Själv blev Jan Guillou hårt kritiserad när han ifrågasatte avtalen, han kallades Putin-kramare och fosterlandsförrädare. Idag tvivlar en majoritet av svenskarna på att Trumps USA skulle komma till hjälp vid en krissituation.
– Vi var ju många som såg risken att Trump skulle bli president efter valet redan när avtalen skrevs. Men de som bestämde var tydligen helt säkra på att Kamala Harris skulle vinna valet.
– Men inte ens nu vågar regeringen ifrågasätta avtalen eller på allvar kritisera USA.
”Kan vara fåfängt hopp”
Jan Guillou menar att hoppet nu står till att Trump om fyra år kommer att ersättas av en annorlunda president och att demokratin i USA överlever de närmsta åren.
– Men det kan vara ett fåfängt hopp. Ingen kan tvärsäkert säga att den amerikanska konstitutionen står pall mot Trump, säger han till Dagens ETC.
– Det är inte heller säkert att Trump inte efterträds av JD Vance och vad talar för att han skulle vara en ”snällare” president?
Situationen i Europa har också radikalt förändrats, förändringar som i hög grad påverkar Sverige.
– Trump arbetar för att få slut på kriget i Ukraina med en rysk seger, ett helt nytt läge, säger Jan Guillou.
– Sverige har tecknat säkerhetsavtal med Baltikum och tror någon att Trumps USA kommer att ingripa för att skydda Estland?
Får anfalla från baserna
Detta ställer mycket höga krav på europeisk styrka, samtidigt som vi under lång tid förlitat oss på USA – utan amerikanska tankplan kan vi till exempel inte ens tanka vårt eget stridsflyg.
Sveriges avtal om militärt samarbete med USA, det så kallade DCA-avtalet, var också mycket omfattande. Jan Guillou berättar att han knappt trodde sin ögon när han för första gången kunde läsa vad det innehöll.
Det såg ut som Sverige hade legat i krig mot USA och förlorat.
– Jag utgick först ifrån att avtalet var hemligt, det handlade om att USA kunde upprätta baser i Sverige samtidigt som dess soldater och anställda inte omfattades av svensk lag. Det såg ut som Sverige hade legat i krig mot USA och förlorat.
– I andra avtal som USA tecknat finns det till exempel stipulerat att USA inte får anfalla annat land från en bas i det aktuella landet, något som helt saknas i det svenska avtalet.
”Kommer reta upp Trump”
Just nu är detta dock inte det allvarligaste i avtalet, ingenting talar för att USA under Trump kommer att skicka fler soldater till Europa utan tvärtom, ta hem soldater till USA, något som ger helt andra problem. Men om det inte sägs upp kommer det att ligga kvar i framtiden.
Jan Guillou:
– Det vore en lämplig markering mot USA att säga upp avtalet, något som naturligtvis kommer att reta upp Trump ordentligt. Jag har svårt att förstå varför regeringen och Ulf Kristersson är så flata mot USA.
Dagens situation ligger mycket långt ifrån när Tidöpartierna försvarade avtalet för mindre än ett år sedan. Då skrev försvarsminister Pål Jonsson (M) tillsammans med de andra regeringspartiernas företrädare att DCA-avtalet var en förutsättning för att kunna ta emot amerikanskt stöd i ett försämrat säkerhetsläge.
Jan Guillou säger skrattande:
– Jag skulle kunna säga ”vad var det jag sa” men det gör inte Sveriges läge bättre idag.
