Men regeringen står tillsammans med V och C fast vid att driva satsningen i hamn. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), menar bland annat att kritikerna inte tagit in frågan i ett större samhällsbyggnadsperspektiv.

– Ett nej till nya stambanor skulle skapa stora problem i tågsystemet under lång tid framöver och allvarligt försvåra möjligheterna att nå klimat­målen, säger han till Dagens ETC.

Dubblat resande – samma räls

Ett av de främsta argumenten för att genomföra satsningen på nya stambanor är att järnvägssystemet är fullt redan i dag samtidigt som svenskarna åker allt mer tåg. Under de senaste 20 åren har tågresandet dubblerats enligt SJ, men resandet sker på samma gamla järnvägar. Med snabbtåg på plats kommer dessutom många flygresenärer att gå över till tåg.

Enligt internationell forskning är det nämligen nästan ingen som väljer flyget på en sträcka som tar två timmar med tåg. Dessutom växer befolkningen. Omkring 2035, när banorna skulle kunna vara färdiga, är vi nästan tolv miljoner invånare i Sverige enligt SCB:s prognoser.

– Det behövs mer kapacitet i det svenska järnvägssystemet. Nya stambanor skulle möta det kraftigt ökande tågresandet, ge möjlighet till mer gods på tåg och öka pendeltågens möjlighet i nuvarande tågsystem, säger Tomas Eneroth.

”Andra satsningar är bättre”

Det är dock inte alla som håller med. Riksrevisionen har kritiserat statens planerings­process och uppmanar till fortsatt utredning av alternativ innan nya beslut fattas. National­ekonomen Maria Börjesson och fem andra professorer riktar istället kritik direkt mot projektets kärna.

De menar i en gemensam debattartikel att satsningen inte är samhällsekonomiskt lönsam och att andra infrastrukturprojekt skulle ge större samhällsnytta per satsad krona. Ett av deras huvudargument är att de vägtransporter som idag står för lejonparten av utsläppen från inrikes transporter inte kommer att kunna minskas av höghastighets­banorna och att det därför är en bättre idé med investeringar som främjar en elektrifiering av vägtransporter.

Detta synätt är dock något som många andra tunga forskare vänder sig emot, däribland Bo-Lennart Nelldal, professor emeritus i transportinfrastruktur på KTH.

– Alla transportmedel måste göras energieffektivare, vi behöver elbilar men det räcker inte. Vi måste också ändra beteende, åka mer tåg i stället för bil, lyfta över mer gods till tåg och ta ned flyg på marken. Och då behöver vi en ökad kapacitet på järn­vägen, säger han.

Oro hos SJ

Att bygga ut dagens tågsystem är dock ingen lösning, enligt Nelldal.

– Det vore som att göra om gamla krokiga riksvägar till motor­vägar. Det är bättre att bygga dessa på nya rakare och det blir en kortare sträcka. Då lyfter vi också bort snabbtågen från de befintliga stambanorna och frigör därmed kapacitet där för regional- och godståg. Långsiktigt blir det billigare.

Pär Helgesson, projektansvarig för nya stambanor på SJ, medger att han nu börjar oroas för om projektet ska bli av.

– Att så många negativa åsikter lyfts fram är oroande ur ett opinionsmässigt perspektiv, säger han.

Pär Helgesson poängterar samtidigt att han anser att den grundläggande bedömningen ligger fast, även efter ktitik­stormen.

– Järnvägssystemet är fullt, vi har en växande befolkning och behöver genomföra en klimat­omställning. I det läget är det väldigt klokt att satsa på järnväg, säger han.