Dagens ETC har följt parets ärende sedan 2021, som en del av en större granskning av Säpos stämplingar av kurder. I förlängningen har man också klassat Nahsan som ett hot eftersom han är gift med Mizgin och anses underlätta hennes verksamhet genom sin närvaro. Därför har Säpo förordat att Nahsan ska utvisas. Själva fruktar de att Mizgins bakgrund som journalist och kurdisk förkämpe har skapat problem i Turkiet och att detta även ligger bakom Säpos agerande.
Migrationsverket avbryter
Efter flera överklaganden av utvisningsbeslutet tog deras advokat Anna Massarsch saken vidare till FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. Därifrån har man nyss meddelat att parets klagomål ska prövas. På FN:s uppmaning har Migrationsverket avbrutit utvisningen.
– Nu behöver jag inte ringa till Nahsan varje timme och få panik om han inte svarar, sa en lättad Mizgin i gårdagens tidning.
Advokaten Anna Massarsch betraktar klagomålet till FN som ett av de tydligaste hon någonsin haft att skriva. Vilket också gör de svenska myndigheternas argumentation så märklig.
– I Migrationsverkets beslut från 2021 finner man inte anledning att ifrågasätta att Mizgin är känd i den kurdiska diaporan och i Turkiet på grund av sitt engagemang för kurdiska rättigheter, eller att hon kan ha uppmärksammats av turkiska myndigheter på grund av det, säger hon.
Det turkiska rättsväsendet har tidigare inlett flera förundersökningar av henne. Men Migrationsverket argumenterar att det skedde för så många år sedan att hon inte riskerar några repressalier idag. Hon anses inte längre intressant i Turkiets ögon. Därför riskerar Nahsan ingenting vid en återkomst.
– Men om man sedan läser Migrationsverkets beslut som bygger på Säpos bedömning, kan man bara utgå från att Mizgins säkerhetshotande verksamhet har att göra med hennes engagemang för kurders rättigheter, säger Anna Massarsch. Och om Säpo påstås ha så pass stark information för att kunna säga det här, hur kan inte då turkiska myndigheter ha samma information?
Likställs med terrorbrott
När paret för några månader sedan försökte stoppa utvisningen genom att peka på att turkisk media hade börjat skriva om dem, fick de som svar att varken omnämnanden i media eller att ”vara närstående till en person som bedöms ha koppling till terrorverksamhet” är tillräckligt som skyddsbehov.
Där försa sig Migrationsverket uppenbarligen, och lät dem veta att Mizgin i Turkiet anses vara en terrorist.
De rådande förhållanden i Turkiet är att engagemang för kurders rättigheter allt som oftast likställs med terrorbrott. En Turkietfödd kurd som är profilerad i detta arbete från svensk mark bör därför också ha hamnat på den turkiska underrättelsetjänstens radar. Därför får man anta att anklagelserna i Turkiet är de samma eller till och med ännu värre.
Anna Massarsch hänvisar till både landinformation och UNHCR:s handbok som gör att man kan bedöma att anhöriga till terrormisstänkta riskerar förföljelse i Turkiet. Det handlar om en guilty by association-mekanism. Därför är det inte säkert att utvisa Nahsan.
– FN tycks hålla med om kärnfrågan. Det som händer är att de antingen avvisar det eller registrerar det och tar upp ärendet, vilket betyder att de kommer hantera det. Så FN tycker att det finns substans i detta, säger Anna Massarsch.
Känsligt läge med Nato
Beskedet om att FN börjat ta Sverige i örat kommer i vad som utmålas som ett kritiskt slutskede av Natoprocessen, där den svenska regeringen har genomfört en rad eftergifter för att få Turkiet att släppa sin bromsning av Natomedlemskapet. Turkiet har begärt att Sverige bekämpar den kurdiska PKK-rörelsen. I december utvisade Sverige två kurdiska asylsökande män, varav en dessutom hade blivit dömd till turkiskt fängelse för påstått PKK-samröre och därefter hade flytt till Sverige. Utvisningen har lett till internationella fördömanden från människorättsorganisationer och asylrättsadvokater.
I tisdags kom också beskedet att Högsta domstolen godkänt utlämningen av en annan man till Turkiet, som dömts till fängelse för narkotikasmuggling men som själv säger att han riskerar övergrepp på grund av sympatier för PKK.
– Nahsans ärende blir väldigt intressant, för nästa steg är att UD på Regeringskansliet nu måste formulera ett svar med en riskbedömning till FN, säger Anna Massarsch.
Och det är potentiellt känsligt, med tanke på Natoprocessen och vilka signaler man skickar.
”Arbetar långsamt”
Utmaningarna är förvisso inte över för den sakens skull. FN:s prövning förväntas ta flera år. Därefter är det upp till Sverige att bestämma om man ska lyssna eller inte. Och även om Sverige gör så är det oklart om Nahsan kommer få ett uppehållstillstånd som skyddsbehövande, eller bara betraktas som en person som inte går att utvisa.
Det sistnämnda är viktigt, eftersom myndigheterna är på god väg att göra situationen för sådana människor ännu svårare.
I april skickade Migrationsverket in ett förslag om en ny lag till regeringen, som går ut på att olika välfärdsförmåner ska dras in för utlänningar som bedöms vara säkerhetshot men som inte går att utvisa. Enligt lagförslaget ska arbetstillstånd och folkbokföring dras in, och även rätten till sjukvård, utbildning och andra förmåner kan begränsas.
Syftet är att göra det så ”jobbigt” som möjligt för dessa människor så att de ändå lämnar Sverige, förklarade Migrationsverkets avgående generaldirektör Mikael Ribbenvik till TT i april.
Anna Massarsch förklarar att Nahsan under prövningstiden ungefär kommer bli som en asylsökande igen.
– Han kommer åter att få ett LMA-kort. Han får inte ett arbetstillstånd, men han borde får ett undantag så att han ändå kan jobba och leva ett hyfsat normalt liv. Men FN-kommittén arbetar väldigt långsamt, på gott och på ont.
