– Jag kommer från Kongo och för mig är det helt naturligt att äta insekter. Jag tycker om det här jobbet, jag matar, håller rent, sköter om dem.

Alain Katula Busomoke flyttade från Falun till Orsa för ungefär ett halvår sedan, på grund av jobbet på Tebrito. För det är ett företag som växer.

– Så det knakar, förklarar Nils Österström, företagets grundare.

Han har en hektisk dag. Medier hör av sig oavbrutet. Han ger dem olika tider för intervjuer, lovar att återkomma under dagen.

– Jag motiveras av att göra skillnad. Självklart är jag oroad över klimatförändringarna, det är uppenbart att vi håller på att såga av den gren vi sitter på. Insekter kan födas upp i ett kontrollerat klimat och ge oss fullvärdigt protein. Kanske är det vad som räddar oss, säger han.

Det han syftar på är att animaliskt protein för människor i hög grad produceras genom att mat används till att producera mat, vilket inte är klimateffektivt. Larverna på Tebrito får bara föda som är spill i annan produktion, till exempel från kvarnar som mal mjöl.

– Jag ser det som väldigt betydelsefullt för klimatet att vi kan öka effektiviteten i livsmedelskedjan, utan att ta resurser i anspråk. Vi använder även potatis och broccolistjälkar som inte kan säljas, i små mängder. Det är jätteviktigt att vi inte gör mat av mat!

Men för att kunna göra skillnad behöver företaget växa, menar Nils Österström.

– Jag behöver tjäna pengar för att få företaget att utvecklas. Det har gått bra för oss hittills, men för att nå en hög vinstmarginal handlar det om att nå hög volym. Det här kommer att få spridning, den känslan kittlar. För mig är pengar ett medel och ett verktyg för att kunna göra nytta.

”Förvånansvärt smaskigt”

Innanför den öppna delen av industrilokalen, där frysboxarna står, finns två större rum där rullvagnar med tråg står tätt längs väggarna. Här är det lite varmare och luktar ungefär som i en djuraffär.

– Vill du vara snäll och stänga dörren, det är viktigt att vi håller temperaturen här inne, understryker Nils Österström.

Medan vi tittar på larver i olika livsskeden förklarar han mer om vad insektsuppfödning handlar om, och att han själv uppskattar att äta insekter:

– Det är förvånansvärt smaskigt, förutom att det är bra för dig själv och planeten så är det väldigt gott, säger han med ett brett leende.

Vad är ”riktig mat”?

Vilka gränser drar du för vad du kan tänka dig att äta? Och hur beroende är de av din kultur? Kanske känner du, liksom en hel del äldre som föredrar bygdens husmanskost, att bara det är ”riktig mat”? Och det behöver inte vara fel. I många delar av världen har den lokala matkulturen vuxit fram och formats utifrån en mix av nödtorft, sparsamhet och tillgång till lokala råvaror, som också visar sig vara en klimatsmart mat.

Själv läser jag just nu en bok om medelhavskost, som innehåller förhållandevis lite animaliskt protein. I boken får en äldre man frågan om hur ofta han äter kött. Han svarar: ”Jätteofta! Minst var fjortonde dag.”

Det ger ett intressant perspektiv. I Sverige har hög köttkonsumtion blivit en norm. En traditionell nordisk diet har tre gånger större klimatpåverkan än vad som är hållbart. Idag ger en svensk lunch eller middag i snitt en klimatpåverkan på cirka två kilo koldioxidekvivalenter, vilket måste ner till ett halvt kilo om vi ska nå målet i Parisavtalet.

Maten är bara en del av klimatomställningen men av hushållens klimatpåverkan kommer en tredjedel från just maten – och största delen av utsläppen kommer från konsumtionen av animaliska livsmedel som kött, fisk, ägg och mejeriprodukter.

Fram till ganska nyligen åts det betydligt mindre kött i världen. Till exempel åt svenskar i genomsnitt 50 procent mindre kött på 1990-talet än vad vi gör idag.

I matomställningen för klimatet är frågan om vad som är ”riktig” mat intressant.

En del av lösningen

Några hundra meter utanför centrala Orsa i Dalarna finns insektsfarmen Tebrito, den enda storskaliga uppfödningen av insekter i Sverige. Här föds skalbaggslarver av arten mjölbagge upp. Små svarta baggar, vars larver används till mat.

