massarresteringar och fängslanden av medlemmar.

PKK

Kurdistans arbetarparti (PKK) är en transnationell kurdisk rörelse som för en politisk och militär kamp mot Turkiet sedan 1984, med både gerillastyrkor och underorganisationer. Målet är att upprätta kurdisk autonomi och att säkra kurdiska rättigheter. EU och NATO terrorstämplade PKK efter att USA hade inlett ”kriget mot terrorismen” 2001.

NCDK

Kurdistan demokratiska samhällscenter (NCDK) är en kurdisk organisation som samlar stora delar av den organiserade kurdiska vänstermiljön i Sverige, som stödjer såväl HDP som det kurdiska självstyrda område som uppstått i Syrien under kriget. Flera kurder som förhörts av Säpo uppger att de fått frågor om även NCDK.