Inrikes.

2019-01-10 15:43
Farida Al-Abani. Bild: Oscar Stenberg
Farida Al-Abani.
Puffetikett
Dagens ETC

Hon föreslås bli ny partiledare för Fi

Feministiskt initiativs valberedning nominerar Farida Al-Abani som partiledare bredvid nuvarande Gita Nabavi.

Den 30-åriga folkhälsovetaren har visserligen tidigare haft rollen partiets socialpolitiska talesperson och har engagerat sig i feministiska nätverk som StreetGäris och Pensionsrättvisa. Men för den stora allmänheten är hon ett okänt ansikte. Ur valberedningens motivering går det att läsa att hon ”är en skarp analytiker med ett tydligt intersektionellt perspektiv” och att hon har ”gjort sig känd som en skarp aktivist” som tillsammans med Gita Nabavi ”leder Fi in i framtiden.”

Hur ser Fi:s framtid ut enligt dig?

– Jag tror att framtiden till en början kan komma att se lite brokig ut, men som kommer att ljusna. Om jag inte trott det skulle jag inte kandidera. Vi har också ett förtroende att bygga upp igen. Många skriver att vi inte behövs längre, att vi inte är relevanta. Men precis som alla andra partier har vi tider då det går bra och tider då det går mindre bra. I osäkra tider blir det svårare för ett parti som aldrig suttit i riksdagen att ta sig in. Som parti behöver vi formulera tydligt varför vi behövs. Vi behöver visa att Fi finns kvar.

Partiet gjorde ett dåligt val i höstas – trots att det rapporterats mycket om feministiska frågor under mandatperioden. Varför blev det så?

– Det här får vi höra ganska ofta. Jag tycker att det visar att de feministiska frågarna fortfarande är trendfrågor. De ses som något som kommer och går, inte som de centrala statspolitiska frågor de faktiskt är.

Hur lyder din analys, varför fick inte partiet fler röster?

– Det kan handla om hur vår valrörelse uppfattades. Vi kanske var för otydliga, det kan handla om hur det gick för andra partier som ligger oss nära. Det kan också handla om rädsla. Jag stod i flera valstugor och fick höra från många att de inte vågade rösta på oss. Den förändring vi har sett i det politiska landskapet gör det också svårare för ett litet parti. Det känns osäkrare för väljare att chansa på oss i ett sådant läge och det har jag förståelse för.

Kommer ni kandidera till riksdagen 2022?

– Vi kommer absolut kandidera till riksdagen. Jag har fortfarande inte blivit vald, men om jag blir det kommer jag föreslå det. Vi är ett parti som vill sitta i de olika parlamentariska rummen. Blir det val så ställer vi upp.

Hur känns det att ta över efter en gigant som Gudrun Schyman?

– Det känns extremt ärofyllt. Jag har följt Gudrun sedan barnsben och jag har beundrat och sett upp till henne. Jag har också fått äran att samarbeta med henne. Det känns stort men samtidigt helt rätt. Jag tänker inte mäta mig med henne eller försöka vara en ny Gudrun.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Skiljer ni er något sakpolitiskt?

– Nej det skulle jag inte säga.

Gudrun Schyman fick inför valet frågan av mig var hon står på vänster- och högerpolitiska skalan. Var befinner dig du?

– Personligen är jag åt vänster, det är inget att snacka om. Vi kommer ha en kongress där vi kommer tydliggöra Fi:s ställning. Vi har inte haft någon officiell linje tidigare, men ser vi på vår ekonomiska politik i stort så är det väl inte någon tvekan var vi står.

Tycker du att Fi ska vara tydligare här?

– Det vill jag inte riktigt uttala mig om just nu, det tycker jag att styrelsen och kongressen ska få samtala om först.

Vilken är den viktigaste feministiska frågan just nu?