Det hela började med att Nils Österström läste en artikel om att omvandla biomassa till fullvärdigt protein. Det fick honom att tänka: Om 2,5 miljarder människor i världen äter insekter – varför kan vi inte göra det i Sverige? Och han började läsa på. Han fann bland annat att FN bedömer att jordens befolkning kommer att nå nästan tio miljarder människor 2050, vilket innebär att matproduktionen nästan måste fördubblas från nuvarande nivåer. Samtidigt blir det allt mer brist på sådant som vatten och jordbruksmark. Som en del av lösningen på problematiken föreslår FN:s livsmedels­organ FAO att insekter kan fylla en funktion. En mjölmask eller syrsa ger nämligen nästan precis lika mycket fullvärdigt protein som nötkött, ungefär 25 gram per 100 gram kött. Men det krävs betydligt mindre foder, vatten och utrymme för att föda upp ett kilo ätbart kött från insekter. Från ett kilo foder går det att få 100 gram nötkött, men hela 590 gram kött från syrsa.

Innovativ företagare

Nils Österström bestämde sig för att han ville satsa på det han upplever är framtiden. Han ställde upp i en tävling 2016 som handlade om klimatsmart protein och det gick bra.

– Jag lyckades bygga processen från insekt till livsmedel, förklarar han.

Så han gick vidare. Började undersöka möjligheten att etablera ett företag i Dalarna. I Orsa fick han genast napp. Kommunen visade intresse för vad de kallar en innovativ företagare och hjälpte till att hitta lokal. I oktober 2019 hade Nils Österström investeringskapital på totalt 2,7 miljoner, från bland andra Almi Invest och lokala privata investerare. Det gjorde att produktionen kunde starta strax före jul samma år, i en gammal kättingfabrik, där ena grannen är ett AI-företag som utvecklar robotar och den andra en husvagnsparkering.

Hälsoeffekter ska utredas

Det är onsdag när vi ses. Dagen innan, tisdagen den 27 oktober meddelade Livsmedelsverket att de efter en dom i EU-domstolen tillåter insekter som föda för människor i Sverige. Fram tills dess hade myndigheten gjort en annan tolkning av ett utlåtande från EU-kommissionen och ville invänta mer forskning innan insekter blev tillåtet som människomat.

– Det här beslutet är enormt, helt plötsligt får vi konkurrera på samma villkor som våra grannländer. Vi kan inleda djupare samarbete med företag som visat intresse.

Men beslutet är provisoriskt, hälsoaspekterna behöver fortsatt utredas, enligt Livsmedelsverket och EU. Bland annat risken för allergier och eventuell förekomst av tungmetaller. Nils Österström är inte orolig för var de utredningarna landar.

– Det finns ett antal positiva hälsoeffekter, så länge man sköter livsmedelshygienkraven och kontrollerar gifter och tungmetaller som finns i vår natur. Det är egentligen ingen skillnad jämfört med att föda upp andra djur, som gris eller ko. Vi vet att miljarder människor äter insekter idag och det finns inga kända icke önskvärda hälsoeffekter. I princip alla äter dessutom ungefär ett halvt kilo insekter varje år, vi får i oss det genom mask i hallon, fruktflugor, mjölmask i brödet och så vidare. Man ska vara varsam om man är skaldjurs- och kvalsterallergiker, det håller jag med om. Men allt tyder på att allergin är mild och utöver det ser vi det som ett säkert livsmedel.

Snart i en hamburgare?

Redan innan beslutet kom från Livsmedelsverket har Nils Österström fått kontakt med en rad företag som visat intresse för att använda insekter i sin produktion av mat.

– Det är många olika. Till exempel de som tillverkar proteinbars, drycker, buljonger, olika pastejer och bröd. Det finns många applikationer där insekter passar in. Det kan även handla om ersättning till köttprodukter, insekts-hamburgare. Något som ser ut som en vanlig hamburgare men näringsvärdet är bättre än köttet.

Nils Österström är övertygad om att FN får rätt i sin prognos att insekter kommer att bli en allt viktigare beståndsdel i maten vi äter de kommande åren.

– Genom insekter får vi ett naturligt kostfiber, B12, fleromättat fett men inget kolesterol. Det är ett animaliskt protein som du kan jämföra med räkor och det smakar bra, det är supergott! Jag kan till och med längta efter det, känna, oh, vad jag är sugen! Jag uppskattar färska stekta larver. Skalbaggarna har däremot en körtel som gör att de inte smakar gott.

Själv känner jag ett visst motstånd mot att till exempel äta en hamburgare gjord på larver, hur känner du?

