Samtidigt: Små personal­styrkor som behöver ha semester. 

Så låter det när Marina Hasselgren, äldreomsorgschef på Orust, beskriver sommar­idyllens utmaning. Konsekvensen av att sommargäster har rätt till samma hemtjänst som när de är hemma. 

– Det är bara för oss att försöka lösa det. Det vi kan ta upp med hemkommunen är att vissa saker tar dubbelt så lång tid, om vi till exempel ska duscha en person som inte har dusch, eller kanske har duschen nere i källaren, säger hon. 

Samtidigt är det mitt i semestern för den ordinarie personalen. Särskilt på västra Orust har det varit ansträngt, enligt Marina Hasselgren.

– Vintertid har vi få brukare där, så det är små personal­grupper som ska gå på semester­ som kanske får dubbelt så mycket att göra, säger hon.

Inte ett halvårs semester

Dagens Samhälle berättade nyligen att personalbristen fått flera kustkommuner att vädja om en lagändring som reglerar rätten till hjälp. Tuffast är läget i små kommuner som har svårt att locka till sig personal även andra tider på året. 

I år har Orust ett femtiotal sommargäster som ansökt om hemtjänst i kommunen. För att klara bemanningen tar kommunen in så många sommarvikarier det går, och erbjuder personalen att sälja sina semesterveckor. Men det räcker inte alltid.

– Det blir mycket inbeordringar och dubbelpass. Det krävs mycket flexibilitet av personalen, säger Marina
Hasselgren.

Hon betonar att alla ska ha rätt att kunna vistas i sina sommarbostäder och njuta av semestern, men hon efterlyser begränsningar.

– Om det nu handlar om rätten att fira semester så bör den också vara i nivå med hur lång en semester är, säger hon.

Problem i 20 år

I Sotenäs, där Maria Ås är äldre­omsorgschef, är belastningen på personalen betydligt högre i år än tidigare. 

– Det är fler sommargäster, och framför allt sommargäster med större behov än vi har haft tidigare. Det är ansträngt, säger Maria Ås.

Förra året beviljades 40 sommargäster 2 400 timmars hemtjänst i Sotenäs. I år är det 43 personer som beviljats sammanlagt 2 900 timmar. 

För att få ihop det erbjuds personal ersättning för att skjuta på sin semester, sommar­vikarier erbjuds att jobba åtta veckor men få betalt för tio, semesterperioderna har gjorts om och pensionerad personal uppvaktas för att ta arbetspass under sommaren. Men det är ändå svårt att lösa bemanningen, och lättare kommer det inte att bli, säger Maria Ås.

– Det handlar inte bara om oss kustkommuner, och inte bara om sommaren. Vi står inför en problematik när det gäller personalförsörjning i hela Sverige redan nu. Vi vet att situationen inte kommer att förbättras inom de närmsta 15 till 20 åren. Det innebär att vi inom alla verk­samheter kommer att behöva göra prioriteringar kring vad personalen ska användas till, säger hon.

Vad betyder det?

– Om vi inte klarar av att utföra vårt basuppdrag kanske vi inte kan lägga resurser på
att skapa guldkant. Att till
exempel vistas tre månader i sin sommar­stuga och få omfattande hemtjänst, säger Maria Ås.

Hon anser att det behövs en översyn som gäller hela landet.

– Vi måste börja titta på nationellt vilken kvalitet vi kommer kunna hålla, säger hon.

Nekades under pandemin

I Lysekil har hittills drygt 30 sommargäster hemtjänst. Arbetsbördan ställer till det i semesterperioden, säger Katarina Ågren, enhetschef för hemtjänsten.

– Vi strävar varje dag. Det blir många som får gå in dubbelturer och man får gå in extra. Vi löser det vecka för vecka, nästan dag för dag. 

Hon tycker att det är svårt att säga om det borde finnas någon begränsning.

– Det är människor som har haft sommarhus i så många år och vill naturligtvis komma tillbaks dit. Samtidigt ser vi att omsorgen fungerar bra i hemkommunerna för många, man har kanske hjälpmedel som hiss och lyft. Sedan kommer man till sin sommarstuga och har helt andra förutsättningar. Där har vi en utmaning, säger hon.

Frågan om rätten till omsorg ställdes på sin spets under pandemin. 

Risken för smittspridning och skriande personalbrist gjorde att flera kommuner på Västkusten nekade sommar­gästerna hemtjänst år 2020. En dom i förvaltningsrätten gav dock kommunerna bakläxa. 

Varberg är en av de kommuner som sa nej till sommar­gäster då. I dag säger Alexandra Landin, tillförordnad förvaltningschef, att det var speciellt under pandemin, men att sommargästernas behov av omsorg inte är någon stor sak i dag. 

Hittills i år har kommunen haft tillfälliga insatser hos 32 personer med andra hem­kommuner. 

– Vi gick in i sommaren med en viss oro, för vi hade inte täckt upp vår bemanning fullt ut. Men sommargästerna har egentligen inte varit en fråga för oss. Det kan bero på att vi är en så pass stor kommun och har personal för att kunna hantera det, säger hon.

”Vardagen måste fungera även på semestern” 

Eva Eriksson, ordförande för SPF Seniorerna, är trött på diskussionen om sommargästers rätt till hemtjänst. Argumentet att det inte finns resurser att sätta guldkant på tillvaron fnyser hon åt.

– Vadå guldkant? Alla ­måste ha rätt att åka på semester.

Samma diskussion kommer upp igen år efter år. Eva Eriksson tycker att frågan skulle ha varit löst för längesedan. 

– Det är dåligt skött. Både den förra regeringen och den här har sagt att man ska lösa det, men det händer ingenting. Vardagen måste ju fungera för dem som behöver hemtjänst oavsett om de är på semester eller inte, säger hon.

För henne klingar kommunernas argument om att man inte har råd med guldkant tomt, likaså att sommargästerna får höra att de tränger ut de ordinarie invånarnas behov.

– Det är slarvigt att uttrycka sig så. När man tittar på hemtjänsten i hela landet så har många kommuner brister i dag. Det handlar inte om sommargästerna, säger hon.

Hon menar att kommunerna tillsammans med SKR, Sveriges kommuner och regioner, behöver hitta ett gemensamt regelverk, så att det blir samma för alla. Samtidigt behöver regeringen fundera över att skjuta till pengar för att kommunerna ska klara uppdraget. För hon har viss förståelse för kommunerna, säger hon.

– Problemet är att den här frågan återkommer år efter år. Om man nu har bestämt att man har rätt att åka till sin sommar­stuga och ha hemtjänst, då måste man ta konsekvenserna av det. Jag förstår att kommunerna reagerar om de känner att de inte ens har resurser till basverksamheten, men det är inte skäl nog att neka någon hemtjänst, säger hon.

Flera kommuner efterfrågar en tidsgräns för hemtjänst på semesterorten. Vad tycker du om det?

– Jag tycker att det är rimligt att man reglerar det i en överenskommelse. Icke-pensionärer har ju inte semester i tre månader. Samtidigt har vi fri rörlighet och man ska kunna fungera i vardagen.