– Jag får själv 70 procent men då har jag också designat det. En annan pastor har klarat 70 procent men det finns samfundsledare och till och med biskopar som inte klarar mer än 50 procent, säger Micael Grenholm.

Fått hård kritik

Migrationsverket har tidigare fått hård kritik för kunskapsfrågorna till personer som uppger konversion till kristendom som asylskäl. Sveriges Kristna Råd menar bland annat att exempelvis detaljfrågor om delar i bibeln säger väldigt lite om äktheten i en persons tro. Micael Grenholm säger att många frågor är vaga, svårbesvarade och vittnar om okunskap.

– Exempelvis frågan ”Vad är skillnaden mellan protestantiska och ortodoxa kyrkan?” Det finns inte bara en ortodox kyrka eller en protestantisk kyrka. Skillnaderna är snarare större inom den protestantiska kyrkan jämfört med den ortodoxa, säger Micael Grenholm.

– En annan obegriplig fråga är hur många delar nya testamentet har. Det man räknar i bibeln är böcker och i nya testamentet är de sju så det är vad vi angett som svar. Men man kan dela in det i många andra delar också, som brev och evangelier.

Anser testet vara missvisande

Micael Grenholm är medveten om att Migrationsverket inte ställer alla frågor till alla asylsökande konvertiter i ett test, utan att enstaka frågor kan förekomma som en del i en större bedömning av personens tro. Det är också något Mardin Baban på Migrationsverkets presstjänst poängterar. Han anser att testet är missvisande.

– Vad vi kan säga är att frågorna förekommit i samtal med asylsökande. Men alla frågor ställs inte under ett och samma samtal. Det är inte så att vi har någon gräns på hur många rätt man ska ha för att man ska anses vara kristen, säger Mardin Baban.

På Micael Grenholms kritik om att frågorna är för dåliga och vittnar om okunskap svarar Migrationsverket att det utifrån omständigheterna ”kan vara befogat att ställa mer ingående frågor, men som dock ska vara relevanta för de skäl som åberopas”. Myndigheten understryker att det i slutändan alltid handlar om en individuell bedömning.