Sjukvård.

2015-07-31 12:00
  • Bild: Bertil Enevåg Ericson/TT
  • Källor: Sveriges kommuner och Landsting, Bemanningsföretagen, Ekot
    Källor: Sveriges kommuner och Landsting, Bemanningsföretagen, Ekot

Hyrpersonal i vården kostar snart 7 miljarder

Sveriges Kommuner och Landsting gick 2013 ut med att notan för bemanningsföretag inom vården skulle halveras fram till 2014. Resultatet blev en 20-procentig ökning. Ökningen av inhyrd personal framstår alltmer som en skenande häst som ingen kan stoppa.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per månad. Avsluta när du vill.

Läs också: Jämtland införde totalstopp – då rasade allt

3,4 miljarder kronor. Så mycket lade landstingen ned på inhyrd personal inom vården 2014. Och summan bara ökar – närmare bestämt med 14 procent per år sedan 2010. Om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer räkningen att hamna på närmare 7,5 miljarder kronor vid decenniets slut.

Dessvärre är det inte mycket som tyder på att kurvan kommer att vända. Behovet av personal runt om i Sverige är skriande stort. I slutet av 2014 rapporterade SVT om en läkare i Brunflo i Östersunds kommun som begärt 82 000 kronor – för en veckas arbete.

Efter sådana rapporter brukar landstingens svar komma som ett brev på posten. De säger stopp till alla stafetter förutom de nödvändiga. Utan att det leder någon vart.

– Man gör idiotstopp, man förbjuder hyrpersonal och tror att det ska bli billigare. Men effekten blir att den ordinarie personal som är kvar snabbt blir utmattad och sen säger upp sig, säger Karin Båtelsson, förste vice ordförande för Sveriges Läkarförbund.

Ingen kritik mot hyrpersonal

Varken Sveriges Läkarförbund eller Vårdförbundet vill rikta någon kritik mot dem som hoppar av och säljer sin arbetskraft som stafettpersonal. Kritiken riktas i stället mot arbetsgivarna, inte minst deras räknande av kronor och ören. Vårdförbundet vill ha en tydligare lönekarriär, kompetensutveckling och satsningar på personcentrerad vård. Sveriges Läkarförbund instämmer i mycket men vill också bryta gamla strukturer.

– Det lokala ledarskapet är toppstyrt, följer new public management, jagar siffror och timmar, i stället för att låta personalen använda sin professionalism. Landstingen bromsar sig uppför en uppförsbacke. Men om man ska bygga upp en bra verksamhet måste det få kosta. Man kan inte räkna strikt på budget. Det blir dyrare i längden, säger Karin Båtelsson.

Några som räknar kronor och ören är Västra Götalandsregionen som nu drar i handbromsen när det gäller inhyrda sjuksköterskor vid sjukhusen och närsjukvården i regionen. Från att ha betalat 21 miljoner kronor 2010 tvingades regionen hyra in sjuksköterskor för 70 miljoner 2014. På sikt vill regionen bli helt oberoende av bemanningsföretag.

Risk för högre belastning

– Under utfasningen kan det finnas en risk för att tillgängligheten för patienterna blir sämre. Det kan också på kort sikt innebära en högre arbetsbelastning och att personal slutar. Men Västra Götaland är övertygad om att åtgärden behövs för att förbättra vårdkvaliteten och arbetsmiljön för personalen, säger Niklas Hjelte, tillförordnad personaldirektör i regionen.

Argumenten som Niklas Hjelte framför är inte nya. Vårdkvalitet och arbetsmiljö är i slutänden det alla vill förbättra. En rapport från Sveriges Läkarförbund visade nyligen att en hög andel hyrläkare ger lägre upplevd vårdkvalitet. Ändå tycks stoppet snarare kretsa kring förhoppningar om en förändring än om en konkret handlingsplan.

– Vi lär inte komma ner till noll hyrpersonal. Vi arbetar inom flera områden för att bli en attraktiv arbetsgivare. Exempelvis satsar vi på utbildningstjänster för att ge sjuksköterskor möjlighet att utbilda sig till specialister, förstärkt yrkesintroduktion för nyexaminerade sjuksköterskor och vi satsar också 50 miljoner per år fram till 2017 på jämställda löner, säger Niklas Hjelte.

* Siffrorna är inte justerade för inflation. Uppskattningen av framtida kostnader baseras på den genomsnittliga årliga höjningen om 14 procent åren 2010-2014. Uträkningen av merkostnad bygger på Bemanningsföretagens egna kalkyler av skillnaden i timpris mellan en inhyrd och en anställd läkare. I tabellen (bildspelet längst upp) har vi antagit att samma merkostnad (18,7 procent) även gäller för inhyrda sjuksköterskor. Kostnaden för en heltidsanställda läkare och sjuksköterskor bygger på en årskostnad om 1,36 miljoner kronor respektive 790 000 kronor.

Här ökar kostnaderna mest 2010-2014

Västmanland: + 370 procent

Halland: + 228 procent

Kronoberg + 190 procent

Östergötland: + 157 procent

Stockholm: + 157 procent