Hon är gynekolog och har specialiserat sig på endometrios. I september förra året startade hon instagramkontot Endometriosdoktorn där hon skriver om sjukdomen och svara på följarnas frågor. Målet med kontot, som i dag har nästan 4000 följare, är att öka kunskapen både hos allmänheten och inom sjukvården. Behovet är stort eftersom endometrios är en kronisk sjukdom och patienterna behöver hjälp under ganska stor del av livet.

– Framförallt under de åren man jobbar, utbildar sig och ska göra karriär. Då slår sjukdomen till och kan få ganska stora konsekvenser. Så det är viktigt att sjukvården har kunskap och kan hjälpa de här personerna. För endometrios påverkar livet väldigt mycket, säger hon.

Hon möter patienter som inte kunnat gå ut gymnasiet på grund av smärtorna, som blivit av med sina arbeten och har svårt att träffa en partner och hålla ihop relationer på grund av samlagssmärtor.

– Sjukdomen kan ha så mycket påverkan i livet som inte syns på bara ett läkarbesök, säger hon.

Stämplas som gnälliga

Många av dem som tar kontakt med henne nästan är desperata och vill ha hjälp, men upplever inte att de har någonstans att vända sig. Det gör Anna-Sofia Melin frustrerad.

– Det här är en så vanlig sjukdom och vi har ju bra sjukvård i Sverige, vi borde kunna ta hand om den här patientgruppen. Men de ha ju haft en stämpel på sig att vara lite jobbiga kvinnor som gnäller över smärta. Och det finns en okunskap som gör att läkare inte riktig vet vad de ska göra och då kanske de blir lite arroganta och försöker vifta bort patienterna med ”lite mensvärk får man tåla”. Men det går liksom inte att göra det längre, säger hon.

I december 2015 beslutade Socialstyrelsen att inrätta nationella riktlinjer för vård vid endometrios och för ett år sedan började de att gälla. Anna-Sofia Melin satt med i expertgruppen som arbetade fram riktlinjerna.

– Det är ett jättelyft. Det har uppmärksammats jättemycket och förhoppningsvis kan det bli en mer rättvis vård över hela landet. Nu står det klart och tydligt att alla kvinnokliniker ska ha ett endometriosteam och kunna erbjuda vård. Så förhoppningvis blir det bättre, säger hon.

Själv började Anna-Sofia Melin arbeta med endometriospatienter 2010, efter att ha skrivit sin avhandling om cancerrisk hos just endometriospatienter. I dag är hon ordförande för endometriosarbetsgruppen inom SFOG, Svenska föreningen för obstetrik och gynekologi. Hon jobbar också en dag i veckan på ungdomsmottagning och förvånas över hur dålig kunskapen om kroppen är hos många unga.

– Man tror att vi lever i en upplyst väl och att vi har bra skolor, men jag skulle säga att vi har backat och att de unga i dag får väldigt dålig undervisning om i sexualkunskap och reproduktiv hälsa. Jag vet inte vad som hänt med undervisningen i skolan, säger hon.