Bland annat LO:s sektion i sydost har larmat om undermåliga villkor för jordgubbsförsäljare. Stämmer det?
– Det är min uppfattning att det stämmer, ja. Vi har uppsökande verksamhet och pratar med ungdomar som sitter vid vägkanterna och utanför affärer. Sitter du längs en väg är det svårt med toalett eller att kunna ta pauser om du sitter själv. Det finns också risk att bli rånad om du sitter ensam med en kassa med mycket kontanter, säger Malin Djuse.
Vad gör arbetsgivarna för att lösa de här problemen?
– Det varierar, vissa gör inget alls. En femtonårig tjej vi träffade hade fått ett basebollträ för att kunna försvara sig mot rånare… Men problemet är att de sitter ensamma vid vägkanterna, där borde de inte hamna.
Det borde väl i alla fall gå att ställa dit en bajamaja, till exempel?
– Ja, det är olika hur de löser det om de gör det. De som säljer jordgubbar vid butikerna kan till exempel använda butikernas toaletter, men rånrisken är fortfarande ett problem, många jobbar också utan anställningsbevis tolv timmar i sträck, säger Malin Djuse.
Det har varit en väldigt regnig sommar, hur påverkar det försäljarna?
– Jordgubbsförsäljare drabbas ofta av de så kallade regnavtalen, som egentligen inte är några riktiga avtal. Det innebär att pass kan ställas in om det regnar, och då får du ingen ersättning.
Vad gör uppsökarna om de upptäcker missförhållanden?
– Det beror på vad bekymret gäller, men oftast gör vi en anmärkning till brödförbundet. Man har reglerat upp branschen så att det är Handels som ansvarar för dem som står utanför butikerna och Kommunal om de säljer någon annanstans.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.