– De är många, det är svårt att välja en. Men för mig handlar det mycket om välfärden. Välfärdspolitiken är en extremt viktigt feministisk fråga. Jag vill prata om pensioner, socialtjänst och förebyggande arbete mot våld och ohälsa. Här har vi mycket att vinna – speciellt för kvinnor och ickebinära. Klimatet är också en viktig fråga för mig och för Fi. Kvinnor får ofta ta konsekvenserna här även om det är män som är skälen till dem, det måste vi påtala. En annan viktig fråga är att de som ser feminismen som sin stora motståndare nu är den fascistiska rörelsen. Den har tagit sikte på oss som den viktigaste motparten. Det är vi redo för att förändra, den utvecklingen kommer vi inte acceptera.

Du drivs av en dröm om folkbildning. Vad behöver svenskar bli mer bildade i?

– Jag tror inte det handlar om en specifik fråga, utan att förstå värdet av att bilda sig. Folkbildning skapar en känsla av sammanhang och en förståelse för sin samtid. Först med ett sammanhang får man en känsla av att man kan förändra. Därför är folkbildning central.

Ett EU-val kommer allt närmare. Vilka frågor ska vi driva där?

– Många frågor. EU är stort och mycket behöver göras. De klassiska frågorna om jordbruk och subventioner är viktiga. Klimatfrågan behöver vi ha väldigt högt på agendan. Jämställdhetspolitiken har också blivit viktig inom EU. Se bara på Polen där saker förändras vad gäller aborträtt och fri press. Handelspolitiken är också enormt viktig. För mig ska EU möjliggöra samarbete med andra länder, inte göra det lättare att utnyttja andra länder.

Är du positivt inställd till EU?

– Jag tycker inte att vi ska gå ur EU. Jag ser EU som något med stor potential, det finns en ambition att samarbeta inom EU. Däremot är jag kritisk till hur demokratin fungerar inom unionen, och hur lobbyismen försvårar verklig påverkan. Det skrämmer mig. Det gör att jag kan bli negativt inställd till de delarna av EU, men jag tror att vi kan förändra detta.

Fi har kritiserats för att presentera sin politik på ett exkluderande vis. Hur vill du göra partiet relevant för hela Sverige?

– Superviktig fråga! Vi vill presentera en ny politik för Sverige. Och där ligger absolut utmaningar, där har folkbildningen en viktig roll. Det är viktigt att vi tillsammans, alla medlemmar, samarbetar om detta. Vi är som parti väldigt medvetna om språk och begriplighet i artiklar och dokument.

Hur kan det yttra sig?

– Om vi till exempel skriver en debattartikel kan vi börja med ett första utkast för att sedan gå vi igenom det och ifrågasätta vad vi menar med formuleringarna. Vi måste se till att alla kan läsa vad vi skriver och att alla inte har hört alla ord och begrepp tidigare. Ord och begrepp är viktiga och de ska inte gömmas bort. Ord som ”hen” och Cis-norm till exempel, eller intersektionalitet, de kanske inte alla känner till. Men istället för att gömma dem vill vi berätta vad de står för. För de är viktiga. Så har vi jobbat mycket inom organisationen Streetgäris.

Sist – vad ska mittenpartierna göra åt regeringskrisen?

– Jag hoppas att L och C ska kunna bilda något med S och MP och helst även med V. Jag hoppas inte på omval. Människors liv förändras här och nu med politik. Men helst av allt skulle jag vilja att man accepterade att 144 är mer än 143.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Om Farida Al-Abani

Född 1988 i Libyen, kom som treåring till Sverige. Uppvuxen i Stockholm.

Har arbetat med folkhälsa och jobbar numera med folkbildning
Var fram till förra året ledamot i nätverket StreetGäris och aktiv i Pensionsrättvisa.

Klättrar på fritiden.

Aktuellt: Kommer under Feministiskt Initiativs kongress i Sundsvall 8 - 10 februari föreslås som partiets andra partiledare, bredvid nuvarande Gita Nabavi.

Politisk förebild: Gudrun Schyman