Arbete.

2015-12-28 11:52
Nada Abdullah tillsammans med kollegan Katarina Engström Jansson, på Västerviks sjukhus. Bild: Privat
Nada Abdullah tillsammans med kollegan Katarina Engström Jansson, på Västerviks sjukhus.

Här ses flyktingar som en tillgång

Vissa debattörer larmar om systemkollaps och en övermäktig situation för landets myndigheter. Samtidigt går enskilda kommuner, landsting och företag i frontlinjen för att skapa möjligheter för nyanlända flyktingar och hjälpa dem in på arbetsmarknaden.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 1231480870

Läs också: ”Vi ser flyktingar som en resurs”

Vissa debattörer larmar om systemkollaps och en övermäktig situation för landets myndigheter. Samtidigt går enskilda kommuner, landsting och företag i frontlinjen för att skapa möjligheter för nyanlända flyktingar och hjälpa dem in på arbetsmarknaden.

Regeringen har i samarbete med arbetsmarknadens parter tagit fram förslag på så kallade snabbspår, för att nyanlända flyktingar med yrkeslegitimation inom framförallt vården, snabbare och enklare ska kunna slussas ut i arbete och integreras i samhället. En viktig del som ingår i förslaget är att legitimerad vårdpersonal under ett tidigt skede ska identifieras bland de nyanlända, för att de snabbare ska få hjälp med att anpassa sitt yrkeskunnande till svenska förhållanden och regelverk.

Kalmars landsting har redan varit igång med ”snabbspåret” för nyanlända flyktingar i ett år och har lyfts fram som en förebild för resten av landet. Här har asyl- och flyktinghälsovården etablerat en rutin att fråga de nyanlända om de är vårdutbildade.

Föredöme för andra

Ingela Lindström, personalstrateg på landstinget i Kalmar, menar att snabbspåret är en fantastisk möjlighet både för de nyanlända och för vårdsektorn i länet som har ett stort rekryteringsbehov.

– Det tar lång tid att få sin yrkeslegitimation godkänd i Sverige. Man måste exempelvis upp till gymnasienivå på svenskan. På det här sättet kortar vi den processen och fångar upp väldigt många, säger hon.

De nyanlända flyktingar som fått chansen att delta i satsningen läser tre dagar i veckan medicinsk svenska på någon av länets två folkhögskolor. Två dagar i veckan är avsatt för praktik på vårdcentral eller sjukhus. Hur praktiken läggs upp rent praktiskt är upp till varje enskild arbetsgivare, men Ingela Lindström menar att tanken är att praktikanterna ska få gå med alla de professioner som finns på arbetsplatsen, för att de ska få förståelse och erfarenhet av hur arbetet är upplagt.

Barnmorskan Nada Abdullah kom med sin familj från Syrien för ett och ett halvt år sedan. I somras fick hon genom snabbspåret i Kalmars län en praktikplats på förlossningsavdelningen på Västerviks sjukhus. Efter två och en halv månad där blev hon anställd som vårdbiträde.

– Jag har jobbat som barnmorska i tio år. Det är jätteroligt att få fortsätta med det. Mina arbetskamrater är jättebra och jag känner mig effektiv, som en del av något, säger hon.

Hennes man Muhammad är utbildad gynekolog och har även han fått praktik på Västerviks sjukhus.

Praktik på bondgård

Ett annat integrationsinitiativ för de nyanlända presenterades förra veckan av regeringen, som inleder ett samarbete med Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Förhoppningen är att tusentals flyktingar ska få praktik och boende på landets skogs- och lantbruk. Enligt en medlemsundersökning som LRF gjort bland sina 170 000 medlemmar är närmare hälften av dem positivt inställda till att engagera sig själva eller via LRF hjälpa de flyktingar som kommit till Sverige. Omkring tio procent säger att de själva kan hjälpa till med boende eller praktikplatser. På regeringens uppdrag gör nu LRF en förstudie för att utreda de praktiska detaljerna kring regelverk, försäkringsfrågor, ersättningar och möjligheterna till samverkan mellan flera aktörer. Förstudien uppskattas vara klar till början av februari.

– Ytterst är det våra medlemmar som ska ta ställning till om och hur de vill hjälpa till. Det här kommer ske på helt frivillig basis, men vår medlemsundersökning har gett ett positivt gensvar, säger Christoffer Rinman som är ansvarig för LRF:s förstudie.

Tidigare erfarenhet från skogs- eller lantbruk kommer inte att ställas upp som krav på de flyktingar som är intresserade av en praktikplats.

– Men en framgångsfaktor är om man har ett genuint intresse för de gröna näringarna. Det här rör sig förhoppningsvis om ett långsiktigt åtagande och blir därmed en lösning för såväl integrationen som för att bevara en levande landsbygd, säger Christoffer Rinman.

”Tenderar att se möjligheter”

Ingrid Sommar driver en familjegård med drygt 300 nötkreatur utanför Västerås. Sedan i februari arbetar Haseeb Iqbal Basit från Pakistan med mjölkkorna på gården.

– Haseeb räknas enligt migrationsverket inte som flykting eftersom han kommer från Pakistan, men han har fått ett tvåårigt arbetstillstånd i Sverige. Det fungerar jättebra med honom och jag skulle gärna ta emot nyanlända flyktingar som behöver boende eller praktik. Jag har några stugor på gården som jag hyr ut under sommarmånaderna, men resten av året står de tomma, säger hon.

För henne skulle det betyda mycket såväl affärsmässigt som personligt, att få bidra till att hjälpa människor som flytt från krig och terror.

– Jag tycker det är så oerhört sorgligt att man stoppar människor vid gränsen. Det är så omänskligt så det känns inte sant. Jag är en person som tenderar att se möjligheter i stället för problem, säger Ingrid Sommar.

Läs vidare på nästa sida

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter