Klart: Nu kan regeringen stänga skolorna

Om det anses vara nödvändigt har regeringen nu möjlighet att stänga alla landets grundskolor, förskolor och fritidshem. Det innebär att skolorna kan stänga redan nu på måndag. 

Beslutet klubbades av riksdagen strax efter klockan 16 på torsdagen, då den nya lagen som gäller för extraordninära händelser i fredstid antogs.

Lagförslaget har snabbehandlats under veckan och den nya lagen träder i kraft på lördag 21 mars, ”inför ett eventuellt behov av stängning av verksamhet redan 23 mars”, det vill säga nu på måndag. 

För närvarande har de bara i vissa fall möjlighet att stänga skolor. 

Om skolorna stängs måste kommunerna eller skolornas andra huvudmän erbjuda förskola och fritidshem till barn vars föräldrar har arbeten som räknas som samhällsviktiga, samt till elever som behöver särskilt stöd. 

Inte aktuellt för närvarande

Men just nu är det inte aktuellt med att fatta beslutet om att stänga skolorna, säger statsminister Stefan Löfven på en pressträff under torsdagseftermiddagen. 

– Ska man stänga skolor så måste man göra det för att minska smittspridningen och det är inte där smittspridningen är som störst. Vi är inte där ännu, men vi är beredda att fatta sådana beslut, säger Löfven. 

Trycket på regeringen är hårt från allmänheten, där vissa kräver stängning av skolorna och vissa vill att de ska fortsätta hålla öppet. Löfven säger att de följer expertmyndigheternas råd. 

– Besluten tar vi, råden ger myndigheterna. Folkhälsomyndighetens är ”stäng inte skolorna”, säger statsministern.

Extrainsatt möte ikväll

Sent under torsdagskvällen håller regeringen ett extrainsatt möte där de bland annat ska spika listan över vilka yrkesgrupper som ska räknas som samhällsviktiga, och alltså erbjudas barnomsorg även om skolor och förskolor stängs. 

Regeringen utgår ifrån en förteckning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Där listas inga specifika yrken, utan snarare exempel på olika viktiga samhällsfunktioner. 

Det handlar exempelvis om en rad jobb inom vård och omsorg, men också till exempel renhållning, avloppshantering, elförsörjning, polis, räddningstjänst, kollektivtrafik, detaljhandel, produktion och distribution av morgontidningar, finansiella tjänster kring betalningar och tillgång till kontanter, dricksvattenförsörjning och bevakning och säkerhetsverksamhet, bland mycket annat. 

– Det är mycket bredare än bara vårdpersonalen. Det kan röra sig om hälften av alla löntagare som påverkas, säger Löfven.