– Jag kan förstå den känslan. Det psykiska motståndet är absolut det största hindret. Men jag känner mer att det här är spännande mat. Jag åt inte själv insekter förut, men nu gör jag det. Härom dagen gjorde vi en jättegod taco-middag på våra larver. Fantastisk smak, larver smakar nötigt, påminner lite om popcorn. Men de måste kokas först. Hur gott det blir handlar mycket om kryddning och tillredning.

Men eftersom det psykiska motståndet existerar tror inte Nils Österström att vi framför allt kommer att äta sådant som friterade larver, där vi ser vad vi äter, den närmsta tiden. Den delen av försäljningen tror han kan riktas till specialiserade kockar på exklusiva restauranger, vilka redan visat intresse. Mer troligt är, enligt honom, att vi oftast inte kommer att se de insekter vi äter, för att larverna mals till ett mjöl som ingår i andra produkter. Han visar en glasburk med ett vitt mjöl som står i en hylla i rummet:

– Jättegott att steka pannkakor på! Om vi separerar beståndsdelarna ökar abstraktionsnivån och då ökar acceptansen hos den breda massan med dubbelt upp. Men i vilken form vi äter insekter om några år, osynligt eller synligt friterade, är jättesvårt att gissa! Jag ser potentialen i flera fält. I framtiden ser jag definitivt att vi äter insekter, för det är en klimatsmart lösning. Jag vet att det finns efterfrågan och marknaden uppskattas till åtta miljarder dollar, globalt, inom tio år.

Han märker också att många människor i Orsa med omnejd är intresserade av verksamheten.

– Under hela resan har jag slagits av hur positiva människor är. Det finns alltid några som inte tycker att det är spännande – vi försöker inte övertyga någon.

Kommer att skalas upp

Nils Österström kan alltså sälja sin produkt som livsmedel till människor redan idag. Men han gör det inte än. Anläggningen i Orsa bedriver en uppfödning i vad han kallar pilotskala, som nu kommer att skalas upp. Han visar en hall som håller på att iordningställas, i nära samarbete med Hälsovårdsmyndigheten. Och husvagnsparkeringen kommer att kunna krympa i takt med att Tebrio växer.

– Vi levererar tre ton idag, som ni såg på lastkajen utanför, till fiskfoder. Mjölmaskarnas avföring säljer vi som växtnäring. Vi har ingenjörer anställda för att bygga upp en storskalig produktion. Vi är i en utvecklingsfas.

Trots att farmen är förvånansvärt liten producerar den alltså många ton mat.

Mjölbaggshonorna lägger flera ägg dagligen, en hona lägger under sin livstid cirka 450 ägg.

– Vi börjar med skalbaggar som lägger ägg. De får växa till sig i åtta till tio veckor tills de är klara att skördas. En liten del går vidare till nya skalbaggar. Vi har sträng hygien, i en kontrollerad miljö, förklarar Nils Österström.

Du säger skörda. Det här med att föda upp levande varelser bara för att använda dem, finns det något motsägelsefull i det – att de lever här för att snart dö?

– Nej, för mig är det en mer filosofisk tanke. Insekter tycker om att vara tillsammans, de får sitt favoritfoder och får leva hela sin livscykel. Vi avlivar dem genom att frysa ner dem, först går de ner i en naturlig dvala och känner inget. Att föda upp djur innebär en etisk svårighet, men personligen tycker jag att andra typer av djuruppfödning har större etiska svårigheter.

Men det finns en pågående debatt, inte minst bland vegetarianer, som handlar om huruvida insekter kan känna smärta eller ej och om det är värre att döda ett däggdjur eller hundra insekter. Vad tänker du?

– Jag tänker att det är en relevant debatt. För oss är det viktigt att inte förorsaka djuren smärta. Insekter har inte ett centralt nervsystem som ett däggdjur. Vi välkomnar debatten. Man behöver ha tänkt ett par gånger på detta när man föder upp djur.

Animaliskt protein är inte nödvändigt för människan, det vet vi. Och parallellt med att köttkonsumtionen ökar finns också en vegetarisk och vegansk trend. Nils Österström tror att det finns en möjlighet att delar av de rörelserna kan mötas i just insektsmat.

– Faktiskt är det många vegetarianer som är nyfikna på vad vi gör, vi märker ett intresse från den målgruppen, för de söker efter en bra proteinkälla i en human produktion. 

PRENUMERERA PÅ ETC NYHETSMAGASIN

Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.